Nyheter

En Bättre Matchning ska stärka Stockholm-Mälarregionen

En Bättre Matchning - Hur tillgodoser vi regionens kompetensbehov?


Hur ska högre utbildning bättre matcha arbetsmarknadens behov? Vilka är de geografiska sambanden? Hur sker samverkan ut när det gäller planering av högre utbildning? Det är några frågor som belyses i Mälardalsrådets storregionala initiativ En Bättre Matchning.

Mälardalsrådet har initierat En Bättre Matchning, ett arbete kring strategisk kompetensförsörjning i sju län: Stockholm, Sörmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Gävleborg och Östergötland som resulterat i en rapport om kompetensförsörjningssystemet. Den 23 november hölls en storregional konferens om hur regionens kompetensbehov ska tillgodoses.

Presentationer från dagen.

Matchningsproblem och de geografiska sambanden

Thomas Lundberg, kompetensstrateg vid Region Gävleborg, ingår i en arbetsgrupp som tagit fram en ny rapport om högskoleutbildning med fokus på matchningsproblematiken.

– Lokalt vill vi gärna prata med ”vår” högskola. Men så enkelt är det inte. Vi är inte beroende av ett enda lärosäte för vår kompetensförsörjning av högskoleutbildad arbetskraft. Vi måste ha ett storregionalt förhållningssätt, säger han.

Thomas Lundberg


En annan slutsats är att det är studenternas efterfrågan som i hög grad styr utbildningsplaneringen, vilket beror på hur systemet för resurstilldelning ser ut i dagsläget.

En tredje slutsats i rapporten är att det saknas både regionala och storregionala arenor för dialog mellan regionerna och lärosätena.

Styrbjörn Holmberg, analytiker vid Region Östergötland, ser tydliga geografiska samband på individnivå när det gäller högre utbildning och jobb. Den största andelen väljer den närmaste högskolan, men närheten har olika betydelse för olika grupper.

– Studenter vars föräldrar saknar högskoleutbildning studerar i högre grad i sin hemregion, blir ofta lärare och jobbar kvar i hemregionen efter studierna. Sjuksköterskor har en något större geografi, som till viss del styrs av de stora länssjukhusen. Civilingenjörer har en vidare geografi och kan flytta och pendla över stora områden för studier och jobb.

Styrbjörn Holmberg


Han påpekar att mönstren får konsekvenser för utbildningsplaneringen.

– Det blir tre olika skalor och något man måste ha med sig både i en regional och en storregional diskussion.

Ett annat problem är att många inte arbetar inom det yrke som de är utbildade inom. Inom vårdyrkena är det 50 procent av de som är utbildade som inte jobbar i vården. En kartläggning visar även att 5 000 specialistsjuksköterskor jobbar som sjuksköterskor, och lika många sjuksköterskor arbetar som specialistsjuksköterskor.

Lärarbristen är en annan stor utmaning, menar Lisa Oldmark, HR-direktör på Academedia, en utbildningskoncern med verksamhet i 230 av landets kommuner.

– Många lärarstudenter som vi intervjuar beskriver att de hamnar i chock när de börjar att arbeta ute i skolorna. Studenterna måste rustas på ett helt annat sätt och här tror jag att det behövs mer samverkan mellan utbildningarna och arbetsgivarna.

Hon vill se en kraftsamling för att höja statusen på läraryrket och lärarutbildningarna.

– Lärarbristen är allvarlig för hela samhället och hotar i slutändan demokratin. Vi måste börja se allvaret i frågorna och skapa ett större intresse för läraryrket. Jag saknar de goda exemplen, säger Lisa Oldmark.

Studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov

Malin Påhls Hansson, ordförande i Sacos studentråd, saknar central information för att studenter ska kunna jämföra olika utbildningar.

– Att studenternas intressen och val styr är fantastiskt ur mitt perspektiv. Men jag ser också att många studenter väljer i blindo. De har inte tillräckligt med information om utbildningarnas kvalitet, utfall eller arbetsmarknadsutsikter, menar hon.

Malin Påhls Hansson och Johan Eklund


Johan Eklund, professor i företagsekonomi och vd för Entreprenörskapsforum, tycker inte att det är studenternas valfrihet som är problemet.

– I dag har vi en resursfördelning till högskolorna som inte beaktar arbetsmarknadsutfall. Lärosätena måste fokusera mer på input och output och på vilka resultat man når i de olika utbildningarna. Här måste vi titta på incitamenten för lärosäten och studenterna, säger han.

Johan Eklund tar ett exempel från Handelshögskolan i Jönköping där studenterna helst ville läsa marknadsföring men arbetsgivarna efterfrågade internredovisning.

– Vi hade 400 fadderföretag och tog in arbetsgivarna i utbildningen, på kursnivå och diskussionerna internt. Den populäraste inriktningen lades ner. Anställningsbarheten bland studenterna höjdes från 60 till 97 procent.

Malin Påhls Hansson lyfter fram alumniverksamheten, med före detta studenter, som en outnyttjad resurs.

– Alumner kan vara mentorer och förebilder för nuvarande studenter och fungera som en brygga mellan studenterna och arbetsmarknaden.

Hon pekar även på avtalet om anställning av studentmedarbetare som en möjlighet för att ge studenter en fot in i arbetslivet och arbetsgivarna ny kompetens.

Den regionala arbetsmarknadens behov och strategisk samverkan kring utbildningsplanering

Universitetskanslerämbetet, UKÄ, har haft regeringens uppdrag att kartlägga hur universitet och högskolor samverkar med externa parter kring dimensionering av utbildning. Uppdraget redovisades i april 2018 och syftade till att lyfta styrkor och svagheter och klargöra om förbättrad samverkan kan bidra till en bättre dimensionering och matchning.

– Alla lärosäten samverkar mycket, men formerna varierar. Det kan vara integrerat i formella beslutsstrukturer, i beredande organ, genom branschråd och strategiska samarbeten, berättar Marie Kahlroth på UKÄ.

Marie Kahlroth


Tillsammans med socialstyrelsen har UKÄ även ett regeringsuppdrag kring framtidens vårdkompetens och ska ge förslag på hur samverkansarenor för kompetensförsörjning på regional och nationell nivå kan se ut och utvecklas långsiktigt.

– Vi ser behov av liknande lösningar även inom skolan. Ökad samverkan kan inte lösa alla dimensioneringsproblem men det kan bidra till att förbättra situationen, säger Marie Kahlroth.

I Eskilstuna har kommunen och Landstinget Sörmland beslutat om Sörmlandskontraktet, en satsning på Mälardalens högskola, med syfte att stärka forskning och utveckla utbildningsutbudet för att bättre matcha regionens behov inom digitalisering och IT.

– Det här är en viktig satsning för näringslivet. Det finns ett stort behov av avancerad kompetens inom företagen och satsningen är nödvändig för att vår region ska vara konkurrenskraftig, säger Jan Lindoff på den lokala näringslivsorganisationen Eskilstuna Fabriksförening.

Redan hösten 2019 startar de första nya utbildningarna med inriktning mot digitalisering och IT utifrån det lokala näringslivets behov. Snabbt eller inte? Prodekan Niclas Månsson vittnar om högskolans tröghet.

– När vi diskuterar detta så säger vi att vi att det tar två år att starta ett utbildningsprogram och då går det snabbt. Näringslivet tycker det är lång tid. Lösningen i det första skedet blev istället att revidera befintliga utbildningar, berättar han.

Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, ger råd till andra kommuner och regioner som vill påverka det lokala utbildningsutbudet.

– Hitta pengarna. Utan pengar händer inget. Det är ett kantigt system, vill man få något att hända måste det till nya pengar och någon måste stå för dessa. Det faller på kommun och region, säger han.

Jan Lindoff, Niclas Månsson, Jimmy Jansson (S)


För orter utan egen högskola kan ett lärcentrum vara en modell för att bredda rekryteringen. Det menar Gunilla Magnusson (S), ordförande i Viadidaktsnämnden Katrineholms kommun som har Campus Viadidakt tillsammans med Vingåkers kommun.

– Vi måste nå andra målgrupper. För många som är yrkesverksamma och har familj blir det för långt att åka till en högskola. Vi måste se till att vi har högre utbildningar lokalt, via distans eller på andra sätt, säger hon.

I Södertälje finns Campus Telge där Cathrine Haglund är enhetschef.

– Det är viktigt att ha tydliga förväntningar på både lärosäten och lärcentra för att få ett bra utfall, råder hon.

I Danmark har utbildningssystemet reformerats och större hänsyn tas till lärosätenas förmåga att matcha arbetsmarknadens behov. Det har inneburit radikala förändringar för hur högskolorna styrs och det akademiska inflytandet är mindre starkt jämfört med Sverige, enligt Rune Heiberg Hansen vid Damvad.

Rune Heiberg Hansen


– Ekonomin styrs av förmågan att få studenterna i jobb efter examen. Alla utbildningar måste ha en panel av mottagare där utbildningens innehåll och matchning mot arbetsmarknaden, säger han och konstaterar att Danmark sticker ut även i ett internationellt perspektiv där fokus i utbildningar ofta ligger på kvalitet och inte på matchning.

I Danmark måste lärosätena göra undersökningar bland utexaminerade och ta fram statistik kring sysselsättning för sina utbildningar. Krav finns också att informera om arbetsmarknaden för respektive utbildning med sysselsättningsgrad och lön för att underlätta för blivande studenter att välja.

Ett annat verktyg i utbildningsdimensioneringen är att använda big data, där miljontals jobbannonser analyseras för att få ett bättre grepp om arbetsmarknaden.

– På senare tid har även regionala behov fått ett ökat fokus i debatten, säger Rune Heiberg Hansen.