Nyheter

Holländsk inspiration lyfter digitala lösningar inom vården

Inspiration från Nederländerna där ny teknik dagligen hjälper över 130 000 äldre till ett bättre liv. Men också kritik mot långsamma svenska landsting när det gäller digitala lösningar. Det var en del av innehållet när Mälardalsrådet och Stockholm Science City Foundation bjöd in till ett seminarium om ny teknik och innovationer i vården. Ett 80-tal deltagare från akademi, näringsliv och offentlig sektor medverkade vid seminariet under rubriken Tillgänglig vård med digitala lösningar den 30 september.

Torbjörn Rosdahl (M), ordförande i Mälardalsrådet berättade att en resa till Nederländerna var upprinnelsen till seminariet
– Vi som deltog fick en sådan kick och inspiration att vi tänkte att det här är något som vi måste sprida vidare och fördjupa kunskapen kring, sa han och hänvisade till ett möte med Daan Dohmen, en entreprenör som brinner för att göra äldrevården bättre med nya digitala lösningar.
Han är vd för Focus Cura, ett företag som han startade för tio år sedan och som i dag når 130 000 äldre.
Han har funderat mycket på hur ny teknik kan göra vården mer tillgänglig.
– Det finns fallgropar. Det är enkelt att förblindas av tekniken och digitala tricks men vi måste hela tiden ställa oss själva frågan varför. Varför använder vi tekniken? För oss är det för att vi vill hjälpa äldre att leva bra liv. Vi ska inte stoppa tekniken för då missar vi möjligheter för patienterna men för oss handlar det ändå om att hålla fast vid vår kärna, att vårda andra människor.
Focus Cura jobbar bland annat med teleövervakning av KOL-patienter. Med hjälp av en sensor och en läsplatta kan medicinska data skickas automatiskt till sjukhuset, personalen kan tala direkt med patienten via video och sätta in insatser direkt om värdena avviker.
Resultatet: bättre kvalitet, minskade kostnader, ökad trygghet och högre livskvalitet för patienten.
– För er i Sverige med era avstånd borde vinsterna med ett sånt system vara ännu större, konstaterade Daan Dohmen vars råd för att implementera ny teknik i vården är att börja i liten skala.
– Försök inte revolutionera hela systemet på en gång.
Focus Cura siktar även på den svenska marknaden och har i dag samarbete med bland annat Sahlgrenska sjukhuset.

Vård på distans


Västerbotten är en region som var tidigt ute med telemedicin. Redan 1995 gjordes de första försöken med videolänk i glesbygden. Tomas Molén, Staben för verksamhetsutveckling, var med redan då.
– Drivkraften har varit de långa avstånden och att med teknikens hjälp kunna tillgängliggöra vården för invånarna oavsett var de bor, sa han men konstaterade att potentialen är ännu större i Stockholm-Mälarregionen med dess patientunderlag.
Handrehabilitering, KBT-terapi och jourläkare är några verksamheter som delvis drivs på distans. Det är lätt att peka på vinster för både vården och den enskilde, men det finns hinder.
– Tekniken finns och fungerar. Det svåra är att förändra flöden och vårdprocessen. Fortfarande bygger exempelvis vårdproduktionen och betalningar på fysiska möten, påpekade Tomas Molén.

En sammanhållen vårdkedja


I Norrtälje har kommunen och landstinget sedan tio år en samverkan kring sjukvård och omsorg kallat TioHundra. Ett projekt som permanentades vid årsskiftet.
– Ett nytt sätt att tänka, en koncern med två medlemmar: kommunen och landstinget där politikerna sitter gemensamt i en samrådsgrupp, förklarade Anne-Lie Söderlund, beställarchef på Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje som TioHundra nu officiellt heter.
Hon berättade att murarna mellan de olika verksamheterna rivits och hur hon kan samla representanter från både sjukhusvård och hemtjänst i samma rum och diskutera problem förutsättningslöst.
– Vi har fantastiska möjligheter att gå armkrok tillsammans. Vi skriver våra egna avtal utifrån våra egna behov och vil vi exempelvis stimulera användningen av ny teknik har vi möjlighet att själva justera ersättningen och behöver inte gå till landstinget, sa Anne-Lie Söderlund.

Hur förbättrar vi förutsättningarna för digital teknik?


Ett av de många techbolag som tagit fram ny teknik för hälsovården är Diabetes Tools. Bolaget har ett samarbete med Karolinska sjukhuset sedan ett år tillbaka som vänder sig till barn med diabetes. Ett hundratal familjer använder en app som ersätter den gröna papperslistan för uträkning av rätt insulindos.
– Det svåra är inte att ta fram en app och ny teknik. Det handlar om ”change of mind”, att vilja jobba på ett annat sätt, skapa en annan vårdprocess. Det jobbet är svårt att få till, menade Ulf Wretling marknadsansvarig vid Diabetes Tools.
Andreas Winqvist, vd för MedHelp, höll med och var frustrerad över den tröghet som finns inom den offentliga vården.
– Produkterna finns och är väl testade, men när vi ska samverka med landstingsvärlden så händer inget, sa han och tog ett exempel med ett projekt för KOL-patienter som bolaget drivit i fyra år.
– Det fungerar, det är bra för patienterna och sparar pengar för landstinget. Ändå måste vi bevisa detta om och om igen. Ett annat dilemma är ersättningsmodellen som knappt funkar ens i projektform, menade han.
Marie Louise Forsberg Fransson (S), Region Örebro sade sig ha förståelse för om techbolagen upplevde landstingen som tröga.
– Vi får hur många förfrågningar som helst men vi måste bestämma oss på ett nationellt plan. Vad är det som har bäring på vården och där vården måste ta ett patientansvar och vad är det som är komplement? Många av de projekt som drivs är bra, men vi måste gemensamt bestämma vad den offentliga vården ska ta ansvar för och vad som ska ligga på den enskilda individen, sa hon.
Susanne Nordling (MP), Stockholms läns landsting, såg en framtid där både offentliga vården och privata aktörer bidrar och där vi kanske får appar på recept.
– Om vi får ihop en gemensam platt form för vården där vi som enskilda medborgare kan docka in och se våra vårddata plus att du på den öppna marknaden kan välja vad du är intresserad av och vad vården säger att du behöver.
Birgitta Andersson (C), Landstinget Västmanland, påpekade på svårigheten att införa gemensamma system med 21 landsting som huvudmän inom vården.
– På den nationella nivån finns ingen piska när det gäller att lösa betalningsmodellen. Vi har också en mångfald av journalsystem som inte kommunicerar med varandra idag,