Nyheter

Kerstin Lindberg Göransson - 2009 års första Mälardarling




Så motiverar juryn valet av Kerstin Lindberg Göransson, som fick utmärkelsen Mälardarling i samband med Almedalsveckan i Visby.
– Jätteroligt, säger pristagaren. Det känns som ett erkännande för ett jobb som väldigt många har bidragit till. Själv brinner jag för att se saker ur ett helhetsperspektiv, och på Arlanda flygplats har vi arbetat för att få en gemensam målbild av hela regionen.
– Vi har tittat på hur man kan knyta ihop lokaltrafiken, regionaltrafiken och flyget så att folk kan ta sig hit så enkelt som möjligt, helst utan att behöva ta den egna bilen. Vi brukar säga att Arlandas roll är att knyta ihop den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken, det vill säga flyget. Det handlar om att skapa bra förutsättningar för flygresenärerna, men också för de 16 000 människor som arbetar på Arlanda.

Regional samsyn viktigt
Kerstin Lindberg Göransson betonar vikten av att detta kräver en samsyn vid planeringsarbetet i hela regionen. Hon har ett nära samarbete med både kringkommunerna och med trafikoperatörerna SL, SJ, UL, Arlanda Express och Flygbussarna.
– Om regionen ska kunna växa är det nödvändigt att enas över gränserna. Det finns ett väldigt nära samband mellan företags vilja att etablera sig och bra kommunikationer. Du får inte ett flygbolag att etablera en linje hit om det inte är en tillväxtregion – och vice versa.

"Big is beautiful"
En förutsättning för att kunna utveckla den regionala trafiken är kunskap om människors resebeteenden. De flesta vill ha en direktförbindelse dit de ska, men det måste också kunna bära sig ekonomiskt. Och just därför gäller ”Big is beautiful” när det gäller flygplatser – det krävs bra passagerarunderlag för att kunna hålla många direktlinjer och därmed erbjuda en hög tillgänglighet till regionen.
– Resebeteenden har vi väldigt bra koll på – vi intervjuar över 100000 personer varje år för att se resemönstren.
Ett viktigt argument för att färre ska ta bilen till Arlanda är förstås miljöpåverkan – och Arlanda är den enda flygplats i världen som har ett utsläppstak för koldioxid, som även innefattar människors sätt att ta sig till och från flygplatsen.
– Detta inkluderar både flyg och marktransporter. Och om vi kan använda vårt utsläppsutrymme för att skicka iväg flygplan istället för biltrafik till flygplatsen så gynnar det hela regionen.
Kerstin Lindberg Göransson och hennes kollegor söker därför hela tiden så klimatsmarta lösningar som möjligt, och ser också att andelen kollektivresenärer ökar. Idag reser 45 procent kollektivt till Arlanda, men målet är att komma upp till 60 procent till 2011.
– Vi har åstadkommit en hel del och det finns en samsyn i hela regionen, säger hon. Det nya superkortet – som ska gälla på SL, Upplands Lokaltrafik, Flygbussarna och Arlanda Express – är ett exempel, som gör det smidigt för alla som jobbar på Arlanda att ta sig hit.

Enklare incheckning
Andra saker man tittar på är enklare incheckningsmöjligheter för kollektivresenärer, olika mervärden för tåg- och bussresenärer, pendeltåg till Arlanda och att få fler fjärrtåg att stanna vid Arlanda flygplats.
– Men det kommer förstås alltid finnas ett behov för vissa att ta sig hit med bil. Själv bor jag i Täby, som inte ligger så långt ifrån Arlanda. Men det skulle ta två timmar att åka hit kollektivt, så jag får ta min etanolbil istället. På sikt kanske vi får lov att ta ut någon form av klimatavgift för icke miljöbilar till Arlanda. Men först måste det finnas ännu bättre alternativ. Vi har dock kommit en bra bit på vägen, och det är jättekul att få vara en del av det arbetet!