Övergripande mål för Transportsystemet
Dokumentet "Övergripande mål för regionens transportsystem" antogs 2006 av den politiska beredningsgruppen för "En bättre sits", bestående av 45 politiker som representerade fem län och samtliga riksdagspartier.
Våren 2012 pågår en revidering av måldokumentet som förankras i de sju län som numera ingår i En bättre sits-samarbetet.
Det reviderade förslaget finns att hämta i rutan till höger.
Nuvarande dokument från 2006 finns nedan att jämföra med.
Målet är att skapa ett transportsystem:
- som utvecklar både regionens och nationens internationella konkurrenskraft och bidrar till en attraktiv Stockholm-Mälarregion.
- som är långsiktigt hållbart; ekonomiskt, socialt och ekologiskt.
- som främjar regional balans genom flerkärnighet och som kompenserar vår internationellt sett relativa gleshet så att vi ändå når kritisk massa.
- som är effektivt genom samverkan, helhetssyn och utnyttjandet av alla fyra trafikslagen.
|
 |
 |
Internationell konkurrenskraft kan ur ett transportperspektiv handla om:
- Även om Stockholm-Mälarregionen är Sveriges huvudstadsregion är regionen liten i ett globalt perspektiv. En god ekonomisk utveckling i Stockholm-Mälarregionen kan bara uppnås med hjälp av internationella kontakter och framgång i den globala konkurrensen om människor, jobb och företag.
- Lätt nåbara internationella destinationer är avgörande för näringslivet
- Ur ett transportperspektiv beror den internationella konkurrenskraften på såväl de regionala och nationella som de europeiska och globala kommunikationsmöjligheterna.
|
Hållbarhet kan ur ett transportperspektiv handla om:
- Den globala utvecklingen innebär en ekonomisk, miljömässig och social utmaning och gör att transporter och kommunikationer delvis måste ske i nya former och med ny teknik.
- Spårtrafiken ska prioriteras bland annat av miljö- och kapacitetsskäl. En effektiv kombitrafik måste utvecklas. Långväga godstransporter överförs så långt möjligt från väg till järnväg och sjöfart.
- För att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling krävs att transportsektorns användning av fossila bränslen minskar och ersätts av förnyelsebara bränslen. Resurshushållning ska alltid eftersträvas med fokus på att premiera den mest energieffektiva tekniken.
- Den lokala miljön värnas genom åtgärder för minskade luftföroreningar och buller.
- Kollektivtrafiksystemet ska vara tillgängligt för alla, exempelvis ska funktionshindrades förutsättningar att resa vara tillgodosedda så långt möjligt. Vidare ska transportsystemet svara mot både kvinnors och mäns resbehov och bidra till ökad jämställdhet
|
 |
 |
Regional balans kan ur ett transportperspektiv handla om:
- För att bidra till en socialt hållbar utveckling krävs att transportsektorn stärker regionens flerkärnighet, med effektiva tvärförbindelser och mångsidigt sammansatta samhällen i kollektivtrafikens skärningspunkter.
- En god tillgänglighet till en snabb, prisvärd och effektiv kollektivtrafik ger en sammanhållen region med möjlighet att bo och verka i regionens alla delar.
- En flerkärnig regionstruktur med tyngdpunkt i de lokala arbetsmarknaderna i Stockholm, Uppsala, Västerås, Örebro, Eskilstuna och Nyköping skapar en balanserad utveckling i Stockholm-Mälarregionen.
- Terminaler för omlastning av gods nära tätorter ansluts till befintligt eller nytt järnvägsnät för att minska den tunga trafiken i tättbefolkade områden.
|
Effektivitet kan ur ett transportperspektiv handla om:
- Utvecklingen av transportsystemet sker utifrån avvägningar om vad som är effektivt för samhället ur ett helhetsperspektiv, s.k. samhällsekonomisk effektivitet.
- Effektiviteten bör bedömas utifrån hur den enskilda resenären och godskunden upplever och kan nyttiggöra resan respektive transporten. Både godsflöden och persontrafik skall ha hög effektivitet, med goda kopplingar mellan trafikslagen.
- För att bidra till en ekonomiskt hållbar utveckling måste trängsel- och förseningseffekter minimeras.
- Ansvaret för kollektivtrafiken respektive infrastrukturen är uppdelat på många organisationer. Ett ökat samarbete eller förändrad organisation mellan de olika aktörerna kan öka effektiviteten.
|
 |
|