Seminarium om matchning arbetsliv och utbildning

Så var börjar man? Björn Nordén, projektledare för YOU - yrkesorientering för unga, menade att arbetsgivarnas behov är själva nöten.

- En arbetsgivare anställer ingen för att vara snäll. Så vi vänder oss direkt till arbetsgivarna och säger ”Om ni talar om för oss var jobben finns, så ser vi till att ungdomarna kommer".

Utmaningen, enligt Björn Nordén, består i att erbjuda unga människor överblicken av vad arbetslivet har att erbjuda och koppla ihop det med utbildningskrav, praktik, mentorskap, ex-jobb.   

- Vi kan inte lova dem jobb, men en resa mot jobbet. Detta handlar YOU om, att börja från nöten och undvika fällor för unga människor.

En viktig komponent som påverkar hur väl matchningen fungerar är hur utbildningssystemet och arbetslivet talar med varandra. Ola Asplund från IF Metall påpekade att företagarna ofta är dåliga beställare av utbildningar som passar deras behov.
-I teknik- och industriföretagen är det inte enkelt på kort sikt för företagen att engagera sig. De har nätt och jämnt näsan över vattenytan. På lång sikt har man dock exempelvis teknikcollege. Det är inget som snabbt fixar kompetensbristen. Men där finns det bra förebilder och modeller att arbeta efter.

Ingegerd Palmer, rektor på Mälardalens högskola, påpekade att utbildningssystemet har inbyggda trögheter, bland annat i form av utbildningsanslag och lärarkompetens. Det gör det svårt att snabbt ställa om utbildningar efter konjunkturen och arbetslivets dagsaktuella behov. Inte minst är det svårt att på kort sikt få fram lärare med rätt kompetens. Dessutom finns det risker med att vara allt för säker på vad som leder till jobb. 
- Ta IT-branschen som skrek efter arbetskraft i början av 00-talet och som ledde till att vi fyllde utbildningsplatserna inom IT. När IT-bubblan sprack så tog varken regering eller företag ansvar och där satt den enskilda individen med en utbildning som inte gav jobb, understryker Ingegerd Palmér.

En annan viktig aspekt är de attityder och förväntningar som finns bland arbetssökanden.
Anna Fredqvist från Västerås stad påpekade att om det saknas sökande i den högre utbildningen till sådant som efterfrågas, då måste vi se till hela kedjan och börja ända nere i förskolan. Det handlar om att organisera för kunskap och att stärka självförtroendet, självkänslan och insikter hos barn och ungdomar.

Sanna Riesten från Manpower märker i sitt arbete att ungdomar ofta har ett mycket gott självförtroende. Och de har inga brister – enligt dem själva. Men, som rekryterare ser man att det hos somliga saknas en del grundläggande saker. 

- Vi måste preppa våra sökande och ta på oss en fostrande roll. Att vara hel och ren, att ta av sig kepsen och att inte visa vilket kalsongmärke man bär till exempel. Något som borda vara en självklarhet, enligt Sanna Riesten.

Anna Edén, ordförande i Mälardalens studentkår, påminde om att studenterna i dag är en heterogen grupp, mer i dag än förr. Och det finns många fördomar om vad unga vill och inte vill. Att få ett jobb är fortfarande den starkaste drivkraften. Men visst behövs hjälp med att tänka på kraven, menade Anna Edén.

Vad slags roll bör då den regionala nivån axla? Tomas Stavbom från Regionförbundet Uppsala län presenterade hur de framgångsrikt tagit sig an frågan om matchning mellan utbildning och arbetsliv.

-Det finns åtminstone två viktiga lärdomar från processen i Uppsala. Det ena är man bör bygga på befintliga samarbeten då man sätter ihop arbetsgrupper och branschråd. Den andra är att innan man sätter igång med åtgärder måste man veta vad kompetensbristen består i. Det kan vara konjunktur, utbildningsutbudet, intresset från branscher, eller attityder till olika branscher. Bra att göra en sådan uppdelning innan man sätter igång med insatser, enligt Tomas Stavbom.

Utmaningar för att klara kompetensförsörjningen finns i alla delar av Stockholm-Mälarregionen, Sverige och EU. Regeringen har därför givit samtliga län i uppdrag att skapa regionala kompetensplattformar för att bättre förutse behov och att föra utbildningssystemet och arbetslivet närmare varandra. Bland annat med inspiration från erfarenheterna i Uppsla län och Östergötland. 

Arne Sandemo, ordförande i Regionförbundet i Uppsala län, menade att det är bra att staten uppmärksammar behoven. Men att det även finns svårgiheter att klara av.

- Vi har inte de konstitutionella ramarna för att arbeta med detta. Och så vore det förstås bra om det följde med en slant för att genomföra det också, ansåg Arne Sandemo.

uppdraget ställer alltså krav på att regionala och lokala aktörer verkligen vill komma samman och poola sina resurser. Här ser förutsättningarna olika ut i de olika länen. 

I Stockholms län, där aktörerna och intressena är många, menade Karina Uddén från Länsstyrelsen att det finns behov av en gemensam pedagogisk bild av hur allt hänger samman.

- Samordna för att styra är inte verkningsfullt hos oss. Men vi kan däremot samla intressenterna. För att nå resultat gäller det att de som samlas också har befogenheter och inte bara representerar, enligt Karina Uddén.

I Sörmland vittnade Göran Norberg, regiondirektör, också om behovet av att samla länets resurser.

- Det vi gör nu är att skapa legitimitet att samlas regionalt. Men utmaningen är att få med avnämarna, de som ska anställa. Och det finns intressanta initiativ i länet, t ex i Nyköping, och vi har även initiativ som tagits lokalt för att arbeta över länsgränsen, påpekade Göran Norberg.

Ingemar Skogö, Landshövding i Västmanlands län, konstaterade att samarbetet inom regionen, t ex mellan de olika länen, kan och bör bli mycket bättre. Och att det finns mycket att lära av varandra.

- Vi tar gärna till oss goda idéer i Västmanland, underströk Ingemar Skogö. Det är viktigt med ett öppet sinne om man ska arbeta med detta i Stockholm-Mälarregionen. Den stora utmaningen är emellertid att få med näringslivet. Inte minst de sk ”nya” branscherna, där det är svårt att få fram röster.

Att mobilisera näringslivet och få något uträttat framhöll flera av de medverkande som avgörande för att nå resultat.

- Kompetensförsörjningen har inte fungerat väl. Många möts och bestämmer vad vi borde göra, men sedan är det få som agerar, menade Hans Karlsson vice ordförande i Regionförbundet Örebro län.

Att matchningen inte bara är en dagslända utan tillhör de stora utmaningarna för att klara av den globala konkurrensen understryker även Christer Norström, vd för SICS. I en filmad intervju trycker han hårt på vikten av att förstå vidden av den globala konkurrensen, hur det redan nu påverkar regionen och att vi måste agera.

Se intervjun med Christer Norström, SICS, och hör om hans syn på matchningsproblematiken.