1960
Stockholm
1966
Mälardalen dyker upp i planeringen
Mälardalsperspektivet dyker för första gången upp 1966 i Stockholmsregionens planering som följd av den snabba utvecklingen.
Läs mer
Mälardalen dyker upp i planeringen
Mot bakgrund av den snabba utvecklingen tar Skiss 66 till regionplan för Stockholmstrakten upp ett resonemang om Mälardalen som avlastningsområde för Stockholmsregionen. Det finns till och med resonemang i texten att kunna bygga en helt ny stad för en miljon människor i Mälardalen utanför Stockholms län. Mälardalen är en viktig resurs för Stockholmsborna som behöver mark för det rörliga friluftslivet. Behovet av ny mark för fritidshus förväntas växa starkt i takt med befolkningsökning och ekonomiskt välstånd. Mälardalen är i det sammanhanget en viktig resurs. Expansionen av fritidshus i Stockholms skärgård har mer eller mindre nått sitt tak. Det storskaliga VA-systemet i Stockholm bidrar till att rädda Mälarens vatten
1970
Stockholm
1970
Stockholmare flyttar ut på landet
Miljörörelsen växer, gröna vågen kommer och Stockholmsregionen minskar till och med sin befolkning i början av 70-talet.
Läs mer
Stockholmare flyttar ut på landet
70-talet blir ett decennium utan större perspektiv i planeringen, men välfärdslandet Sverige byggs vidare. Den samhälleliga servicen (dagis, skolor, sjukhus, högskolor etc) byggs ut i snabb takt. Många nya jobb skapas i den offentliga sektorn. Miljonprogrammet blir klart 1975. Ekonomisk strukturkris i Sverige och stor del av världen, delvis beroende på oljekriserna. Flera tidigare viktiga branscher som varvsindustri, stålindustri och textilindustri minskar. Sverige får nolltillväxt i mitten och slutet av 70-talet.
1980
Berlin
1989
Muren genom Europa rivs
Ny geopolitisk världsordning efter Berlinmurens oväntade fall. Kalla kriget är slut. Öppnar för samarbete runt Östersjön.
Läs mer
Muren genom Europa rivs
Decenniet inleds med att den nya geopolitiska situationen i Europa tar form efter Berlinmurens fall. Tyskland återförenas hösten 1990, Östtyskland/DDR finns ej mer. De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen återuppstår som fria nationer. Polen får ett demokratiskt styrelseskick. Sovjetunionen upplöses 1991. Det av järnridån delade Östersjöområdet öppnas upp för handel, turism och samarbete. Detta ses som en stor möjlighet för Sverige och Mälardalen. Ett omfattande kontakt- och nätverksbyggande inte minst från kommuner och landsting i Mälardalen sker. Nätverkandet får stor betydelse för senare EU-finansierade projekt i Mälardalen som Interreg. Kommunikationerna förbättras från Mälardalen till de nya demokratierna runt Östersjön.Stockholm
1989
Mälardalssamarbetet tar form
Perioden 1987-1991 är en formativ period då idéer om ett Mälardalssamarbete mejslas fram. Initiativ kommer både från västra Mälardalen och Stockholm. En milstolpe är en tvådagarskonferens i Globen (som blivit klar till ishockey-VM i början av året) och som kan betecknas som startskottet för det organiserade Mälardalssamarbetet. Inbjudare till konferensen som har temat Samverkan för Mälardalsregionen är Stockholm stad och Stockholms läns landsting. Ca 100 personer deltar från hela Mälardalen bl a många politiker och tjänstemän som sedan blir viktiga för Mälardalsrådets utveckling. En vidgad politisk grupp - Mälardalsgruppen får vissa utredningsresurser. Särskilda utredningsgrupper tillsätts kring frågor om bostäder, miljö, högre utbildning och infrastruktur.
1990
Västerås
1990
Västerås - en del av en stark huvudstadsregion
Åke Hillman, Kommunstyrelseordförande i Västerås 1982-91 och 1994-2004
Läs mer
Västerås - en del av en stark huvudstadsregion
"Västerås stod under slutet av 80-talet stilla i skuggan av Stockholms och Uppsalas starka befolkningsutveckling. Västerås satsade på en rad utvecklingsprojekt för att få fart på tillväxten. Det lyckades. Under den tiden konkretiserades planerna på samarbetet i Mälardalen. Vi såg en rad fördelar med ett fördjupat samarbete och önskade att Västerås skulle bli en attraktiv del av en stark huvudstadsregion. I partipolitisk enighet engagerade vi oss både politiker och tjänstemän i Mälardalsrådets utvecklingsarbete. Västerås och Eskilstuna som tidigare haft en del samarbetssvårigheter la allt gammalt groll åt sidan och arbetade kraftfullt för att utveckla Mälardalens Högskola och tågtrafiken mot Stockholm. Mälarbanan skulle bidra till att förbättra resmöjligheterna så att vi kunde bli en del av en gemensam arbets- och bostadsmarknad." Åke Hillman Kommunstyrelseordförande i Västerås 1982-91 och 1994-2004Stockholm
1991-01-01Samarbete för internationell konkurrenskraft
"Med den nya tillväxten och konkurrensen med europeiska storstadsregioner kommer Mälardalsperspektivet tillbaka i Stockholms regionplanering i slutet av 1980-talet. Regionplan 1991 tar upp tråden från 1966, nu för att stärka vår internationella konkurrenskraft i det framväxande kunskapssamhället. Arbets- och bostadsmarknaden och näringslivet känner inga länsgränser. Därför måste länen samarbeta: bygga ut förbindelserna norr och söder om Mälaren för att effektivare binda samman storregionen och ta vara på de gemensamma resurserna, stärka och samordna kollektivtrafiken för att skydda miljön." Bo Wijkmark, regionplanedirektör, 1977-1992Västerås
1992Mälardalsrådet bildas!
Mälardalsrådet konstitueras som frivillig förening för kommuner och landsting vid ett möte i Västerås 27 mars 1992.
Läs merMälardalsrådet bildas!
Carl Cederschiöld, Finansborgarråd i Stockholm blir Mälardalsrådets första ordförande. Mälardalsrådet startar med åtta medlemmar: landstingen i Stockholm län, Uppsala län, Västmanlands län och Sörmlands län samt städerna Stockholm, Uppsala, Västerås och Eskilstuna. Övriga 47 kommuner ska tillfrågas om intresse för medlemskap. Fokus vid starten ligger på följande teman kring vilka utskott bildas. * Planering och trafikrn* Högskolor och forskningrn* Miljörn* Näringsliv och EuropaStockholm
1992Carl Cederschiöld - rådets första ordförande
Carl Cederschiöld, berättar varför Mälardalsrådet bildades och hur man i Stockholms stad såg på samarbetet.
Läs merCarl Cederschiöld - rådets första ordförande
https://vimeo.com/80374802 Carl Cederschiöld, berättar varför Mälardalsrådet bildades och hur man i Stockholms stad såg på samarbetet.Mälardalen
1993
Nätverkande för att möta tillväxt
Enkärnig, Fåkärnig eller Mångkärnig - vad är bäst för Mälardalen?
Läs mer
Nätverkande för att möta tillväxt
Strukturskisserna Enkärnig, Fåkärnig eller Mångkärnig tas fram som underlag för samarbete i Mälardalen. Planscherna trycks upp i maj 1993. Dessa enkla principskisser bygger på att Mälardalens befolkning ska växa med en halv miljon invånare 1990-2020. Denna tillväxtakt förvånar många men visar sig snarast underskattad. Kommunerna uttolkar alternativens konsekvenser för arbetsplatser, bostäder och service mm i den allra första lärprocessen i Mälardalsrådets historia. Nätverkandet kommer igång på basplanet och ska fortsätta många år.Bryssel
1994
Bryssel kallar!
Stockholmsregionens EU-kontor i Bryssel etableras och EG-frågorna kommer upp på agendan.
Läs mer
Bryssel kallar!
Sverige söker 1991 medlemskap i EG och intresset för Bryssel ökar. Mälardalsrådet går 1994 in som aktiv part i Stockholmsregionens Brysselkontor vid Grand Place. Ett internationellt sekretariat bildas och mer internationellt marknadsföringsmaterial tas fram. Aktiviteter av olika slag i Bryssel kommer igång året efter i den hårda konkurrensen med alla andra regionkontor. På hemmaplan ordnas en Europavecka i olika delar av Mälarregionen. Den ursprungliga gränsen för Mälardalsrådet överskrids då Gävle blir observatör 1994.Sverige
1995-01-01
Sverige går med i EU
1994 genomförs en folkomröstning om medlemskap i EG för Sverige. Det blir mycket jämnt med 52 procent för att Sverige ska gå med i EG. Sverige blir fullvärdig medlem 1995 på samma gång som Finland och Österrike. EU-medlemskapet kommer att betyda mer än någon förmodligen förstår vid tidpunkten för ansökan. De flesta politikområden påverkas av EU på ett eller annat sätt. En viktig nyhet är att offentliga organ som kommuner och landsting kan engagera sig i samarbeten över gränserna i Interreg projekt (interregional co-operation). Östersjöpaletten är ett projekt som kommer att utnyttja denna möjlighet.Östersjöområdet
1993
Mälardalsrådets lilla gröna
Kraftsamling i Mälarregionen - Mälardalsrådets utvecklingsprogram 1996.
Läs mer
Mälardalsrådets lilla gröna
Utvecklingsprogrammet utvecklas till Handlingsprogram fram till 1999 med prioriteringar av följande områden:rnNäringsliv och FoUrnIT-samarbeternTrafikrnMiljörnKulturrnTurismrnStrukturplanering för MälarregionenrnInternationella kontakterrnSamverkan i nätverk och projektrnInfrastruktur för en långsiktigt bärkraftig utvecklingrnVäxande internationell konkurrenskraft samt att göra Mälardalen till ett centrum i norra Östersjöområdet.Östersjöområdet
1997
Vi ska stötta våra grannländer
"Det nya geopolitiska läget i Östersjöområdet efter Berlinmurens fall är en stor möjlighet för Mälardalen som vi nu måste utnyttja för positionering. Mälardalsrådets Östersjögrupp verkar för detta genom att utveckla kontakter inom Östersjöområdet och genom att stötta uppbyggnaden i våra nya grannländer. Det handlar vidare om att stärka Mälardalen som lokaliseringsalternativ genom bättre kommunikationer samt att utveckla Mälardalen som kunskapscentrum, handels- och finansiellt centrum och i samarbete för kultur och turism. EU-finansierade projekt som Östersjöpaletten är viktiga i sammanhanget men det gäller även mindre projekt och nätverkande inom Östersjöområdet." Inger Linge, ordförande ÖstersjögruppenMälardalen
1998
Mälar- och Svealandsbanan byggs ut!
Med ett stabilt och samordnat trafiksystem i Mälardalen kan fler resenärer lockas använda tåget.
Läs mer
Mälar- och Svealandsbanan byggs ut!
Järnvägarna byggs ut i östvästlig riktning under 90-talet och fortsätter förbättras på 2000-talet. Det handlar om Mälarbanan och Svealandsbanan. Restiderna Västerås-Stockholm, respektive Eskilstuna-Stockholm är under eller runt en timme och resandet på Mälarbanan och Svealandsbanan växer snabbt och bidrar till regionförstoringen. Även trafiken på övriga banor mot bl a Uppsala, Katrineholm och Nyköping utvecklas. Driftsäkerhet och kapacitet på spåren förväntas förbättras med minskad störningskänslighet.Uppsala
1998
Östersjöpaletten lanseras
Carl-Johan Engström, planeringsdirektör i Uppsala och inititativtagare till Östersjöpaletten berättar om det banbrytande samarbetet.
Läs mer
Östersjöpaletten lanseras
Carl-Johan Engström, planeringsdirektör i Uppsala och inititativtagare till Östersjöpaletten berättar om det banbrytande samarbetet.1999
Baltic Sea Youth Forum
Elisabeth Langgren, Landstinget Sörmland och projektledare för Baltic Sea Youth Forum, berättar om mötesplatsen och projektet.
Läs mer
Baltic Sea Youth Forum
"Baltic Sea Youth Forum syftar till att engagera gymnasieelever i åldern 16-18 år att intressera sig för arbete med miljö-, freds- och demokratifrågor i sina skolor. Verksamheten bygger på Riokonferensen 1992. Fem forum ordnas sammanlagt fram till 2002. De fungerar som plattform och mötesplats för ungdomar där de får möjlighet att lära sig mer om viktiga framtidsfrågor i ett globalt perspektiv, att diskutera hur man lokalt kan omsätta dessa kunskaper i praktiken samt att lära sig metoder för hur man kan gå vidare med sitt engagemang för att påverka makthavare och beslutsfattare." Elisabeth Langgren, Landstinget Sörmland och projektledare för Baltic Sea Youth.
2000
Stockholm
2000
Stockholm världsledande på IT
Under 90-talet skapas en världsledande position inom IT-sektorn som vid sekelskiftet bryts av den sk IT-Kraschen.
Läs mer
Stockholm världsledande på IT
Sverige utvecklas till en världsledande position inom IT-sektorn under 90-talet. Symbolen för denna utveckling är framför allt Kista som också kallas Sveriges Silicon Valley. Men IT-företag finns på många andra ställen också och användandet av IT stöter man på i stort sett överallt. Den snabba uppgången bryts vid sekelskiftet av den s k IT-kraschen, oprecis benämning på börsraset år 2000, företrädesvis inom IT-branschen och den därpå följande kraftiga minskningen av efterfrågan på IT-tjänster. Kraschen är mer att betrakta som en finansbubbla som inte längre håller, vilken hade byggts upp av en extrem spekulation i framförallt IT-aktier, jämförbar med slutet av 1980-talet då marknadens aktörer spekulerade i fastigheter. Efter kraschen reser sig IT-sektorn igen och är återigen en mycket viktig del av näringslivet.Mälardalen
2001
Hitta pärlorna i Mälardalen!
Denna turistkarta kom ut första gången 2001 och har sedan dess uppdaterats ett antal gånger. Kartan har skala 1/250 000 med teckenförklaring på svenska, engelska och tyska. Turistkartan är en utmärkt hjälpreda när man vill utforska Mälardalen. Kartan kan beställas från Mälardalsrådet. Kontakta kansliet på kansliet@malardalsradet.seMälardalen
2001Anna Kettner, Mälardalsrådets ordförande 2001-2004
Anna Kettner, Mälardalsrådets ordförande 2001-2004 berättar vad Mälardalsrådet betytt för henne och vilka de viktigaste frågorna varit.
Läs merAnna Kettner, Mälardalsrådets ordförande 2001-2004
Anna Kettner, Mälardalsrådets ordförande 2001-2004 berättar vad Mälardalsrådet betytt för henne och vilka de viktigaste frågorna varit.2002
Vi skrek i megafon och viskade i rätt öron
Johan Danielson, Generalsekreterare Mälardalsrådet 2003-2008
Läs mer
Vi skrek i megafon och viskade i rätt öron
"Citybanan var helt avgörande för regionens framtid. Alltså skrek vi i megafon på gator och torg samt viskade i rätt öron och åkte ånglok över spåren. Alla fem län gav 10 minuter av sina 30 till en gemensam dragning hos infrastrukturministern. Ett regeringsbeslut värt 17 miljarder blev resultatet. "En bättre sits"" blev fortsättningen." Under mina fem år genomförde vi två strategiskt viktiga processer. På hemmaplan för infrastrukturen och trafiken. Internationell konkurrenskraft och Benchmarking Regions som nytt fokus på bortaplan. " Johan Danielson, Generalsekreterare Mälardalsrådet 2003-20082002
Tio år med Mälardalsrådet
Under Mälardalsrådets tio första år växer medlemsantalet till hela 41 medlemmar - fyra landsting och 37 kommuner.
Läs mer
Tio år med Mälardalsrådet
Mälartinget går av stapeln i Västerås med 200 deltagare för att fira 10-årsjubiléet. Under de tio första åren utvecklas verksamheten mycket i utskott som arbetat med Kultur- och turism, Planering- och trafik, Näringsliv och FoU samt Miljö. Dessutom finns en Östersjögrupp sedan mitten av 90-talet.Örebro
2003-04-05Mälardalsrådet växer västerut
Efter en stadgeändring utvidgas Mälardalsrådet med Örebro län.
Läs merMälardalsrådet växer västerut
Efter en stadgeändring blir Örebro landsting och kommun, Kumla, Hallsberg, Lindesberg, Vingåker nya medlemmar. Dessutom går Värmdö och Järfälla med. Mälardalsrådet har nu fem landsting och 44 kommuner som medlemmar. En utmaning är att få med fler kommuner från Stockholms län. Befolkningen i Mälardalen med de fem länen uppgår nu till 2 681 881 personerVästerås - Stockholm
2003-08-24
Tävling ska skapa Mälardalsidentitet
2003 körs historiens första rullskridskotävling mellan Västerås och Stockholm.
Läs mer
Tävling ska skapa Mälardalsidentitet
Den 24 augusti 2003 körs historiens första rullskridskotävling mellan Stockholm och Västerås (134 km), Stockholm Region Inline. Loppet ordnas i samarbete med flera parter såsom Vasaloppet, Svenska Skridskoförbundet och många andra. Loppet omfattar en tävlingsklass som startar i Västerås med ca 30 deltagare. Motionsklassen startar i Enköping med ca 400 deltagare och familjeklassen i Jakobsberg. Målet är Stockholm Stadion. För Mälardalsrådet handlar denna lite udda aktivitet om att bidra till identitetsskapande i Mälardalen.2003-11-03
Regionförbunden en viktig kraft
"Regionförbundet Sörmland startar 2003, ungefär samtidigt som Regionförbundet i Uppsala län. Regionförbundet i Örebro län kom till något senare. Regionförbundet Sörmland är en politisk arena för att samordna och utveckla regionala frågor. Vi är ett samverkansorgan som bildats av de nio kommunerna och landstinget i Sörmland. Vi har i uppdrag att ta tillvara Sörmlands möjligheter i en funktionell Stockholm-Mälarregion. Kontakten med Stockholm är en viktig del av detta. Vi arbetar med regional samverkan inom infrastruktur och transporter, näringsliv, innovationer och kompetensförsörjning samt miljö- och klimatfrågor. Jag tror Regionförbunden är en viktig kraft i Stockholm-Mälardalens utveckling." - Göran Norberg, Chef förbundskontoret, Region SörmlandStockholm-Mälarregionen
2004
Infrastrukturen i fokus
En bättre sits - en unik process för infrastrukturplanering i Stockholm-Mälarregionen
Läs mer
Infrastrukturen i fokus
En bättre sits som kör igång 2004 är en unik process för infrastrukturplanering. Den föds ur en utbredd frustration i Stockholm-Mälarregionen över att regionen inte anser sig få tillräckliga medel för infrastrukturinvesteringar. Med avund sneglar man på Skåne och Västsverige som mycket mer framgångsrikt lyckats torgföra sina investeringsobjekt för staten som håller i pengapåsen. En bättre sits-processen initieras av Mälardalsrådet. Men den skulle rninte alls varit möjlig utan alla de personer, organisationer och aktörer som investerar sitt kunnande, engagemang och ibland också sin själ i denna informella process. Med en bättre sits-processen visas prov på det som länge varit hörnstenarna i det storregionala samarbetet; öppenhet, insikt, tillit och mod!2004-04-02
Fredrik Lindström - En Mälardarling
Mälardarlingar är personer eller företeelser som bidrar till ökad regional identitet i Mälardalen.
Läs mer
Fredrik Lindström - En Mälardarling
Har du förslag på en välförtjänt Mälardarling?Strängnäs
2005-07-02
Tio fängslande berättelser
Strängnäs har fått en miljon invånare - detta är rubriken på en av tio berättelser om Stockholm-Mälarregionen som togs fram detta år. En bra berättelse fångar alltid sin publik. I böcker, framför lägereldar och TV-apparater. Denna lilla skrift ger tio delvis olika bilder av tio olika personer om en region som sakta håller på att byggas. tio berättelser om infrastruktur, valplattformar och styrelseformer, om invandrade innovationer och mycket annat. Om hela vitsen med det som kallas regionförstoring.Almedalen
2005-07-03
Premiär i Almedalen
Tillsammans med bland andra regionförbunden, Stockholmssoppan och Stockholm Business Alliance har Mälardalsrådet bjudit på intressanta seminarier med en spännvidd från regionförstorning,rnoch infrastruktur till kreativa näringar och kunskapsregionens utmaningar. Mälardalsrådet har medverkat i Almedalen varje år sedan 2005.2006-02-06
Ris och ros från OECD
En av OECD mest framgångsrika storstadsregioner - med förbättringspotential.
Läs mer
Ris och ros från OECD
Den Territorial Review som görs av OECD i samarbete med Näringsdepartementet, Nutek, Stockholms Stad, Stockholms Läns Landsting och Mälardalsrådet ger mycket beröm åt Stockholm-Mälarregionen som en av OECD:s mest framgångsrika storstadsregioner. Regionen har en hög internationell profil tack vare stor innovationspotential och välutvecklade kluster. Men det finns potential för förbättring på en rad områden. OECD tar bl a upp den bristande infrastrukturen, bostadsbristen och den splittrade förvaltnings- och styrelseformerna för storregionen.2006-09-01
Att lära av omvärlden
Erik Weiman, Landstingsstyrelsens ordförande berättar varför Mälardalsrådet gör resor ut i världen.
Läs merAtt lära av omvärlden
Erik Weiman, Landstingsstyrelsens ordförande berättar varför Mälardalsrådet gör resor ute i världen.2007-01-01
Regionen har växt ihop
Hans Ekström, Riksdagspolitiker och med i Mälardalsrådet sedan starten berättar om infrastrukturens betydelse för internationell konkurrens.
Läs merRegionen har växt ihop
Hans Ekström, Riksdagspolitiker och med i Mälardalsrådet sedan starten berättar om infrastrukturens betydelse för internationell konkurrens.Västerås
2007-06-01
Hand i hand över länsgränserna
Insikten att samarbeta kring övergripande infrastruktur manifesteras
Läs mer
Hand i hand över länsgränserna
Politikerna från olika partier och olika delar av storregionen tar spontant varandra i handen på Mälarmattan (flygbilder över Mälardalen) som är utlagd på Mälartinget i Västerås 2007. Denna spontana handling symboliserar att Mälardalen hänger ihop och att länsgränserna betyder allt mindre. En viktig insikt för att kunna samarbeta om den övergripande infrastrukturen.Uppsala
2008-05-02
Storytelling stärker Mälardalen
Storytelling är ett bra sätt att stärka identiteten och förståelsen av Mälardalen som storregion. Här kan du läsa om Mälardalsrådets "standardstory", men det finns ju lika många stories som människor i Mälardalen. Klicka här för att läsa mer Lyssna här på Anders Johnsson, skriftställare.2008-06-01
Mälaratlasen lanseras
Lars Luttropp, fd ordförande i Kulturutskottet intervjuas om Mälardalens identitet.
Läs mer
Mälaratlasen lanseras
Lars Luttropp, fd ordförande i Kulturutskottet intervjuas om Mälardalens identitet och Stockholm-Mälarregionens atlas.2009-03-09
Allt inom en timme - funkar det för alla?
Marie-Louise Forsberg-Fransson, Landstingsstyrelsens ordförande i Örebro län filosoferar kring mottot "allting inom en timme".
Läs merAllt inom en timme - funkar det för alla?
Marie-Louise Forsberg-Fransson, Landstingsstyrelsens ordförande filosoferar kring mottot "allt inom en timme".2009-04-09
Stockholm-Mälarregionen kan bättre!
Vi lever i en kunskapsregion. Utbildning och forskning håller hög internationell klass.
Läs mer
Stockholm-Mälarregionen kan bättre!
Här finns många högutbildade och ett kunskapsintensivt näringsliv. Men den globaliserade ekonomin ställer krav på ständig förnyelse. De fyra viktigaste utmaningarna är: 1 Fler elever med fullständiga betyg 2 Fler högutbildade 3 Förbättrad kompetens 4 Fler innovationer
2010
2010-04-09
Utan Mälaren ingen Mälardal!
Mälartinget i Eskilstuna 2010 handlade om vattenfrågor. Ett uttalande antogs som bland annat innehöll följande: - Offentliga aktörer bör prioritera vattenfrågan tydligare i sin samhällsplanering. - Vi behöver samverka internationellt samt över olika sektorer och administrativa gränser. Östersjösamarbetet bör stärkas likväl som den regionala samverkan gällande kunskapsuppbyggnad och metodutveckling för vattenskyddet. - Vi kommer att verka för att alla naturliga vatten i regionen ska uppnå s k god ekologisk status. - Seminarier, föreläsningar och debatter bör genomföras i syfte att följa våra åtgärder samt sprida insikt och kunskap kring dessa frågor.2010-09-01
Nu är nästan alla med!
Mälardalsrådet har nu 56 kommuner och 5 landsting som medlemmar. Linköping, Norrköping, Karlstad och Gävle är associerade medlemmar. Endast nio kommuner står utanför. Klicka här för att se alla medlemmarStockholm
2011-07-04
Stockholm högt rankat i världen
Sedan 2007 sammanställer Mälardalsrådet rankingar hur det går för Stockholm-Mälarregionen. I Stockholm Report 2011 betonas placeringen av Stockholmsregionen i världen. Internationella rankningar indikerar faktorer som gynnar Stockholms tillgångar och konkurrenskraftiga profil: kunskapsdrivna företag som drivs av kreativa och innovativa människor, sofistikerade marknader och utmärkt livskvalitet i en av de grönaste, smartaste och mest nätverkande storstadsregionerna i världen. Klicka här för att läsa mer2012-01-01
Regionen tippar mot öster!
När Mälardalsrådet startade sin verksamhet 1992 fanns förhoppningar i länen utanför Stockhoms län att balansen inom Mälardalen skulle bli bättre.
Läs mer
Regionen tippar mot öster!
När Mälardalsrådet startade sin verksamhet 1992 fanns förhoppningar i länen utanför Stockhoms län att balansen inom Mälardalen skulle bli bättre, Stockholms dominans skulle minska. Så har dock inte utvecklingen blivit de senaste 20 åren. Nettopendlingen in till Stockholm har ökat över tiden. Nya befolkningsframskrivningar visar också på ökat beroende av Stockholm. Även Uppsala län visar ökad inpendling, se bilden. Ju större cirkel desto större inpendling. Mörkblått visar stor ökad pendling, ljusblått visar liten ökning. Röd färg visar minskad pendling. Vad kan göras för att vända trenden? Varför har de ursprungliga förhoppningarna om en mer balanserad utveckling kommit på skam.2012-05-30
Sveriges ekonomiska motor
Christer Wennerholm, Trafiklandstingsråd Stockholms Läns Landsting blickar framåt.
Läs merSveriges ekonomiska motor
Christer Wennerholm, Trafiklandstingsråd Stockholms Läns Landsting blickar framåt.2012-06-01
Gemensam region med gemensamt mål
Helene Hellmark-Knutsson, Landstingsråd Stockholms Läns Landsting och Mälardalsrådets ordförande reflekterar om regionens internationella konkurrenskraft.
Läs merGemensam region med gemensamt mål
Helene Hellmark-Knutsson, Landstingsråd Stockholms Läns Landsting och Mälardalsrådets ordförande reflekterar om regionens internationella konkurrenskraft.2012
Nystart för En Bättre Sits!
En bättre sits, det storregionala samarbetet kring infrastruktur och kommunikationer, gjorde ett omtag och samarbetet omfattar nu både infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor och uppdragsgivare är länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter från sju län.
Läs mer
Nystart för En Bättre Sits!
En bättre sits, det storregionala samarbetet kring infrastruktur och kommunikationer, gjorde ett omtag och samarbetet omfattar nu både infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor och uppdragsgivare är länsplaneupprättare och kollektivtrafikmyndigheter från sju län. Gemensamma transportpolitiska mål antas även av politiken:- Vårt mål är att skapa ett transportsystem
- Där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Stockholm-Mälarregionen
- Där utveckling är långsiktigt hållbar – ekonomiskt, socialt och ekologiskt
- Där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet
- Där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling
2012
München – solving problems together
Innehållet var denna gång mer problemorienterat än förut med fokus på infrastruktur, innovation och kompetensförsörjning – viktiga utmaningar både i München och i vår region.
Läs merMünchen – solving problems together
Innehållet var denna gång mer problemorienterat än förut med fokus på infrastruktur, innovation och kompetensförsörjning – viktiga utmaningar både i München och i vår region.2013
Vi byter image
Mälardalsrådets grafiska profil byts ut med syfte att skapa en mer sammanhållen och modernare profil där de tre processerna har samma stil som Mälardalsrådets logotyp.
Läs mer
Vi byter image
Mälardalsrådets grafiska profil byts ut med syfte att skapa en mer sammanhållen och modernare profil där de tre processerna har samma stil som Mälardalsrådets logotyp. Logotypens färger symboliserar de olika aktörerna som genom samarbete bildar Mälardalsrådet.2012-2014
Öppen och kreativ region
Mälardalsrådet väljer 2012 att belysa kreativa näringars betydelse för regionen och tillväxt.
Läs mer
Öppen och kreativ region
Mälardalsrådet väljer 2012 att belysa kreativa näringars betydelse för regionen och tillväxt. Bland annat lyftes hur det offentliga kan samverka med de kreativa näringarna inom ramen för samhällsplanering, hälsa- och sjukvård. Stockholm-Mälarregionen har alla förutsättningar för ett kreativt näringsklimat. I Stockholm-Mälarregionen finns flest anställda inom kulturella och kreativa näringar, och nästan var femte företag i regionen och var fjärde företag i Stockholm är inom kulturella och kreativa näringar.London
2014
Hello London!
Benchmarkingresa till London där vi diskuterade ett svenskt perspektiv på London, attraktivitet, visioner och vikten av att berätta sin historia.
Läs mer
Hello London!
Benchmarkingresa till London där vi diskuterade ett svenskt perspektiv på London, attraktivitet, visioner och vikten av att berätta sin historia. De viktigaste lärdomarna från London handlade om vikten av ett starkt ledarskap för en dynamisk utveckling, värdet av en gemensam berättelse om regionen och att marknadsföring av studieorten kan vara viktigare än de enskilda lärosätena.2014
Hållbar mobilitet
Programmet hade temat ”Hållbar mobilitet” och tog upp frågor som urbanisering och trender, internationell utblick från Vancouver och nationell utblick med exempel från Region Skånes strukturbildsarbete.
Läs merHållbar mobilitet
Programmet hade temat ”Hållbar mobilitet” och tog upp frågor som urbanisering och trender, internationell utblick från Vancouver och nationell utblick med exempel från Region Skånes strukturbildsarbete. Andra programinslag var ungdomars syn på framtida transporter, regionala exempel på samordnad varudistribution, mobility management och nya tjänster för personresande.2015
Urbaniseringspodden
Mälartingets tema är Urbanisering och som en del i att lyfta urbaniseringens utmaningar och möjligheter i Stockholm-Mälarregionen skapas Urbaniseringspodden där politiker från fem län samtalar om de utmaningar och möjligheter just de upplever som representanter för en liten kommun som Laxå eller ett stort landsting som Stockholm.
Läs mer
Urbaniseringspodden
Urbaniseringspodden Mälartingets tema är Urbanisering och som en del i att lyfta urbaniseringens utmaningar och möjligheter i Stockholm-Mälarregionen skapas Urbaniseringspodden där politiker från fem län samtalar om de utmaningar och möjligheter just de upplever som representanter för en liten kommun som Laxå eller ett stort landsting som Stockholm. Lyssna på de 7 avsnitten här.2015
Årets Mälardarling ❤ #Ungapålandsbygden
#Ungapålandsbygden tillför ett viktigt perspektiv till diskussionen om urbaniseringens utmaningar och möjligheter. De uppmärksammar utmaningarna, men lyfter även möjligheterna som finns på landsbygden för unga människor att förverkliga sig själva.
Läs mer
Årets Mälardarling ❤ #Ungapålandsbygden
” #ungapålandsbygden tillför ett viktigt perspektiv till diskussionen om urbaniseringens utmaningar och möjligheter. De uppmärksammar utmaningarna, men lyfter även möjligheterna som finns på landsbygden för unga människor att förverkliga sig själva. #ungapålandsbygden har genom att skapa nätverk och ge stöd till unga som vill utveckla sina orter, bidragit till ungas organisering på landsbygden. De visar att unga vill att beslutsfattare satsar på att utveckla landsbygder såväl som städer. Deras arbete bidrar till utvecklingen i hela Stockholm-Mälarregionen”2016
Gemensam systemanalys för sju län
Inom infrastruktur och transporter nådde Mälardalsrådet en viktig milstolpe under 2016 genom att de ansvariga organisationerna för infrastruktur och kollektivtrafik i respektive län gemensamt enades om En Bättre Sits Storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen inklusive Östergötland och Gotland. Den gemensamma infrastrukturplanen lyfter nuläge och utmaningar, samt de prioriterade funktioner och behov regionen behöver för att växa hållbart. Systemanalysen vilar på flera år av ett brett politiskt arbete och undertecknades ceremoniellt i samband med ett besök och provtur i nya Citybanan som öppnar 2017. Du kan läsa mer om regionens gemensamma priorteringar på www.enbattresits.se2016
Årets Mälardarling ❤ Trafiklab
”Trafiklabs plattform möjliggör skapandet av framtidens infrastruktur med innovativa, smarta mobilitetslösningar som bidrar till att nå samhällsmål. Genom att tillgängliggöra data och driva utveckling för användning av trafikinformation för bättre resetjänster, är deras arbete till nytta för medborgarna i hela Stockholm-Mälarregionen”
Årets Mälardarling ❤ Trafiklab
2016
UniverCITY Partnerships
Hur kan städer och lärosäten samarbeta för att ta sig an viktiga samhällsutmaningar som en alltmer åldrande befolkning, kompetensförsörjning av regionen, eller klimatförändringar?
Läs mer
UniverCITY Partnerships
Hur kan städer och lärosäten samarbeta för att ta sig an viktiga samhällsutmaningar som en alltmer åldrande befolkning, kompetensförsörjning av regionen, eller klimatförändringar? Mälardalsrådet stod värd för den internationella samverkanskonferensen UniverCITY Partnerships. Konferensen, som hölls i Stockholm och Uppsala, blev ett tillfälle att visa upp regionen som en stark kunskapsregion och diskutera samverkan med andra kunskapsdrivna regioner i världen: Fukuoka, Seattle, Barcelona, München, Helsingfors.2016
Årets Mälardarling ❤ Trafiklab
”Trafiklabs plattform möjliggör skapandet av framtidens infrastruktur med innovativa, smarta mobilitetslösningar som bidrar till att nå samhällsmål. Genom att tillgängliggöra data och driva utveckling för användning av trafikinformation för bättre resetjänster, är deras arbete till nytta för medborgarna i hela Stockholm-Mälarregionen”
Årets Mälardarling ❤ Trafiklab
2017
Invigningen av Citybanan i Juli
För att möta Stockholm-Mälarregionens ökade befolkningsantal och det omfattande arbetspendlandet samlades regionen bakom investeringar i infrastrukturen och en medfinansiering av Citybanan. Citybanan har varit ett av de viktigaste gemensamma infrastrukturprojekten i Stockholm-Mälarregionen hittills, och kan ses som en symbol för hur avgörande det är att samverka mellan länen i viktiga gemensamma satsningar.