Maritim samverkan

Med vårt geografiska läge – i Östersjöns mitt med omfattande kuststräcka och centrala kopplingar till inlandssjöfarten – har Stockholm-Mälarregionen stor maritim betydelse. Inom det här området arbetar vi för att öka tillgängligheten för person- och godstransporter på vatten.

Stockholm-Mälarregionen har stor maritim betydelse

Genom en hållbar användning av havet och befintliga vattenvägar kan den maritima sektorn bidra till att Stockholm-Mälarregionens internationella konkurrenskraft stärks och öka tillgängligheten för person- och godstrafik i det storregionala transportsystemet.

Mälardalsrådet har sedan 2017 kunnat konstatera att det finns ett stort intresse av att fördjupa arbetet med de maritima frågorna utifrån ett storregionalt perspektiv.

Arbetet bedrivs genom samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och akademi. Målet är att stärka Stockholm-Mälarregionens konkurrenskraft genom att bidra till ökad användning av befintliga vattenvägar.

Under 2019 fortsätter arbetet med ett särskilt fokus på kunskapsinhämtning och spridning.

Kontakta oss gärna för frågor eller om du vill delta i vårt arbete!


Sammanfattning från Mälardalsrådets maritima dag

Hur kan vi öka användningen av vattenvägarna i Stockholm-Mälarregionen på ett hållbart sätt? Det var temat för Mälardalsrådets maritima dag, den 27 maj, som samlade ett 40-tal deltagare från kommuner, regioner, näringsliv och akademi.

Pia Berglund, regeringens nationella samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart sedan den 1 februari, beskrev sitt nya uppdrag som kommer att sträcka sig sex år framåt.

– Mitt uppdrag är att främja en väl fungerande och effektiv sjöfart och förbättra förutsättningarna för överflyttning av godstransporter från väg. Men jag ska även arbeta för att sprida kunskap och initiera samverkan mellan berörda aktörer.

Inom kort ska Pia Berglund presentera en handlingsplan med ett stort antal konkreta förslag. Inspiration kommer från bland annat europeiska storstäder, där man i exempelvis Paris nyttjar kajerna för passagerartrafik på dagtid och godstransporter på natten. Även i Stockholm finns exempel där vattenvägarna används för byggtransporter, i det pågående projektet Förbifart Stockholm. Men det finns potential för utveckling.

– Jag kommer själv från rederinäringen och vet att det inte är lätt att köpa sjötransporter, detta behöver utvecklas. Här kan staten vara med och bära en risk för att få igång marknaden.

På den maritima dagen medverkade också David Liderfelt, projektledare för EU-projektet Rich Waters, som arbetar med att förbättra vattenkvaliteten, minska föroreningar och övergödning. 34 partnerorganisationer deltar i projektet som pågår under 2017-2024.

– Vi har kommit en bit på väg och 2019 är ett intensivt år där vi börjar få fram konkreta resultat och åtgärder, berättade David Liderfelt. Exempel är anläggning av vattenparker, fiskvägar och hållbar hantering av båtbottenfärger.

Mälarens vattenvårdsförbund har tagit fram ett nytt material för att stödja kommunerna i det ofta komplexa arbetet med vattenfrågorna.

Som avslutning på dagen fick deltagarna arbeta i en workshop med konkreta diskussionsfrågor, ledd av Susanna Hall Kihl, grundare av Vattenbussen. Utgångspunkten var projektet FLYT där KTH, Vattenbussen och Mälardalsrådet deltar kring långsiktigt nyttjande av vattenvägen för ökad tillgänglighet. Projektet ska utveckla metoder och modeller som beslutsunderlag för att möjliggöra en effektiv planering.

I workshopen bidrog deltagarna med många förslag och idéer kring bland annat planeringsprocessen, beräkningsmodeller och utvecklade samarbetsformer mellan aktörerna.

Se nedan för att ladda ner presentationerna från dagen
Pia Berglund – Trafikverket – Presentation från 27 maj
David Liderfelt – Rich Waters – Presentation 27 maj
Susanna Hall Kihl – FLYT-projektet – Presentation 27 maj