30 år av storregionalt samarbete
Åke Hillman, en av initiativtagarna till bildandet av Mälardalsrådet, minns hur diskussionerna om ett storregionalt infrastruktursamarbete började för 30–40 år sedan.
– Jag kommer väl ihåg, det är 30 år sedan, säger han med ett leende. Vi var kanske 30–40 personer i fullmäktiges sessionssal. Och i dag är jag jätteglad att vi kan vara över 300 som kämpar för Mälardalens bästa.
Han var en av de inbjudna gästerna på Mälartinget i Västerås. Hans uttalande fick applåder från publiken bestående av 330 kommun- och regionpolitiker, samt representanter för näringsliv och lärosäten.
Åke Hillman var tidigare kommunstyrelsens ordförande (S) i Västerås. Han beskrev hur politiker träffades i sociala sammanhang och idén till Mälardalsrådet växte fram.
– Vi såg behovet av att bryta gränser, sade Erik Langby (M), tidigare ordförande för Mälardalsrådet och under 30 år kommunstyrelsens ordförande i Nacka kommun.
– Vi såg hur människor var inlåsta i sina kommuner rent administrativt, och det var inte bra. Arbetsliv och näringsliv vidgades och då måste vi också hänga med.
Viktigt knyta ihop Mälardalen
Under Mälartinget lyfte flera talare fram att det är ett framgångskoncept för Mälardalsrådet att samverka över parti-, kommun- och länsgränserna.
För Meeri Wasberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Haninge kommun är det fortsatt viktigt att knyta ihop Mälardalen.
– Våra frågor som ligger oss närmast på hemmaplan är en liten del, men de är samtidigt en omistlig pusselbit i hela vårt regionala nät, sade hon.
Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs, återkopplade till en annan programpunkt under Mälartinget: batterifabriken Northvolt, som har ett av sina säten på Finnslätten i Västerås.
– Det är häftigt att höra en aktör som Northvolt, vilket tempo de har i sin utveckling – och vi behöver vara med där, sade han.
Åke Hillman gav också församlingen ett medskick för framtiden:
– Det bästa är att fortsätta med den här typen av samarbete, inte minst med näringslivet och med universitet och högskolor. Det är bara det som kan ge resultat på sikt.
Bubblar i regionen
Även representanter från lärosäten och näringsliv medverkade i programmet. Helena Jerregård är vice rektor på Mälardalens universitet. I år gick lärosätet från högskola till universitet. Det är första gången som ett universitet utnämnts till en tillväxtregion som en framtidssatsning, enligt Jerregård.
– Det ser jag som delvis en effekt av Mälardalsrådet, sade hon.
Universitetet har campus både i Västerås och i Eskilstuna.
– Det bubblar i den här regionen – och då behöver vi kompetensförsörjning.
Också Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm har haft ett långvarigt samarbete inom Mälardalen.
– Går vi 30 år tillbaka i tiden så hade KTH, speciellt inom elektroutbildningen, studenter som läste de första åren här i Västerås och sedan kom till KTH för de avancerade kurserna, berättade prorektor Mikael Östling.
KTH är det största tekniska universitetet i Sverige, men upptagningsområdet är främst lokalt. Tack vare bland annat samverkan med Mälardalsrådet får KTH ett bredare upptagningsområde, sade Östling.
Möjlighet att ställa om flera gånger i livet
Olle Ytterberg, tidigare kommunstyrelsens ordförande (S) i Arboga, representerade näringslivet. Han är i dag Senior Advisor Public Affairs på teknikkonsultföretaget Combitech. Han betonade vikten av Mälardalsrådets arbete.
– Vi måste ha en infrastruktur som fungerar, därför att när människor i dag inte kan resa så väljer man att gå vidare med en annan arbetsgivare, säger han.
Innan programpunkten ”30 år av storregionalt samarbete – nyttor, framgångsfaktorer och möjligheter” avslutades fick Haningepolitikern Meeri Wasberg (S) blicka framåt.
– Mälardalsrådet gör klokt i att hålla fast i de grundläggande frågorna: människors möjligheter att kunna röra sig till och från olika platser – och också utbildningsmässigt; att faktiskt ha möjlighet att kunna ställa om flera gånger under livet, sade hon.