Mycket att lära från Milano – Italiens ekonomiska huvudstad

07 februari 2024
Stockholm-Mälarregionen utvecklas i mötet med andra konkurrenskraftiga storstadsregioner. Genom att lära och inspireras av omvärlden får vår region bättre verktyg att se möjligheter och möta utmaningar inför framtiden. Vartannat år arrangerar Mälardalsrådet en studieresa till en storstadsregion som Stockholm-Mälarregionen kan lära mer av. Den 31 januari-2 februari arrangerades den elfte studieresan, denna gång till Milano och regionen Lombardiet i norra Italien, där ambassadör Jan Björklund mötte upp delegationen tillsammans med regionens politik, näringsliv och akademi.
Mälardalsrådets delegation under studieresan i Milano.

– Det är en glädje att få vara delegationsledare för den här breda gruppen med bra spridning i Stockholm-Mälarregionen och mellan sektorerna. Gemensamt för oss alla är att vi vill utveckla regionen och från Milano finns det mycket att lära. Bland annat kring regionens innovationsarbete och samarbetet mellan politik, akademi och näringsliv, sade Jens Sjöström (S), investeringsregionråd Region Stockholm och ordförande Mälardalsrådet.

Jan Björklund och Jens Sjöström (S), delegationsledare.

Utvecklat transportsystem
Lombardiet är en knutpunkt för både godstransporter och personresor i norra Italien. Majoriteten av resorna sker i stråken in mot, respektive ut från Milano. Totalt reser 750 000 människor med regionens tågbolag varje dag, 330 000 av dessa med pendeltåg. Till detta kommer den nationella tågtrafiken. En av framgångsfaktorerna för transportsystemet har varit tillförlitligheten i järnvägstrafiken, där person- och godstransporterna går i skilda system. 92 procent av tågen gick i tid 2023, dvs. med en maximal försening på sju minuter. Tågresorna beräknas öka till 1 miljon passagerare de kommande åren och regionen har investerat i 222 nya tåg för att möta efterfrågan.

Regionen har tre internationella flygplatser (Malpensa, Linate och Bergamo), som tillsammans tar emot 42 miljoner resenärer varje år. Flygplatserna är effektivt sammankopplade med regionens transportsystem, där det senaste exemplet är den förarlösa tunnelbanan mellan cityflygplatsen Linate och centrala Milano. En resväg på 12 minuter som delegationen provåkte på ankomstdagen. För att underlätta för multimodala transporter finns biljetter och upplägg för exempelvis turistresor, där tåg och buss går från flyget och vidare till exempelvis skidorterna i Alperna. Genom att knyta samman flygplatserna med det internationella och nationella järnvägssystemet förväntas CO2-utsläppen från resorna till och från flygplatserna minska med 70 procent till 2050.

Ambassadör Jan Björklund och Claudia Maria Terzi (Lega), investeringsregionråd Lombardiet.

– Utbytet mellan Lombardiet och Stockholm-Mälarregionen är starkt inom näringslivet, och inom infrastrukturutvecklingen finns flera gemensamma nämnare. Bland annat ingår båda regionerna i den transeuropeiska transportkorridoren ScanMed. Lombardiet har länge arbetat för att länka samman regionens samhällen och områdena utanför regionen med varandra. Regionens kollektivtrafiksystem sträcker sig över fem landsgränser, sade Claudia Maria Terzi (Lega), infrastrukturregionråd Region Lombardiet, när hon tog emot delegationen i Milano.

Italiens ekonomiska huvudstad
Milano är Italiens näst största stad och centrum för ett storstadsområde som räknas till Europas största. Staden är Italiens ekonomiska huvudstad med både stark tillverkningsindustri, tjänstesektor och startups inom finans och IT. Satsningar görs på grön omställning inom stadsutveckling och för en förbättrad mobilitet i människornas närmiljö. Bland annat tas ett nytt digitalt biljettsystem fram för kollektivtrafiken. Utvecklingen sker nära akademin och näringslivet.

Mario Giordano, ansvarig samhällskontakter Signify och en av ledamöterna i styrgruppen för Milano Smart City Alliance.

– Milano Smart City Alliance är en sammanslutning mellan staden, universitet och tolv större företag för att möta framtidsutmaningarna. Arbetet startades 2020 för att skapa konkret nytta genom Public Private Partnership (PPP). Det har gett mycket tillbaka till det offentliga. Ett exempel är översvämningshanteringen, där företaget som sköter vatten och avlopp löpande skickar sin data vidare till staden för att öka robustheten inom andra sektorer som trafik, el och cybersäkerhet, sade Mario Giordano, ansvarig samhällskontakter på företaget Signify och en av ledamöterna i styrgruppen för Milano Smart City Alliance.

Porta Nuova.

I Milanos centrala delar utvecklas staden i samklang mellan den rika historien och nyskapande arkitektur. Ett exempel är området kring affärsdistriktet Porta Nuova, där skyskrapor växer fram tillsammans med innovativa radhus och annan urban bebyggelse, ett stenkast från Milanos historiska murar. De mest uppmärksammade byggnaderna i kvarteren är skyskraporna Den vertikala skogen, Bosco Verticale, som lanserades 2014 under parollen ”ett hem för träd, där det även bor människor och fåglar”.

Innovation, samarbete och grön omställning – nyckelord för Milano
Där världsutställningen Expo 2015 hölls växer innovationscentret MIND, Milano Innovation District, fram i nära samarbete mellan staden, universitet och små och stora företag. Med välutbyggd kollektivtrafik, nytt sjukhus och flera företag och forskningsinstitutioner redan på plats ska MIND växa med tiotusentals arbetsplatser och bostäder under de kommande åren. Bland företagen finns AstraZeneca med sitt huvudkontor i Italien.

Antonella Baldi, vicerektor Milanos universitet.

– Området MIND ägs gemensamt mellan staden, akademin och näringslivet och marken hyrs av staden i ett 99 års-avtal. MIND byggs upp med tanken på ett innovativt ekosystem där de olika fakulteterna och forskningsområdena ska mötas. Till detta kommer bostadsområden, företag, forskningsmiljöer och mycket annat. Processen att flytta universitetet påbörjades 2018 och ska vara klart till 2026. Nu har vi chansen att bygga från grunden med delade kontor och arbetsplatser utanför fakulteternas stuprör, sade Antonella Baldi, vicerektor Milanos universitet.

Social inkludering
MIND har sedan starten utgått från värden om grön omställning och social inkludering. Området som sträcker sig över en miljon kvadratmeter, motsvarande 120 fotbollsplaner, kommer vid färdigställandet att domineras av stora parker med begränsad biltrafik. Inom social hållbarhet finns fler goda exempel, där delegationen fick se närmare på restaurangen InGalera, som drivs av interner på det närbelägna fängelset Bollate.

Silvia Polleri, grundare av restaurang InGalera på fängelset Bollate.

– Alla som ni möter här på vår restaurang, från servitören till köksmästaren, har gjort fel någon gång i livet. Genom arbetet här får var och en chansen att visa sitt värde och känna uppskattning från gästerna från utsidan. För några är det kanske första gången som de ses som individer, har ett jobb och kan känna att man bidrar. En dag kommer personerna här att återvända till samhället och då har vi kunnat bidra med träning i ett yrke, positiva referenser och vana att integrera med våra gäster som kommer för lunch och middag. Det bästa är att så få i vår personal stannar eller kommer tillbaka till oss. Återfallsgraden är 17 procent, sade Silvia Polleri, grundare InGalera.

Ekonomisk stormakt präglad av sin historia
Italien är som land fortfarande präglat av de geopolitiska förutsättningarna som rådde innan landet enandes. Fortfarande går linjen mellan det industrialiserade norr med städer som Milano och det mer agrara Syditalien. Skillnaden i utbildningsnivån är ett exempel, där gränserna tydligt går vid den gamla kyrkostaten i de mellersta delarna av landet. Jan Björklund är Sveriges ambassadör i Italien och hälsade delegationen välkommen med en introduktion till Italien.

Jan Björklund om det delade Italien.

– För att känna Italien måste man förstå landets historia. Italien är idag en ekonomisk stormakt. Framför allt utifrån den starka industrialiseringen i norr. Ekonomin är många gånger större än den svenska och Milano har en stor närvaro av svenska industriföretag. Även inom politiken kvarstår polariseringen, där arven efter fascismen fortfarande är ett öppet sår i samhället. Säkerhetspolitiskt är landets fokus helt riktad mot utvecklingen kring Medelhavet, där både landet och enskilda väljare känner sig övergivna av övriga Europa när det kommer till migrationspolitiken. Det påverkar inrikespolitiken och kommer med stor sannolikhet påverka Europaparlamentsvalet senare i vår, sade Jan Björklund.

När det kommer till steg mot en hållbar utveckling för klimatet har Italien mycket att lära av Sverige. Den primära energikällan är fortfarande gasen. Fram till Rysslands invasion av Ukraina kom i princip all gas från Ryssland. Nu har importen upphört helt och istället nyttjas naturgas från norra Afrika och Turkiet.

– Steg mot ett klimatsmart och energieffektivt samhälle drivs framförallt från de större städerna i norra Italien, där Milano är ett tydligt exempel. Även inom näringsliv finns ett stort engagemang för frågorna, sade Jan Björklund.

Näringslivet leder omställningen – ett steg i taget
En av de som känner starkt engagemang för den gröna omställningen och näringslivets potential för att nå klimatmålen är Ulrika Hoonk, som arbetar som regionchef för fintechbolaget Doconomy i Italien och Schweiz. Hon vittnade om en digital utvecklingsresa som skett under de senaste decennierna, även om mycket återstår i en svensk jämförelse. För att inte tala om läget i de södra delarna av landet.

Ulrika Hoonk, regionchef Doconomy i Italien och Schweiz.

– Italien har länge släpat efter gällande digitaliseringen av landet jämfört med Sverige. Att komma från Stockholm till Turin 2008 var en kulturell chock på den digitala sidan men mycket har hänt sedan dess och framförallt i Milano som är Italiens mest dynamiska stad. Satsningar görs nu genom statens och Europeiska kommissionens så kallade Återhämtningsplan, som syftar till att stödja näringslivet och omställningen i Italien. Fram till 2026 ska ca 200 miljarder euro satsas på olika projekt i form av lån och programbidrag. 39 procent ska gå till klimatarbetet och den gröna omställningen. 25 procent ska gå till den digitala transformationen, sade Ulrika Hoonk.

– Under de senaste åren har finansiell ekonomi vuxit snabbt med Milano som en tydlig utgångspunkt. Inom finanssektorn finns en stor enighet om att steg måste tas för att möta den gröna omställningen. Hos många ägare och kunder finns en stark önskan om att stödja hållbara och etiska investeringar. Doconomy är ett exempel, som ger individer möjlighet att kunna följa sitt klimatavtryck och skapa engagemang genom användarna. Men resan är lång, inte minst på jämställdhetssidan. Det räcker med att säga att faktiskt bara 58 procent av kvinnorna i landet har egna bankkonton, även om detta sakta men säkert håller på att förändras i och med den nya yngre generationen kvinnor i Italien, sade Ulrika Hoonk.

Bilder från studieresan till Milano 2024 finns på Mälardalsrådets Facebook-sida.


Mälardalsrådets studieresor

Mälardalsrådets studieresor är en del i arbetet i Greater Stockholm Network, Mälardalsrådets strategiska samarbete över sektorsgränserna i Stockholm-Mälarregionen. Läs mer på Mälardalsrådets hemsida.