Politiskt ledarskap för komplexa samhällsproblem

04 maj 2023
Hur ser du på ditt politiska ledarskap? Och vilka kontaktytor har du för att lösa de allra svåraste samhällsproblemen? Det var frågor som statsvetaren Jenny Madestam ställde till deltagarna när hon gästade Mälartinget.
Jenny Madestam, docent i statsvetenskap och forskare i politiskt ledarskap.

Jenny Madestam, docent i statsvetenskap och forskare i politiskt ledarskap, är för många ett bekant ansikte som kommentator i olika nyhetssammanhang. Vid Mälartinget i Södertälje den 5 maj var hon tillbaka i sin hemstad för att prata politisk ledarskap. Hon inledde med att summera omvärldsläget och konstatera att vi befinner oss i en tid av kris, krig och inflation med en ökad beredskap och nytt fokus.

– Det här läget spiller över på er vardag. Jag tror att den här tiden kommer att beskrivas som väldigt speciell i framtidens historieböcker, inte bara för Sverige utan även Europa.

Ökning av komplexa samhällsproblem
Problem som många brottas med kan enligt Jenny Madestam delas upp i tre olika kategorier. De tama problemen kan lösas relativt enkelt. Många arbetsmiljöproblem förbättras till exempel genom samtal, utbildningar eller fysiska förändringar på arbetsplatsen. I nästa kategori ryms de så kallade krisproblemen. De behöver ofta lösas fort under tydligt ledarskap och kan kräva nya innovativa lösningar. Här sorteras bränder, stora olyckor och vattenläckor in.

Den tredje kategorin skiljer sig från de två första. Så kallade ”wicked problems” – elaka, komplexa problem, saknar enkla svar. Här menar Jenny Madestam att politiker behöver tänka nytt.

– Ett exempel är matchningsproblematiken där vi å ena sidan har en stor grupp som står utanför arbetsmarknaden och å andra sidan sektorer som saknar kompetens. Klossen passar inte i hålet.

Gängkriminaliteten är ett annat exempel. Det är ett mångbottnat bekymmer som kräver ett angreppssätt där man tänker innovativt. Det här förpliktigar att ni arbetar på ett sätt som ni kanske inte har gjort tidigare, sa Jenny Madestam.

En alltmer välutbildad och upplyst allmänhet vill också själva formulera och kommunicera tankar om vilka samhällsproblemen är idag och hur lösningarna ser ut. Därmed måste en politiker idag släppa idén om att väljarna styr med valsedeln.

Att styra genom nätverk – governance vs government
– Den gamla tanken gäller inte längre. Idag nöjer man sig inte med att gå till vallokalen vart fjärde år – man förväntar sig resultat under hela mandatperioden, sa Jenny Madestam. Hon tycker att man kan fundera över om offentlig verksamhet kan bedrivas på ett nytt sätt.

– Att styra och leda via nätverk, ”governance”, kan komplettera det mer traditionella ”government”. Mälardalsrådet tycker jag är ett mycket bra exempel på det, sa Madestam.

Men en nyckel för att nätverken ska fungera är tillit, tydliga mål och interaktiva, engagerade politiska ledare. Att man delar kunskap och erfarenheter med varandra i stället för att konkurrera och kan lägga de egna frågorna åt sidan för att prioritera gemensamma mål.

– Det handlar helt enkelt om ett samskapande ledarskap. Hitta nätverk med aktörer som ni tror kan vara med och lösa problemen – även i mindre, lokala frågor. Det kan vara näringsliv men också privatpersoner.

Finns det då någon risk att nätverken kan störa den parlamentariska ordningen? Inte alls, menar Jenny Madestam.

– Nej, den fungerar som vanligt men nätverken kan samla in underlag till beslut. Dessutom är det en valvinnare. Genom att involvera människor i beslutsprocessen, bygger du förtroende underifrån.