Nyheter

Samarbete för ökad effektivitet och hållbarhet

Är satsningarna på infrastrukturen och klimatomställningen tillräcklig? Och vilka är styrkorna och svagheterna i regionen? Det var några av frågorna som företrädare för näringslivet och akademien diskuterade under ett panelsamtal. På scenen presenterades även Mälardalsrådets och Trafikverkets nystartade Godstransportråd för Stockholm-Mälarregionen.

Medverkande i panelsamtalet var Henrik Dahlin, VD MTR Nordic, som i december tar över driften av Mälartåg samt Henrik Gustafsson, Manager Scania, Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna och Frans Prenkert, professor Örebro universitet från det Storregionala godstransportrådet.

Henrik Dahlin, VD för MTR Nordic, ni är en av Stockholms största arbetsgivare. Hur ser du på er roll i transportsystemet?
- En sak vi tar fasta på att skapa verkliga värden för de regioner och samhällen vi verkar i. Vi vill skapa ett klimatsmart resande och en fantastisk nivå för de som vill resa. Det handlar om punktligt och robust resande genom samverkan med andra.

Vilka styrkor och svagheter ser du i regionen?
- Den största styrkan är den breda faktabaserade enigheten genom En Bättre Sits. Och forumen för samverkan, som Mälartinget. Tillsammans är vi en stark kraft och representerar en stor del av Sveriges BNP. Men det finns mycket kvar att göra, bland annat i form av trimningsåtgärder. Inte minst i järnvägstrafiken kan vi trimma och förbättra. Ett gott exempel på det är de förbättringar av punktligheten på 6 procent som vi på MTR har gjort i SL:s pendeltågstrafik. Med små förändringar och justeringar kan få stora resultat. Punktligheten är viktig för tilliten. Under pandemin har också bristen på punktlighet varit ett problem eftersom det skapar trängsel.

Henrik Gustafsson, Manager Scania, hur ligger ni till i omställningen till elektrifiering?
- Häromåret tog vi fram de första ellastbilarna för transporter i städer och som fungerar för offentlig upphandling. Där har de regionala parterna en jätteviktig roll i omställningen, i egenskap av inköpare av transporter. Så småningom kommer vi se långtradare som kan köra längre sträckor men det kräver att laddningsställena blir fler. Tyskland har redan tre elvägar och mer stöd för ellastbilar. Visst, Sverige är kanske bland de tio bästa i Europa, men vi är inte bäst. Många kommuner är intresserade av att sätta upp elektrifieringsinfrastruktur men där har Trafikverket och regeringen också en viktig roll att spela.

Karolina Boholm, ni på Skogsindustrierna är en av Sveriges största transportköpare. Hur ser du på infrastrukturpropositionen och arbetet mot den nya nationella planen?
- Jag tycker att vi är ganska dåliga på satsningar och håller inte alls med infrastrukturministern om att de ekonomiska ramarna är tillräckliga. Det är så lätt att förblindas av alla miljarder men sanningen är att vi satsar ganska lågt i förhållande till BNP. Man kan jämföra med vad Trafikverket fick i förra planen men om man i stället jämför man med vad Trafikverket sa att de behövde den här gången så är anslagen mindre än det. Nu är ju propositionen redan beslutad men det är ett systemfel att vi inte avsätter tillräckligt för att underhålla det vi har.

Vad stöter du på för utmaningar hos er?
- Blir det störningar och problem så blir det förseningar. Tillförlitligheten för både gods och persontransporter är avgörande. Jag är med i Mälardalsrådets och Trafikverkets storregional Godstransportråd och tycker att de prioriteringar som gjorts I En Bättre Sits är jättebra, exempelvis prioriteringen av Hallsbergs bangården och arbetet med isbrytarna. Men vi får inte glömma det vi redan har som är bra och som behöver underhållas.

Frans Prenkert, professor Örebro universitet och ledamot godstransportrådet, hur ser du på utmaningarna? Kan vissa frågor vänta lite?
- Nej, vi måste göra åtgärder nu och vi måste öka takten. Man kan inte heller ställa investeringar mot underhåll, vi behöver göra både och. Och vi måste investera för klimatet och hållbarheten. Vi har jättemånga duktiga företag som vi kan ge en spelplan, så att de vet vad som gäller. Många säger att de skulle investera direkt om du visste vad som gällde – men de vet inte vilken teknik som ska gälla.

Jag tror att vi behöver modiga politiska beslut om principer och inte tekniker. Självklart ska koldioxidnivåerna ner, men exakt vad de ska ersättas med kommer marknaden att lösa. Just nu går det dock för långsamt men Systemanalys 2020 är ett jättebra exempel på politiskt samarbete för ökad effektivitet och hållbarhet.

Henrik Gustafsson påpekar att tekniken redan finns.

- Elektrifieringen går framåt och finns här och nu. Men för de timmerbilar som kör långa sträckor kommer det för en lång tid framöver att handla om hållbara bränslen och biogas snarare än el. Jag tror att vi kan få till el på bestämda stråk, men det kräver också aktiva inköpare.

Karolina Boholm, hur kommer det sig att vi inte kommit längre?
Vi har en process som visserligen är bra för att den förankrar, men den är för långsam. Här måste vi också koppla elektrifieringen till elnätetsfrågan, som inte traditionellt hör ihop med transportfrågor. Min erfarenhet är också att när vi väl är överens går utvecklingen väldigt snabbt men det tar tid att komma dit. Det storregionala Godstransportrådet är ett jättebra forum.

Karolina lyfte även arbetsbristen på förare och servicetekniker.

- Vi vet att duktiga förare kan sänka utsläppen med 20 procent, bara genom sin körstil.

Hon får medhåll av Henrik Dahlin:

- MTR utbildar över 40 lokförare och flera tekniker. Både inom näringslivet och regionerna kan fler vara med och bidra till kompetensförsörjningen. Transportsektorn är ett framtidsyrke!

För att nå En Bättre Sits behöver vi En Bättre Matchning.