”Stärkt lärarförsörjning avgörande för samhället”

12 juni 2024
Bristen på utbildade lärare är en avgörande framtidsfråga för Stockholm-Mälarregionen. Skolverket har i sina prognoser pekat på en brist på 12 000 lärare 2035. Den 12 juni, när tusentals skolbarn sprang ut på sommarlov, bjöd Mälardalsrådet in till ett seminarium på temat. Vad behöver göras för en bättre tillgång till lärare i regionen och vilket arbete pågår på den nationella nivån för en stärkt lärarförsörjning? På seminariet, som samlade över 70 deltagare, medverkade bland andra Fredrik Malm (L), ordförande riksdagens utbildningsutskott.
Över 70 deltog på seminariet om stärkt lärarförsörjning den 12 juni.
Irén Lejegren (S) och Therez Almerfors (M).

– Mälardalsrådet har länge uppmärksammat bristen på lärare som en av de verkliga framtidsutmaningarna för Stockholm-Mälarregionen. Vi är glada att regeringen lyssnar när kommuner och regioner i vår del av landet går ihop och så tydligt pekar ut vad som behövs för en stärkt lärarförsörjning. Planering och dimensionering måste göras utifrån den lokala arbetsmarknadens behov, och de som söker sig till yrket måste fullfölja sin utbildning, säger Irén Lejegren (S), Region Örebro län och ordförande i Mälardalsrådets samarbete för strategisk kompetensförsörjning En Bättre Matchning.

– Endast 55 procent av studenterna i Stockholm-Mälarregionen fullföljer sin lärarutbildning. Så här kan vi inte ha det. För att vända utvecklingen måste vi tänka brett och se på många olika lösningar. Det handlar både om att få rätt personer att bli lärare och att sätta in rätt insatser för att stötta och öka motivationen hos studenterna. Alla vi som har varit verksamma i skolans värld vet att tillgången till verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU) är en framgångsfaktor. Men då måste också kommunerna få förutsättningar för detta genom ökade stöd, säger Therez Almerfors (M), kommunalråd Uppsala och vice ordförande En Bättre Matchning.

Mälardalsrådet svarar regeringen om framtidens lärarutbildning
Under året ser regeringen över lärarutbildningarna och utreder förslag för att bland annat förbättra tillgängligheten, höja utbildningarnas kvalitet och yrkenas status. Mälardalsrådet har lämnat en skrivelse till regeringens utredning, som presenterades på seminariet. Frågorna har länge uppmärksammats av Mälardalsrådet. Exempelvis i en seminarieserie under det senaste året, som gästades av David Lindberg (L), statssekreterare Utbildningsdepartementet. På seminariet rapporterade han om regeringens arbete med frågorna.

David Lindberg (L)

– Tillgången till bra lärare är avgörande för det demokratiska samhället. Precis som Mälardalsrådet framhåller i sin skrivelse så skriftar behovet av lärare mellan olika delar av landet. Dimensioneringen måste bli bättre och svara upp mot de behov som finns. Den utredning som pågår nu och som leds av Peter Honeth kommer att se över hur lärarutbildningen ska utvecklas, säger David Lindberg (L), statssekreterare Utbildningsdepartementet.

För 30 år sedan skedde flera omvälvande reformer inom skolväsendet som påverkade läraryrket i grunden. Kommunaliseringen, friskolereformen och skolpengens införande har alla påverkat lärarförsörjningen, yrkets förutsättningar och attraktivitet. Nu ser regeringen över samtliga delar.

– Grundproblemen är flera. Det är för få som vill bli lärare, för många som hoppar av under utbildningen, för många som kommer ut i arbete och känner sig oförberedda för sitt arbete och för många som slutar. Det är allvarliga och avgörande framtidsfrågor. Var fjärde högstadieelev har svårt att läsa idag. Utan skickliga och välutbildade lärare faller mycket annat. Vi behöver fler lärare och fler måste stanna kvar i yrket, säger Fredrik Malm (L), ordförande riksdagens utbildningsutskott.

Fredrik Malm (L).

– Partipolitiken är som den är. Men när det kommer till kriser, som den akuta bristen på utbildade lärare, måste utmaningarna lösas i gemenskap och i sak. Där är det lokala ofta bättre på att hantera situationer än nationell nivå, för då står man med fötterna nära verkligheten, säger Fredrik Malm (L).

Distansutbildning en del av lösningen
Mälardalsrådets skrivelse beskriver både Stockholm-Mälarregionens behov av en stärkt lärarförsörjning och förslag till lösningar. Bland annat framhålls att en planering och dimensionering av lärarutbildningen behöver göras utifrån den lokala och regionala arbetsmarknadens behov, samt att lärarutbildningen behöver nå ut i hela Stockholm-Mälarregionen genom olika former av distansutbildning.

Nina Thelander är prodekan Karlstads universitet och beskrev lärosätets roll i den stärkta lärarförsörjningen genom bland annat flexibla utbildningsupplägg.

Nina Thelander.

– Vi har många olika typer av utbildningsupplägg anpassade efter elevernas förutsättningar. När det kommer till distansutbildning måste flexibiliteten vara större än en renodlad campusutbildning. Konkret kan det handla om att vi stöttar med att bjuda in till möten mellan lärarna och studenterna. Genom distansutbildning kan vi nå personer som kanske är verksamma i skolan eller på annat håll i arbetslivet och som kan återkomma till högskolan för att färdigställa sin utbildning. Här kan det behövas mer stöttning och lärmiljöer nära den studerande, som lärcentrum, säger Nina Thelander.

Lärcentrum framgångsrecept för Katrineholm
Ett lärcentrum är en mötesplats, där man kan möta andra studerande och få stöd av lärare och annan personal. Här finns också möjlighet att få tillgång till utbildning på olika nivåer samt tillgång till miljöer och annan service som gynnar lärandet. Malin Hellmér är samordnare vid Campus Viadidakt i Katrineholms kommun.

Malin Hellmér.

– Lärcentrum är ett bra komplement för att kunna nå ut till personer som är verksamma i skolan, men som kanske inte har gått klart hela sin lärarutbildning.  Studieekonomin är även det en viktig faktor. Vi har sett förberedande insatser som en framgångsfaktor. Vi sätter oss ner med studenten och går igenom vilket stöd som behövs för att personen ska gå klart sin utbildning. Det kan också handla om att kunna höja eller komplettera sina betyg, säger Malin Hellmér.

– Vårt lärcentrum bidrar även till en breddad rekrytering till högskolan. Många i Katrineholm, Flen och i andra delar av vårt län, saknar erfarenhet av högre utbildning och då blir det en lägre tröskel att ta sig till ett lokalt lärcentrum än till högskolan i en annan kommun. Klasserna blir mindre hos oss och vi kan ha en närmare relation med studenterna. Men någon typ av nationell finansiering och samordning skulle behövas för att bygga ut systemet till fler kommuner.

Arbetet för en stärkt lärarförsörjning kommer att tas vidare i Mälardalsrådet under hösten.

– Den 11 september har vi bjudit in regeringens utredare Peter Honeth till ett seminarium för att fortsätta diskutera frågorna, avslutar Irén Lejegren.

Seminarium 11 september: Ökat samarbete för en stärkt lärarförsörjning i Stockholm-Mälarregionen
Läs mer om seminariet och anmäl dig här.

Mälardalsrådets En Bättre Matchning
En Bättre Matchning är Mälardalsrådets kompetensförsörjningssamarbete och samlar nio regioner för att stärka Stockholm-Mälarregionens försörjning av högskoleutbildade genom dialog, opinionsbildning och kunskapsdelning. Här ingår arbetet för en stärkt lärarförsörjning som ett prioriterat yrkesområde. Läs mer på Mälardalsrådets hemsida.