Storregionala samarbeten blir allt viktigare
Mälardalsrådet samlar kommunerna och regionerna för gemensamma prioriteringar inom infrastruktur och kompetensförsörjning i Mälardalen. Maria Nimvik Stern är generalsekreterare för Mälardalsrådet och underströk värdet i en plattform över länsgränserna där politiska företrädare kan mötas och enas om viktiga beslut för regionens utveckling. Motsvarande samarbeten finns exempelvis i stråket Oslo-Köpenhamn-Hamburg (STRING) och Umeå-Vasa (Kvarkenrådet).
– Ni är viktiga! Det är ni kommuner och regioner som är våra medlemmar och vi arbetar på uppdrag av er. Vi är en medlems- och politiskt styrd organisation och det är ni som bestämmer vad vi ska fokusera på. Så ta chansen, nu väntar två dagar av möten och diskussioner, säger Maria Nimvik Stern.
Styrka att hålla i samsynen
Mälardalsrådets arbete präglas av det breda politiska engagemanget som stöds av sakkunniga från kommuner, regioner, myndigheter, näringsliv och akademi. Rådets faktabaserade rapporter och underlag används brett och hänvisas till i flera sammanhang. De politiska processerna leder fram till gemensamma ståndpunkter som förs fram till regering och riksdag med en samlad röst.
– Det är en styrka att vi kan hålla i samsynen och prioriteringarna långsiktigt och över mandatperioderna. Här har vi blivit en förebild för andra som nu formerar sig på liknande sätt. Nu gäller det att vi tar steget och utvecklar oss vidare. Mälartinget är att bra tillfälle att diskutera och föra fram hur vi gemensamt utvecklar vårt samarbete, säger Maria Nimvik Stern.
Lägesbild Stockholm-Mälarregionen
Micael Sandberg är seniorkonsult på Sweco och har sammanställt en uppdaterad lägesbild av befolkning, flyttströmmar och transporter i Stockholm-Mälarregionen.
Färska siffror visar att Stockholm-Mälarregionen har en något lägre befolkningstillväxt, främst med anledning av minskad invandring.
– I två av tre kommuner i riket minskade befolkningen förra året. Vi blir inte lika många som vi trodde för några år sedan, konstaterar Micael Sandberg.
– En region som sticker ut är dock Uppsala, som är den stora nettovinnaren när det kommer till inflyttning – främst inom Stockholm-Mälarregionen – men även gentemot övriga landet.
Passagerarvolymer och klimatomställning
På Arlanda är passagerarvolymerna 15 procent lägre än innan pandemin, medan flygfrakten har ökat med 18 procent. Kastrup och Gardermoen har haft en starkare utveckling och överträffar Arlanda i passagerarantal. För Östersjötrafiken är passagerarvolymerna 25-30 procent lägre än innan pandemin, men fraktvolymerna ligger kvar på ungefär samma nivå.
– Resandet i den storregionala trafiken med Mälartåg har däremot återhämtat sig fullt ut och ligger högre än den gjorde 2019, berättar Micael Sandberg.
När det kommer till utsläppen från regionens transporter har de i genomsnitt minskat med ca 270 000 ton eller drygt 3,5 procent per år sedan 2010.
– Vi leder klimatomställningen. Utsläppen minskar snabbare här än i övriga landet.
Omvärld i förändring påverkar transportsektorn
Michael Sandberg pekar på ett antal omvärldsfaktorer som kan påverka transportsystemet framöver.
– Sveriges NATO-inträde och Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, som planeras stå klar 2029, kommer att påverka såväl investeringar som prioriteringar inom transportsektorn.
Han nämner även vätgas och AI som två områden med stor potential att effektivisera och förbättra transportsystemet. Även det framtida rekryteringsbehovet är en faktor som kommer att påverka transportsektorn:
– Hela branschen har stora rekryteringsbehov. Enligt Transportföretagen behövs 150 000 nya medarbetare fram till 2035.