“Viktigt med större hänsyn till arbetsmarknadens behov när antalet utbildningsplatser bestäms.” 

40 procent av de som läst ett högskoleförberedande program på gymnasiet går inte vidare till högre studier. Och det finns gymnasieprogram där bara fyra av tio får jobb eller studerar vidare. Större hänsyn måste tas till regionala och nationella arbetsmarknaden när utbildningsplatser bestäms. Det är några av slutsatserna i SOU:n Gemensamt ansvar som lämnades över till regeringen i juni och nu är ute på remiss.

Mälardalsrådet har intervjuat Lars Stjernkvist, regeringens särskilda utredare och avgående kommunstyrelseordförande i Norrköping om slutsatserna i utredningen och hur han ser på dess eventuella påverkan på dimensioneringen av högre utbildning. Ett fokus för det storregionala samarbetet En Bättre Matchning som Mälardalsrådet koordinerar. 

Vad var bakgrunden till utredningen?  

– Bakgrunden till utredningen är att det bedöms vara kompetensbrist inom de flesta områdena i framtiden. Samtidigt vet vi att många tar en minst sagt krokig väg till arbetslivet. Därför har flera utredningar konstaterat att planeringen och dimensioneringen av gymnasiet och komvux behöver ändras. Men de konkreta förslagen har saknats. 

Vilka är utredningens viktigaste slutsatser och varför anser du att de behöver genomföras?  

– Viktigaste slutsatsen är att valet av utbildning spelar stor roll för den enskildes etablering i arbetslivet. Vi har analyserat hur det har gått för eleverna två år efter studentexamen och då har vi många utbildningar där i stort sett alla har jobb eller studerat vidare. Samtidigt har vi utbildningar där bara fyra av tio finns i jobb eller utbildning efter gymnasieexamen.  Därför är det enligt min mening viktigt att ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov när antalet platser för olika utbildningar bestäms.  

 Hur tror du att utredningens förslag kan komma att påverka dimensioneringen av högre utbildning?   

– Mina förslag leder till ökade möjligheter att studera vidare. Utbudet inom komvux blir bredare och den enskildes rätt att få läsa vidare förstärks. Samtidigt begränsas något möjligheten att komma in på önskad utbildning. Jag tycker det här är en rimlig balans mellan individens frihet och samhällets krav. Det här betyder säkert att fler hittar en väg till högre studier. Men vi undviker dagens situation, att elever väljer högskoleförberedande program på gymnasiet av taktiska skäl, för att hålla alla vägar öppna. Idag har 40 procent av de som läst ett högskoleförberedande program inte gått vidare till högre studier fyra år efter examen.  

Sett till utredningens förslag vad har regionala utvecklingsansvariga för roll och hur kan de bidra till en stärkt dimensionering av högre utbildning?   

– Över huvudtaget vill jag stärka kopplingen till arbetslivets behov och då blir den kunskap som regionalt utvecklingsansvariga har än viktigare.  

Hur kan kommunerna bidra till en stärkt dimensionering av högre utbildning?  

– Idag har vi en lagstiftning som säger att kommunerna ska tillgodose elevernas önskemål i första hand. När planeringen även ska utgå från arbetslivets behov krävs att kommunerna på ett annat sätt än idag analyserar behoven av arbetskraft. 

   

Läs utredningen Gemensamt ansvar del 1 här.
Läs utredningen Gemensamt ansvar del 2 här.