Stort intresse för Mälardalsrådets nya samhällsbyggardag
– Utan samhällsbyggarna stannar transporterna i Stockholm-Mälarregionen, landets transportnav. Utvecklingen i Sverige är starkt beroende av att våra vägar och järnvägar håller ihop och håller jämna steg med samhällsutvecklingen. Vi har en omfattande arbetspendling och stora godsflöden. Som en spegling av det är behovet av samhällsbyggare ett starkt fokus för Rådets kompetensförsörjningsarbete. Samhällsbyggardagen kommer att bli ett återkommande forum för att diskutera frågorna, säger Jens Sjöström (S), ordförande Mälardalsrådet och investeringsregionråd Region Stockholm.
Therez Almerfors (M) är kommunalråd i Uppsala kommun och vice ordförande i Mälardalsrådets samarbete för strategisk kompetensförsörjning En Bättre Matchning. Hon inledde dagen med att både ge en bakgrund till Mälardalsrådets arbete och blicka framåt mot prioriterade policyförslag.
– Mälardalsrådets arbete med storregional strategisk kompetensförsörjning samlar tio regioner: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland, Gävleborg, Dalarna, Värmland och Gotland. Det ger en stor kraft när så många aktörer kan enas över läns- och partigränserna. Den nya kartläggningen Kritiska yrken och utbildningar inom transportsektorn pekar på kompetensbehoven inom allt från ingenjörer till spårtekniker och bussförare. Samt vad som behövs för att vända utvecklingen i form av bättre prognoser, resurser till yrkeshögskolan och att utbildningsanordnare får en skälig ersättning, säger Therez Almerfors (M).
Svårt för företagen att hitta rätt kompetens
Under de kommande decennierna planeras och genomförs några av Sveriges största infrastrukturprojekt i Stockholm-Mälarregionen. Till det kommer det löpande underhållet och arbetet för att komma i kapp den underhållsskuld som byggts upp sedan 1990-talet. Fredrik Brokvist, enhetschef Samhällsplanering på Trafikverket Mellersta Regionen, beskrev det pågående samhällsbygget med projekt som Ostlänken, E4 Förbifart Stockholm och ombyggnaden av Södertälje sluss och kanal. Behoven är stora och företagen har länge betonat bristen på kompetens, inte minst när det kommer till att möta klimatomställningens åtaganden.
– Så många som 70 procent av företagen tycker att det är svårt eller mycket svårt hitta rätt kompetens med högskoleutbildning. Det behövs ett helhetsgrepp om utbildningsväsendet med fler utbildningar som leder till jobb och insatser för det livslånga lärandet, så att fler på arbetsmarknaden kan karriärväxla till efterfrågade yrkesgrupper, säger Ulrika Wallén, policyexpert högskolepolitik Svenskt Näringsliv.
Bilden delas av Mats Rönnbo, affärsutvecklingschef Skanska, som beskrev några av de projekt som Skanska är engagerade i, bland annat Ostlänken, Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd. Sektorn har utmaningar kring kompetensförsörjningen, men mycket görs för att vända utvecklingen, bland annat med ett utbyggt traineeprogram.
Idag utbildar sig många rakt ut i arbetslöshet
Bristen på samhällsbyggare finns inom en bredd av yrkeskategorier med olika utbildningskrav, från gymnasienivå till yrkes- och högskolenivå. Under dagen gav olika aktörer en bild av nuläge och utveckling för att matcha utbildning med arbetsmarknadens behov.
Andreas Svahn (S) är förbundsordförande för Sydnärkes Utbildningsförbund och berättade om arbetet på gymnasial nivå, där exempelvis bantekniker har kartlagts som en möjlig utbildningsinriktning. De kommande åren står branschen inför stora pensionsavgångar som påverkar den lokala arbetsmarknaden i transportnoden Hallsberg. Emma Karlsson, projektledare kompetensförsörjning på Handelskammaren Mälardalen, berättade om hur de går till väga för att nå fram till ungdomar inför gymnasievalet. Idag utbildar sig många rakt ut i arbetslöshet, istället för att välja utbildningar – exempelvis inom yrkeshögskolan (YH) – som leder till jobb. Magnus Wallerå, generaldirektör Myndigheten för yrkeshögskolan, tryckte på värdet av samverkan mellan samhällsbyggnadssektorn och utbildningsutförarna som vill skapa en utbildning på YH-nivån.
– Utbildningarna på yrkeshögskolan ska enbart utgå från branschernas konkreta efterfrågan. Det gör att antalet ansökningar om att anordna utbildningar inom samhällsbyggnad ökar. När det kommer till järnvägsområdet finns det flera yrkesområden som efterfrågas och som enbart utbildas genom yrkeshögskolan. Det behövs fler initiativ där olika aktörer går samman. Särskilt när det kommer till investeringstunga utbildningar, säger Magnus Wallerå.
Markus Bohlin är akademichef för ekonomi, samhälle och teknik vid Mälardalens universitet och berättade om det arbete som görs från lärosätet för att öka intresset för samhällsbyggnadsyrkena och vad som behövs från regering och riksdag.
– Regeringen har genomfört ett antal riktade satsningar för att öka utbildningarna inom samhällsbyggarsektorn men resurstilldelningen till högskolorna kommer att vara en fortsatt utmaning. Sedan kan varje lärosäte göra mycket utifrån sitt samverkansuppdrag. Det har varit en viktig del för vårt universitet sedan starten. Ett framgångsexempel är civilingenjörsprogrammet i energisystem, som bedrivs i nära samarbete med branschen. Våra studenter kan räkna med praktisk erfarenhet från bolag som Hitachi, Alstom och Mälarenergi, säger Markus Bohlin.
Stärkt kompetensförsörjning av samhällsbyggare
Mälardalsrådet driver frågan om en stärkt kompetensförsörjning av samhällsbyggare inom transportinfrastrukturen i Stockholm-Mälarregionen. En Bättre Matchning är rådets storregionala samarbete inom strategisk kompetensförsörjning. Tio regioner samarbetar med fokus på kompetensförsörjning av samhällsbyggare inom infrastruktursektorn och stärkt lärarförsörjning. Läs mer här.
Klicka här för att se bilder från dagen på Mälardalsrådets Facebook-sida.
