Trafikverket: ”Alltmer komplext att planera infrastrukturen”
Trafikverket arbetar med att ta fram ett förslag till nästa nationella plan för transportinfrastrukturen. Det handlar om att prioritera bland behov, hålla kostnader inom ramarna och samtidigt möta både klimatmål och regional utveckling. För Stockholm–Mälarregionen innebär det en lång rad konkreta satsningar – men också svåra avvägningar.
– Vi befinner oss i en oerhört spännande men utmanade fas. Att göra rätt prioriteringar inom infrastrukturen blir en allt större utmaning i takt med att behoven ökar. När jag började på Trafikverket 2012 omfattade den nationella planen 417 miljarder kronor – idag har vi passerat 1 200 miljarder. Det säger något om både möjligheterna och utmaningarna vi står inför, säger Rami Yones.
Storskaliga satsningar i Stockholm-Mälardalen
Flera stora infrastrukturprojekt pågår i regionen. På Västra stambanan genomförs åtgärder för ökad kapacitet och hastighet, bland annat genom fler mötesstationer, nya växlar och ombyggnad av bangårdar. Mälarbanan och Svealandsbanan moderniseras med kontaktledningsbyten, plattformsåtgärder, nya växelförbindelser och stängsling för ökad säkerhet. På Ostkustbanan sker upprustningar, spårbyten och förberedelser för ERTMS. För att inte tala om planeringen för det kommande Fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm.
Totalt handlar det om ett brett åtgärdsprogram – från byte av kontaktledningar och spårkomponenter till nya signalställverk och elektrifiering av godsterminaler. Målet är att skapa ett mer robust, tillförlitligt och framtidssäkrat järnvägssystem.
– Ostlänken är det största infrastrukturprojektet vi har – med en kostnadsram på 91,4 miljarder kronor. Det är ett mycket komplext projekt med omfattande tunnlar och landbroar, vilket medför stora risker. Men uppdraget är tydligt: vi ska genomföra projektet inom den fastställda kostnadsramen, säger Rami Yones.
På vägsidan ska de sista delarna av Förbifart Stockholm bli klara inför öppning 2030, men redan 2026 planerar Trafikverket att öppna sträckan mellan Häggvik och Hjulsta för trafik. Vad gäller Tvärförbindelse Södertörn så har Trafikverket sett över hur kostnaderna kan hållas nere och hoppas nu på beslut om att få sätta spaden i marken.
Kompetensförsörjning en kritisk faktor
Samtidigt konstaterar Trafikverket att kompetensförsörjningen blivit en allt större flaskhals. Brist på entreprenadkapacitet gör att planerade projekt riskerar förseningar eller fördyringar.
– Vi på Trafikverket märker tydligt av de växande utmaningarna inom kompetensförsörjningen. När vi planerar och lägger ut anbud för projekt inom till exempel järnvägssystemet ser vi att entreprenadkapaciteten helt enkelt inte räcker till, konstaterar Rami Yones.
I takt med att projektens komplexitet ökar följer inte bara högre kostnader – utan även kritik.
– Vi får ibland höra att vi inte lyckas hålla budget. Men i de tidiga skedena vet vi helt enkelt inte tillräckligt – inte hur mycket berg som måste sprängas, eller hur många grodor och salamandrar som påverkas. Det handlar inte om att våra analytiker inte kan räkna, utan om osäkerhet i ytterst komplexa projekt, betonar Rami Yones.
– Vi ska ta till oss av kritiken och jobba med de uppdrag vi har fått om att bli bättre på vår kostnadskontroll och uppföljning. Precis som alla andra kan vi alltid bli bättre, säger Rami Yones.
Planeringen går nu vidare med miljöbedömningar, remisser och analyser, med sikte på regeringens beslut under 2026. Trafikverket och Mälardalsrådet fortsätter att hålla dialogen i arbetet, bland annat genom den politiska styrgruppen i En Bättre Sits och det storregionala Godstransportrådet för Stockholm-Mälarregionen.