”Fördubblat energibehov när transporter och industri ställer om”
– Från Energiföretagen ser vi positivt på energiutvecklingen och att steg tas mot fler fossilfria transporter. Men här behövs också stora insatser från samhällets olika delar för att hantera den stora efterfrågan på energi när såväl transportsektorn som industrin och gruvsektorn ställer om. Våra prognoser pekar mot en fördubbling av energibehovet fram till 2045, sade Martin Olin.
I Energiföretagens högelscenario för 2045 kommer det svenska energibehovet vara 330 terawattimmar (TWh). Det kan jämföras med Sveriges totala elanvändning 2022 som uppgick till 136 TWh. En möjlig fördubbling av elanvändningen. Underskottet på energi är ojämnt fördelat över landet, där Stockholm-Mälarregionens elområde SE3 beräknas ha ett underskott om 114 TWh år 2045. Här behövs ett helhetsgrepp för att möta utvecklingen med ny energi och ett utvecklat elnät.
– Inom transportsektorn finns det en tydlig målsättning om att fasa ut de fossila drivmedlen och det kommer att ställa stora krav på energiförsörjningen. 2030 beräknas samtliga nya personbilar vara eldrivna och antalet ellastbilar ha gått från dagens 340 lastbilar till 17 000. Elfordonen behöver laddas och då måste laddinfrastrukturen förberedas här och nu. Elsystemet och transportsystemet växer alltmer samman och då behöver dialogen mellan sektorerna fungera, sade Martin Olin.
Richard Fallqvist (L) är regionråd i Region Västmanland och följde upp med en fråga om kommunernas förberedelser för omställningen.
– Framför allt små kommuner har inte alltid möjlighet att ha kompetens kring framtidens infrastrukturbehov.
Martin Olin framhöll att kommunerna har en viktig roll när det kommer till att följa upp vilka energibehov som finns i den egna geografin, till exempel hur behoven ser ut när det kommer till elintensiv utveckling lokalt samt konsumentbehov. Men här har även regionerna en viktig roll.
Jan Owe-Larsson (M) är ordförande för trafik- och samhällsplaneringsnämnden i Region Östergötland och leder den politiska styrgrupp som ser över regionens godstransporter i arbetet med Systemanalys 2024, den uppdaterade och politiskt framtagna utvecklingsstrategin för Stockholm-Mälarregionens transporter. Under seminariets avslutande samtal tog han upp drivmedelsmackarnas framtid.
– Förutom att vara länkar och rastplatser i transportsystemet är de viktiga mötesplatser och knutpunkter i glesbygden, sade han.
– Drivmedelsmackarna är idag viktiga knutpunkter som laddstationer. Här handlar det om att skapa mervärden för att behålla kunderna. Men det är klart att mackarna kommer få stark konkurrens från restauranger och andra aktörer längs med vägarna. Antalet publika laddpunkter fortsätter att öka. Inom kort kommer det finnas 30 000 publika laddpunkter i landet, sade Martin Olin.
Vätgasen nämns ofta tillsammans med elektrifieringen av transportsystemet.
– På vilket sätt tänker ni att vätgas ska fungera som avlastning för elnätet och elförsörjningen, frågade Karl Henriksson (KD), kommunalråd Huddinge.
– Vätgasen är ett spännande komplement, som många gånger kan vara mer energieffektiv än eldriften. För komplicerade transporter när man ska köra väldigt långt med väldigt tung last så kan vätgasdrivna fordon ha en stor fördel och avlasta elnätsystemet. En mångfald av hållbara drivmedelsalternativ stärker elsystemet som helhet, avslutade Martin Olin.
Kunskapsseminarier om framtidens infrastruktur
Seminariet var en del i en seminarieserie med viktiga perspektiv på framtidens infrastruktur som Mälardalsrådet anordnar under sensommaren. Seminarierna tar upp olika aspekter som alla kommer att beröras i Systemanalys 2024, den uppdaterade och politiskt framtagna utvecklingsstrategin för Stockholm-Mälarregionens transporter.