Nyttoberäkningar, medfinansiering och Arlanda diskuterades i riksdagen
Stockholm-Mälarregionens transportsystem är viktigt för hela landet. 8 av 10 tåg startar eller slutar i Stockholm och 150 miljoner ton gods går genom regionen varje år. Stockholm-Mälarregionen fortsätter att växa, men brister i transportinfrastrukturen hotar utvecklingen. Den 20 maj samlade Mälardalsrådet 20 riksdagsledamöter för att diskutera utmaningarna och prioriteringarna. Värdar var Maria Stockhaus (M) och Kadir Kasirga (S), båda ledamöter i riksdagens trafikutskott.
– Stockholm och Mälarregionen är viktig för hela Sveriges tillväxt. Transportsystemet har en särskild roll i regionens utveckling och här vet vi att det behövs bättre transporter. Jag tror att vi alla är överens om att det behöver göras mer, säger Kadir Kasirga (S).
Jens Sjöström, ordförande Mälardalsrådet och investeringsregionråd Region Stockholm, och Jari Puustinen (M), vice ordförande Mälardalsrådet och kommunalråd Eskilstuna kommun presenterade Mälardalsrådets infrastruktursamarbete En Bättre Sits och de gemensamma prioriteringarna för transportinfrastrukturen.
De sju regionerna Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland arbetar sedan många år med en gemensam och politiskt förankrad strategi för hur transportsystemet behöver utvecklas för att bygga Sverige starkare. Utvecklingsstrategin, Systemanalys för Stockholm-Mälarregionen, uppdateras vart fjärde år utifrån utvecklingen av arbetspendling, godstransporter och internationell tillgänglighet.
– Systemanalysen är hjärtat i vårt infrastruktursamarbete. Vi utgår från hur verkligenheten ser ut i våra kommuner och regioner. Stockholm-Mälarregionen har 850 000 arbetspendlare, och många av dessa reser över en eller flera regiongränser för att komma till jobbet. Därför går vi samman över partigränserna och prioriterar vilka insatser som behövs för att förbättra kollektivtrafiken, effektivisera godstransporterna, samt stärka den internationella tillgängligheten och konkurrenskraften. Här har infrastrukturen en central roll, säger Jari Puustinen (M).
En utmaning som återkommande har lyfts som en utmaning är att byggstartsbeslut skjuts på framtiden och att projekt försenas i infrastrukturplaneringen.
”Utlovade infrastruktursatsningar ska färdigställas”
– Utgångspunkten i våra prioriteringar är att utlovade infrastruktursatsningar ska färdigställas. I närtid väntar vi på klartecken för Tvärförbindelse Södertörn, som är en mycket viktig transportlänk för Stockholms södra delar. Dessutom har vi stora förseningar på bland annat Mälarbanan genom Sundbyberg, säger Jens Sjöström (S) och fortsätter:
– Vi ser att regeringen mer och mer börjar överväga om projekt i den nationella transportinfrastrukturplanen ska genomföras eller kunna omprövas helt eller delvis. Här vill vi påminna om alla de följdinvesteringar som kommunerna och regionerna gör. Vi tar ett stort ansvar för att realisera den samhällsutveckling som investeringar i den statliga infrastrukturen syftar till. Totalt handlar det om 183 miljarder kronor i tillgänglighetsnyttor för vår region under de kommande 60 åren.
Nyttoberäkningarna ingår i en mer fullständig nyttoanalys för behoven i Systemanalysen som Mälardalsrådet planerar att presentera efter sommaren och som väckte stort intresse bland riksdagsledamöterna. Utöver det diskuterades frågor om alternativ finansiering, medfinansiering från kommuner och regioner, statens ansvar för att tillsätta en förhandlingsperson i syfte att avveckla stationsavgiften vid Arlanda C, samt Mälardalsrådets samarbeten med parter i andra delar i Sverige med anledning av exempelvis den nya Fehmarn-Bält-förbindelsen.
Maria Stockhaus (M), summerade diskussionerna:
– Tack för era underlag och inspel. Regeringen satsar nu rekordstora belopp på infrastrukturen, men det kommer ändå att bli hårda prioriteringar. Då är den här typen av dialog värdefull.