Kompetensbristen hotar underhåll och investeringar
På temat ”Samhällsbyggare inom transportsektorn” möttes politiker, utbildningsaktörer, myndigheter och näringsliv för att diskutera hur man ska klara kompetensbehovet kopplat till stora infrastruktursatsningar och ökade krav på underhåll, elektrifiering och teknikutveckling.
Som startpunkt gavs en uppdatering om Mälardalsrådets arbete inom strategisk kompetensförsörjning, En Bättre Matchning, av styrgruppens ordförande Theres Andersson (S), regionråd Region Örebro län, och vice ordförande Therez Almerfors (M), kommunalråd Uppsala kommun.
– Idag på Mälartinget har vi fokus på samhällsbyggnadssektorn, men även vårt arbete med en stärkt lärarförsörjning är viktigt. Sveriges kommuner står med brist på lärare, inte minst yrkeslärare där underskottet är en flaskhals för yrkesutbildad kompetens. Nu behöver vi tillsammans följa upp lärosätenas nya uppdrag om utvecklad samverkan med skolhuvudmännen, sade Therez Almerfors (M).
Frågan om fler övningsanläggningar inom järnvägssektorn har länge varit prioriterad men också vikten av närhet till utbildning, exempelvis genom lärcentrum. Theres Andersson (S) menar regeringen behöver skapa rätt förutsättningar och att det behövs ännu mer samverkan mellan utbildningsanordnare, regioner och kommuner för att synliggöra behoven och bidra till att få fram de utbildningar som behövs.
– Lärcentrum blir viktiga för att underlätta tillgången till utbildning för dem som inte har nära till ett lärosäte. Utbildningarna måste vara lättillgängliga genom hela livet, sade hon.
Stort engagemang kring kommunal och regional kompetensförsörjning – flera behöver bidra
Representanter från Trafikverket, kommuner, utbildningssektorn och byggbranschen diskuterade hur bristen på rätt kompetens riskerar att bromsa framtida infrastruktursatsningar och därmed kommunernas och regionernas fortsatta utveckling.
Hans Celander, chef branschkompetens Trafikverket, beskrev myndighetens utökade uppdrag att stärka kompetensförsörjningen inom järnvägssektorn.
– Vi ser nu över hur det ska se ut, bland annat utbildningsmiljöer och lärmiljöer, sade han.
Att utbildningssystemet har svårt att möta efterfrågan på arbetskraft tror han delvis hänger samman med att järnvägen historiskt varit statlig verksamhet.
– Den här typen av utbildningar har inte funnits med i det vanliga utbildningssystemet. Men i den nya gymnasiereformen GY25 gör de det, så en förändring är på gång.
Ahmad Eid (M), kommunalråd i Nyköping, beskrev de lokala utmaningarna för Campus Nyköping, som byggt upp utbildningar inom bland annat signalteknik och elteknik. Men både ekonomiska och praktiska hinder står i vägen för planerna på fortsatt drift och utveckling
– Den största utmaningen vi har framåt är kompetens och människor. Signalteknikerutbildningen på Campus Nyköping är ett bra exempel. Inför nästa utbildningsstart har vi omkring 160 sökande till 20 platser, vilket visar båda det stora intresset och det växande behovet av kompetens inom järnvägssektorn. Samtidigt har kostnadsökningar kopplade till utbildningen skapat stora utmaningar. Vi har ett mycket bra samarbete med bland annat Järnvägscollege, och branschen skriker fortfarande efter folk samtidigt som Stockholm-Mälarregionen står inför historiska satsningar på infrastruktur.
Han beskrev situationen som en regional flaskhals och efterlyste en tydligare ansvarsfördelning mellan stat, myndigheter och regioner för att lösa utbildningsfrågorna.
– Vi behöver både signalteknikerutbildningen och en järnvägsteknisk övningsanläggning i Stockholm-Mälarregionen. Det är frågor som vi har lyft under lång tid. Ska vi klara framtidens investeringar i järnväg och transportinfrastruktur behöver vi också säkerställa att vi utbildar människor med rätt kompetens, sade han.
Flera deltagare pekade på att kompetensbehoven redan idag är mycket stora – samtidigt som utbildningssystemet har svårt att möta efterfrågan. Även byggbranschen efterfrågade större långsiktighet och bättre dimensionering av utbildningssystemet. Elin Kebert, expert på kompetensförsörjning hos Byggföretagen, ser inte att de planerade utbildningsinsatserna kommer täcka behoven för de nyinvesteringar och det underhåll som planeras i regionen.
– Det är ett bra första steg, men det matchar fortfarande inte företagens behov. Man måste också tänka på att det inte är samma personer som jobbar med nyproduktion och underhåll. Det kräver olika kvalifikationer och kompetenser.
Mari Carlquist, förtroendevald inom Unionen och anställd på Scania, belyste vad transporterna betyder för att andra verksamheter ska kunna rekrytera rätt kompetens, men även för vidareutbildning och omställning.
– Över hälften av de som jobbar hos oss pendlar ut och in varje dag, så det är otroligt viktigt att det fungerar både med tågen och på vägarna. Det livslånga lärandet måste också fungera i praktiken.