Mälardalsrådet firar 30 år

Mälardalsrådet har varit verksamma i 30 år och består nu av 10 regioner och 50 kommuner. I denna region bor över 4 miljoner människor som tillsammans bidrar till hälften av Sveriges BNP. 30-årsjubileet uppmärksammas bland annat vid Mälartinget i Västerås i maj.

Mälardalsrådet och Trafikverket etablerarar ett nytt godstransportråd

Mälardalsrådet och Trafikverket etablerarar tillsammans ett nytt godstransportråd. Rådet samlar näringsliv, akademi och offentlig sektor och sammanträder första gången den 29 januari. Arbetet fokuserar på två områden: modalt skifte och elektrifiering. Engagemanget är stort från ledamöter, arbetsgrupp och den breda referensgruppen inför det fortsatta arbetet. Målet med Godstransportrådet är att möta de utmaningar som godstrafiken står inför och att förverkliga Mälardalsrådets storregionala godsstrategi.

Systemanalys 2020 – ”Vi har gjort det igen”.

Trots att 2020 blir ett år som präglas av coronapandemin lyckas Mälardalsrådet driva arbetet med En Bättre Sits framåt. Den 23 oktober överlämnar Mälardalsrådet även en ny och uppdaterad systemanalys till Trafikverket: ”Framtidens resor – Storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen 2020”. Överlämningen sker ombord på ett Mälartåg på Stockholms centralstation. Det övergripande målet är att regionens infrastrukturprioriteringar ska få genomslag i den nationella åtgärdsplaneringen och på den europapolitiska nivån.

Bristen på samhällsbyggare uppmärksammas i rapport

Inom ramen för En Bättre Matchning publicerar Mälardalsrådet rapporten Bristen på samhällsbyggare inom infrastruktursektorn. Den visar att kompetensbristen i Stockholm-Mälarregionen beräknas innebära en samhällsekonomisk värdeförlust om 15–25 miljarder kronor under den kommande tioårsperioden. Rapporten får spridning och uppmärksammas i flera redaktionella artiklar. Mälardalsrådet arrangerar också ett webbinarium om rapporten där drygt 30 riksdagsledamöter deltar, däribland flera ledamöter från Utbildningsutskottet.

Greater Stockholm Network etableras

Mälardalsrådets styrelse etablerar 2018 nätverket Greater Stockholm Network (GSN), där akademi, näringsliv och politik i Stockholm-Mälarregionen ska kunna samverka strategiskt. Inspirationen till det nya nätverket kommer från Mälardalsrådets internationella studieresor till storstadsregioner som arbetar strukturerat för en stärka sina regioners internationella konkurrenskraft. GSN leds av en styrgrupp med tre representanter vardera från sektorerna politik, akademi och näringsliv.

Citybanan invigs

Detta år öppnar Citybanan som förbättrar arbetspendlingen för regionens invånare. Mälardalsrådets opinionsarbete som startade 2002 har äntligen nått sitt mål. Citybanan har varit ett av regionens viktigaste gemensamma infrastrukturprojekt och blir en symbol för hur avgörande det är att samverka mellan länen i viktiga gemensamma satsningar. För att få till Citybanan har regionen samlats bakom flera investeringar i infrastrukturen och varit medfinansiär i projektet.

En Bättre Matchning sätter ljus på kompetensförsörjningen

Bristen på utbildad arbetskraft inom bland annat samhällsbyggnadssektorn och läraryrket riskerar att hämma Stockholm-Mälarregionens utveckling. För att råda bot på detta inleder Mälardalsrådet processen ”En Bättre Matchning” som ska stärka Stockholm-Mälarregionens försörjning av högskoleutbildade. Det blir det andra storregionala samarbetet vid sidan av ”En Bättre Sits”. I samarbete med näringslivet och akademin börjar nu de nio medlemsregionerna ta fram gemensamma kunskapsunderlag och skapa opinionsbildning. Arbetet leds av politiker med ansvar för det regionala utvecklingsuppdraget i Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland, Gävleborg, Dalarna och Värmland.

En ny gemensam plan för infrastrukturen

Ännu en gång kan Mälardalsrådets medlemmar enas om en storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen inklusive Östergötland och Gotland.

Denna systemanalys vilar på flera år av ett brett politiskt arbete och undertecknades ceremoniellt i samband med ett besök och provtur i nya Citybanan som öppnar 2017.

Ny grafisk profil

Mälardalsrådet byter till en ny grafisk profil för att skapa en mer sammanhållen och modernare grafisk prägel där de tre processerna har samma stil som Mälardalsrådets logotyp.

Nystart för En Bättre Sits

Det storregionala samarbetet kring infrastruktur och kommunikationer, En bättre sits, gör ett omtag. Nu omfattar samarbetet både infrastruktur- och kollektivtrafikfrågor och uppdragsgivare är de sju länens kollektivtrafikmyndigheter och upprättare av länsplaner. Politikerna antar även gemensamma transportpolitiska mål:

”…ett transportsystem där regionens och nationens internationella konkurrenskraft utvecklas och bidrar till attraktivitet för de samverkande länen i Stockholm-Mälarregionen. Där utveckling är långsiktigt hållbar – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Där samverkan, helhetssyn och utnyttjande av alla fyra trafikslagen leder till effektivitet. Där flerkärnighet och en förstorad arbetsmarknad främjar regional utveckling.”

Sveriges ekonomiska motor

Christer Wennerholm, Trafiklandstingsråd Stockholms Läns Landsting blickar framåt.

Första systemanalysen

Mälardalsrådet når en viktig milstolpe när flera län enas om en storregional systemanalys för Stockholm-Mälarregionen. Det är en gemensam infrastrukturplan som lyfter nuläge och utmaningar och visar vad regionen behöver för att växa hållbart. Bakom analysen står ansvariga organisationer för infrastruktur och kollektivtrafik i respektive län.

”Allt inom en timme”

Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande i Örebro län filosoferar kring mottot ”allting inom en timme”.

Stockholm-Mälarregionen kan bättre!

I Mälardalen finns många högutbildade människor och ett kunskapsintensivt näringsliv. Men den globaliserade ekonomin ställer krav på ständig förnyelse. Nu inleds Mälardalsrådets arbete med kompetensförsörjning. De fyra viktigaste målen är:

• Fler elever med fullständiga betyg
• Fler högutbildade
• Förbättrad kompetens
• Fler innovationer

En Atlas över Mälardalen

Lars Luttropp (M), f d ordförande i Kulturutskottet intervjuas om Mälardalens identitet i samband med den nyutgivna Mälardalsatlasen.

Att lära av omvärlden

Erik Weiman (M), landstingsstyrelsens ordförande i Uppsala berättar varför Mälardalsrådet gör resor ut i världen.

Regionen har växt ihop

Hans Ekström (S), riksdagspolitiker och medlem i Mälardalsrådet sedan starten berättar om infrastrukturens betydelse för internationell konkurrens.

Beröm från OECD

Organisationen OECD pekar ut Mälarregionen som en av de mest framgångsrika storstadsregionerna i sin Territorial Review. Rapporten menar att regionen har en hög internationell profil tack vare stor innovationspotential och välutvecklade kluster.

Men OECD pekar också på möjliga förbättringar, bland annat den bristande infrastrukturen, bostadsbristen och storregionens splittrade förvaltnings- och styrelseformer.

Premiär i Almedalen

Mälardalsrådet deltar för första gången i Almedalen och har medverkat varje år sedan dess. Detta första år bjuder man på en rad intressanta seminarier om regionförstoring, infrastruktur, kreativa näringar och kunskapsregionens utmaningar. Eventen arrangeras i samverkan med bland andra regionförbunden, Stockholmssoppan och Stockholm Business Alliance.

En Bättre Sits får fart på infrastrukturen

Det här året startar Mälardalsrådet en unik process för planering av infrastruktur som får namnet ”En Bättre Sits”. Målet är att öka de statliga bidragen till regionens infrastrukturobjekt och nås genom att medlemmarna samverkar kring regionens behov av investeringar. Arbetet utvecklas alltmer och kommer att leda till en region som mycket tydligare kan visa hur hela landet vinner på att staten satsar på infrastrukturen i Mälarregionen.

I En bättre sits visas prov på det som länge varit hörnstenarna i det storregionala samarbetet: öppenhet, insikt, tillit och mod.

Mälardalsrådet växer västerut

Örebro landsting blir medlem i Mälardalsrådet. Det blir också kommunerna Örebro, Kumla, Hallsberg och Lindesberg. Antalet invånare i medlemskommunerna uppgår nu sammanlagt till nära 2,7 miljoner.

Vi var en megafon för Citybanan

2002 blir startskottet för Mälardalens kraftfulla opinionsarbete för Citybanan.

Johan Danielsson (S), generalsekreterare för Mälardalsrådet 2003-2008, berättar:

”Citybanan var helt avgörande för regionens framtid. Alltså skrek vi i megafon, viskade i rätt öron och åkte ånglok över spåren. Alla fem län gav 10 av sina 30 minuter till en gemensam dragning hos infrastrukturministern. Ett regeringsbeslut värt 17 miljarder blev resultatet. ”En bättre sits” blev fortsättningen.” Under mina fem år genomförde vi två strategiskt viktiga processer. På hemmaplan var det för infrastrukturen och trafiken. På bortaplan låg fokus på internationell konkurrenskraft och Benchmarking Regions.

En regional utflyktsguide

I början av det nya milleniet lanserar Mälardalen en egen turistkarta som ska uppmuntra fler att utforska regionen. Här finns tips på utflykter och friluftsliv i och teckenförklaringar på svenska, engelska och tyska.

Kartan har uppdaterats ett antal gånger och finns fortfarande att beställa hos Mälardalsrådet.

Järnvägen byggs ut

Under 1990-talet byggs järnvägarna ut i östvästlig riktning och fortsätter att förbättras på 2000-talet. Nu tar det inte mer än cirka en timme att resa från Stockholm till Eskilstuna eller Västerås. Restiderna Västerås-Stockholm. Mälarbanan och Svealandsbanan växer snabbt och bidrar till regionförstoringen. Även trafiken på övriga banor mot bland annat Uppsala, Katrineholm och Nyköping utvecklas i en positiv riktning.

Ett utvecklingsprogram för Mälarregionen

Den 19 januari 1996 ger Mälardalsrådet ut ”Krafttag för Mälarregionen”, ett utvecklingsprogram som beskriver prioriterade områden och satsningar. Det utvecklas senare till ett handlingsprogram fram till 1999 där följande områden är prioriterade:

Näringsliv och FoU, IT-samarbete, Trafik, Miljö, Kultur, Turism, Strukturplanering för Mälarregionen, Internationella kontakter, Samverkan i nätverk och projekt, Infrastruktur för en långsiktigt bärkraftig utveckling, växande internationell konkurrenskraft och att göra Mälardalen till ett centrum i norra Östersjöområdet.

Östersjögruppen stärkte kontakten med nya grannländer

Det nya geopolitiska läge som har uppstått i början av decenniet påverkar Mälarregionen i allra högsta grad. Östersjöområdet som varit uppdelat av järnridån har öppnats upp för handel, turism och samarbete, vilket innebär en stor för Sverige och Mälardalen. Redan i början av decenniet inleder kommuner och landsting i Mälardalen ett omfattande kontakt- och nätverksbyggande med de nya demokratierna runt Östersjön. 1995 bildar Mälardalsrådet en särskild Östersjögrupp.

Ordföranden Inger Linge (M) berättar:

”Östersjögruppen verkar för att positionera Mälardalen genom att utveckla kontakter inom Östersjöområdet och stötta uppbyggnaden i våra nya grannländer. Vi ville också stärka Mälardalen som ett alternativ för lokalisering genom bättre kommunikationer och utveckla regionen som kunskapscentrum, handels- och finansiellt centrum och i samarbete för kultur och turism.”

Regionen ska växa – men hur?

I maj 1993 trycker Mälardalsrådet upp strukturskisserna Enkärnig, Fåkärnig eller Mångkärnig. Skisserna är enkla och bygger på att befolkningen ska växa med en halv miljon invånare 1990-2020. Bedömningen förvånar många men visar sig snarast underskattad. Med hjälp av skisserna får kommunerna tolka vilka konsekvenser de olika alternativen kan få för arbetsplatser, bostäder och service. Det blir den allra första lärprocessen i Mälardalsrådets historia. Nätverkandet har kommit i gång och ska fortsätta i många år.

Mälardalsrådet bildas

Vid ett möte i Västerås den 27 mars bildas Mälardalsrådet som en frivillig förening för kommuner och landsting. Carl Cederschiöld (M), finansborgarråd i Stockholm, blir föreningens första ordförande. Mälardalsrådet startar med åtta medlemmar: landstingen i Stockholm län, Uppsala län, Västmanlands län och Sörmlands län samt städerna Stockholm, Uppsala, Västerås och Eskilstuna. Övriga 47 kommuner ska tillfrågas om de är intresserade av ett medlemskap.
Vid starten har Mälardalsrådet fokus på fyra områden. För dessa bildas särskilda utskott:

• Planering och trafik
• Högskolor och forskning
• Miljö
• Näringsliv och Europa

Arbets- och bostadsmarknaden känner inga länsgränser

Bo Wijkmark, regionplanedirektör 1977-1992, berättar om när Mälardalen på nytt fördes in i regionplaneringen.

”Med den nya tillväxten och konkurrensen med europeiska storstadsregioner kommer Mälardalsperspektivet tillbaka i Stockholms regionplanering i slutet av 1980-talet. Regionplan 1991 tog upp tråden från 1966, nu för att stärka vår internationella konkurrenskraft i det framväxande kunskapssamhället. Arbets- och bostadsmarknaden och näringslivet känner inga länsgränser. Därför måste länen samarbeta: bygga ut förbindelserna norr och söder om Mälaren för att effektivare binda samman storregionen och ta vara på de gemensamma resurserna, stärka och samordna kollektivtrafiken för att skydda miljön.”

Startskottet i Globen

1989 bjuder Stockholms stad och Stockholms läns landsting in över 100 personer till en tvådagarskonferens i nybyggda Globen. Temat är ”Samverkan för Mälardalsregionen”. Konferensen kan ses som startskottet för det organiserade samarbetet i Mälardalen. Många av de politiker och tjänstemän som deltar blir sedan viktiga för Mälardalsrådets utveckling.

En vidgad politisk grupp, Mälardalsgruppen, får vissa utredningsresurser. Särskilda utredningsgrupper tillsätts också kring frågor om bostäder, miljö, högre utbildning och infrastruktur.

Vi förstod att vi behövde samarbeta

Åke Hillman (S), Kommunstyrelseordförande i Västerås 1982-91 och 1994-2004, berättar om planerna på att utveckla en större huvudstadsregion.

”Västerås stod under slutet av 80-talet stilla i skuggan av Stockholms och Uppsalas starka befolkningsutveckling. Vi satsade på en rad utvecklingsprojekt för att få fart på tillväxten och det lyckades. Under den tiden konkretiserades planerna på samarbetet i Mälardalen. Vi såg en rad fördelar med ett fördjupat samarbete och önskade att Västerås skulle bli en attraktiv del av en stark huvudstadsregion. I partipolitisk enighet engagerade vi oss både politiker och tjänstemän i Mälardalsrådets utvecklingsarbete. Västerås och Eskilstuna som tidigare haft en del samarbetssvårigheter la allt gammalt groll åt sidan och arbetade kraftfullt för att utveckla Mälardalens Högskola och tågtrafiken mot Stockholm. Mälarbanan skulle bidra till att förbättra resmöjligheterna så att vi kunde bli en del av en gemensam arbets- och bostadsmarknad.”

En idé om något större

Under 1960-talet utvecklas samhället snabbt. Inte minst byggs rekordmånga nya bostäder. Stockholmarna blir allt fler och det ekonomiska välståndet ökar.

Expansionen av fritidshus har mer eller mindre nått sitt tak. Man förväntar sig nu att stockholmarna kommer behöva mer mark för fritidsboende och rörligt friluftsliv. Här ser man Mälardalen som en resurs – och idén väcks om något större än Stockholm.

Första gången Mälardalsperspektivet dokumenteras är i ”Skiss 66 till regionplan för Stockholmstrakten”. Mälardalen ska inte bara avlasta Stockholm, här resonerar man även om att kunna bygga en helt ny stad för en miljon människor utanför Stockholms län.