Framtidens infrastruktur handlar om nya lösningar för ett nytt samhälle

07 maj 2016

Samhället står inför genomgripande paradigmskiften i allt från teknologi och handel till värderingar och kultur. Det här kommer att innebära stora förändringar i samhället och Johanna Danielsson, vice vd och framtidsspanare på konsult- och analysföretaget Kairos Future, vill därför få besökarna på Mälartinget att lyfta blicken mot framtiden. Hon pekar ut tre trender som innebär framtida utmaningar för Stockholm-Mälarregionen.

1. Stockholm-Mälarregionen i tanke-ekonomin.
– Vi lever allt tydligare i ett tankesamhälle där det inte längre är muskelkraft och tillverkningsproduktivitet som är det primära utan skarpa hjärnor och tankeproduktivitet, säger hon.
Johanna Danielsson menar att framtidens infrastruktur behöver möta en annorlunda värld där det handlar om att ge tankemänniskorna bäst möjliga förutsättningar att prestera på topp.
– Det handlar till exempel om att skapa gröna ytor för stressreduktion, återhämtning och kreativitetsboost.

2. Stockholm-Mälarregionen i sensor-ekonomin.
– Framtidens stad handlar också om en värld där allt fler beslut fattas rationellt, baserade på stora datamängder som uppdateras i realtid, och där det mesta och de flesta är uppkopplade via sensorer. Stadens flöden kan styras och optimeras utifrån aktuella händelser och med hjälp av algoritmer.
Men för att klara detta behövs en samordning av dessa dataflöden, enligt Johanna Danielsson.
– Ett gytter av aktörer idag behöver bli till ett funktionellt ekosystem i framtiden. Frågan är vem kommer att ta ledningen i att få till ett samspel. Vem blir samhällsbyggnadens ”Apple” som kopplar ihop de många små lösningarna till en fungerande helhet?

3. Stockholm-Mälarregionen i den cirkulära ekonomin.
– Den växande staden behöver också tänka nytt när det gäller att möta framtidens hållbarhetskrav.
Johanna Danielsson menar att mycket talar för att vi står inför ett genombrott för det som kallas cirkulär ekonomi där material och energi cirkulerar i prissatta slutna kretslopp. Såväl digitaliseringen med nya tjänstelösningar i kölvattnet som ökade hållbarhetskrav med framväxt av nya synsätt driver på utvecklingen.
– Framför allt handlar det om att lyckas lyfta frågorna till en holistisk och långsiktig nivå när det gäller designen av hela systemet, där både människor och material ska transporteras. Hur ser det ut i en stad där självkörande elbilar hämtar barnen från skolan?