Ökad samverkan kring lärarutbildningen är central för Stockholm-Mälarregionens arbetsmarknad
– Precis som Mälardalsrådet har poängterat behöver lärosätenas dimensionering av lärarutbildning svara mot lokala, regionala och nationella behov. Ökad samverkan är en nödvändig del för att möta behoven, inte minst i Stockholm-Mälarregionen som har en komplex arbetsmarknad och är central för Sveriges tillväxt. När det handlar om förskollärare- och lärarutbildningarna är arbetsmarknadens behov skolhuvudmännens behov, säger Maria Nilsson (L), statssekreterare Utbildningsdepartementet.
Skolverket har i sin senaste lärarprognos pekat på en brist på ca 11 000 lärare år 2038. Bristen på yrkeslärare beräknas till över 4 000 och även för STEM-ämnena är lärarbristen påtaglig, något Mälardalsrådet poängterat i inspel till regeringens STEM-strategi.
– I Mälardalsrådet arbetar vi långsiktigt och driver gemensamma frågor för en stärkt lärarförsörjning. Vi är glada för den kontinuerliga dialogen med regeringen. Lärarbristen är något dämpad men det kvarstår utmaningar som behöver mötas med mer anpassade åtgärder exempelvis för lärare inom STEM och yrkeslärare, något som är centralt för industrins behov. Lärosätena behöver ha en nära dialog med skolhuvudmännen och beakta det regionala behovet, säger Jenny Landernäs (M), vice ordförande Mälardalsrådet och regionråd Region Västmanland.
Regeringen har sedan tidigare utrett lärarutbildningarna och nu gett lärosäten i uppdrag att samverka så att utbildningsutbudet och dimensioneringen av lärarutbildning bland annat ska svara mot skolhuvudmännens behov på regional nivå. Lärosätena ska samverka både med andra lärosäten och med kommuner, bland annat i form av lärcentrum.
– Vi är positiva till samverkansuppdraget och samspelet med skolhuvudmännen och regionerna. Decentraliserad utbildning är en del i att bredda rekryteringen till högre utbildning. Det finns dock inga enkla svar på dimensioneringsfrågan, det handlar inte bara om utbudet utan också om hur vi kan öka efterfrågan på lärarutbildningar hos studenterna. Som grund för vårt arbete behöver det finnas långsiktiga spelregler och finansiering samt en bred vetenskaplig bas, säger Anna Johnsson Harrie, prodekan vid Linköpings universitet.
En viktig pusselbit är frågan om lokala lärcentrum som spelar en stor roll för studenter i kommuner som har långt till ett lärosäte.
– Lärartillgången ser olika ut runt om Stockholm-Mälarregionen och måste hanteras med olika typer av lösningar. På Gotland finns stora behov och här fyller lärcentrum en viktig funktion. Det är positivt att samverkan mellan lärosäten och skolhuvudmän ska öka, men lärcentrum är förenat med kostnader och här behövs en långsiktig finansiering. Högre utbildning är i grunden ett statligt uppdrag, säger Oscar Lindster (S), regionråd Region Gotland och ledamot i styrgruppen för En Bättre Matchning.
På webbinariet deltog även Lars-Uno Åkesson, ordförande NITUS (Nätverket för kommunala lärcentra) och Jerry Engström, ordförande Nya Vägar, för att beskriva aktuella utmaningar och möjligheter i lärcentrumfrågan. Många kommuner behöver sina lärcenter men har ekonomiska utmaningar med exempelvis att hantera tentamensskrivning för studenter som kommer från olika lärosäten. I storstäderna är bristen på lärcentrum särskilt utmanande för studenter som behöver kunna tentera. Ett förslag på långsiktig finansieringsmodell har utarbetats där lärosätet och kommunen får ekonomiskt stöd.
Mälardalsrådet driver frågorna om en lärarutbildning utifrån arbetsmarknadens behov, ökad genomströmning och stärkt tillgänglighet på lärarutbildning genom bland annat lärcentrum. Rådet samlar tio regioner – Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland, Gävleborg, Dalarna, Värmland och Gotland – under begreppet En Bättre Matchning. Läs Mälardalsrådets skrivelse till regeringen och remissvar.