Anna Grönberg – forskningsdialog ger mer kompetenta kommuner

I Uppsala län har akademin kopplats ihop med kommunerna i en särskild satsning för att öka dialogen mellan forskning och kommunal verksamhet. Hur kan kompetensen vid de stora lärosätena användas för att bidra till den regionala utvecklingen? Anna Grönberg samverkansledare på UU Innovation berättar om KOM FRAM – ett interaktivt möteskoncept för mer innovativa kommuner.

In- och utflyttning, bostadsbyggande, kommunikationer, arbetstillfällen och medborgardialog.  Varje kommun har sina unika utmaningar, utvecklingsmöjligheter och resurser. KOM FRAM är ett initiativ som ska bidra till att stärka små och medelstora kommuner med hjälp av aktiv dialog med forskare utifrån varje enskilds kommuns specifika förutsättningar och frågeställningar.

Frågan har länge intresserat forskare vid Uppsala universitet, berättar Anna Grönberg, samverkansledare på UU Innovation vid Uppsala universitet.

– Hur kan vi stötta kommunerna för att komma åt den forskning och kompetens som finns på våra stora lärosäten? Och hur kan man på lokal nivå dra nytta av detta?

KOM FRAM

Tillsammans med regionförbundet och kommunerna utvecklade Uppsala universitet en metod kallad KOM FRAM med syfte att stärka dialogen med forskarvärlden och belysa särskilda teman såsom relationen stad och landsbygd, bostadsmarknadens spelregler ur ett landsbygdsperspektiv, vad ett genusperspektiv på kommunal verksamhet kan tillföra, eller hur vi kan rusta medborgare i samhället genom fokus på skola, motivation och resultat.

– Vi tänkte att vi ska så brett så får vi se var det gror någonstans, säger Anna Grönberg. En fråga vi bar med oss var hur våra strategier skulle implementeras på lokal nivå när kommuner har så olika förutsättningar.

– Med KOM FRAM har vi velat ta tillvara all den akademiska kunskap vi har runt hörnet och förmedla den på ett sätt som stärker styrning och ledning av de små och medelstora kommunerna och stimulerar att tänka nytt utifrån en evidensbaserad grund, berättar Anna Grönberg.

Vårt arbete består av samverkansledning, för att få aktörerna att mötas och samspela, samt en funktionell metod på fyra steg:

• Identifiera lokala utmaningar där man behöver kunskapsinhämtning
• Matcha med forskare
• Möte med forskare under ett heldagsseminarium
• Fördjupade studier efter prioritering på heldagsseminariet

För kommunerna innebär det nya sättet att samverka tillgång till en helt ny resurs.

– Möjligheten att få ut tio pålästa forskare på plats i kommunen fanns inte i deras tankevärld innan vi startade, säger Anna Grönberg.

De belysta temana spänner kring allt från genusperspektiv på lokal nivå och bostadsmarknad till förhållandet mellan stad och landsbygd.

Under heldagsmötena deltog cirka tio forskare, 20-25 personer från kommunen samt några från regionen. Just dessa möten har i utvärderingar visats sig vara en framgångsfaktor.

– De blir ett sätt att få politiker och tjänstemän att samlas kring en gemensam kunskapsbas. Under möten görs också de prioriteringar som sedan ligger till grund för forskarnas fortsatta arbete.

Mötena blir också en morot för forskarna.

– De får en möjlighet att diskutera och påverka samhällsutvecklingen utifrån den forskning de bedriver. Det ger också ny input till forskningen, säger Anna Grönberg.

Ett problem har varit att finansiera den fortsatta forskningen ute i kommunerna. Av de tre ansökningar som lämnats in till Vinnova har samtliga fått avslag.

– Kommunerna har dessutom oftast en tidplan för sitt arbete som inte stämmer överens med de utlysningar som exempelvis Vinnova gör. Här krävs andra vägar att hitta finansiering, konstaterar Anna Grönberg som efterlyser en Samverkan 2.0 som går längre i kunskapsöverföring mellan universitet och kommuner.

 

Anna Grönberg deltog under Mälardalsrådets seminarium ”Universitet och samhälle i samverkan” den 2 september. Här kan du läsa mer om dagen.

Vill du få information om Mälardalsrådets kommande seminarier och övriga event? Prenumerera på vårt nyhetsbrev.