Hur skapar vi en innovativ region?
Stockholm-Mälarregionen har flera framstående universitet, hur det omgivande samhället ser till att ta tillvara på detta är avgörande för regionens utveckling. Vi kan se exempel på flera framgångsrika innovations- och forskningsmiljöer som uppstått i regionen där det offentliga, näringsliv och högskolor fått utrymme att samverka. Under seminariet ”Universitet och samhälle i samverkan” den 2 september träffades politiker och representanter för Stockholm-Mälarregionens innovationssystem för att diskutera hur vi kan skapa effektiv samverkan som främjar förnyelseförmåga och bidrar till regionens tillväxt och utveckling.
Representanter för Vinnova, KTH, Uppsala Universitet, Örebro Universitet och Mälardalens högskola fanns bland talarna. Presentationer från dagen hittar du längst ner på sidan.
Ömsesidiga vinster behöver tydliggöras för akademin
Vinnova har genom Vinnväxt sedan 2001 stöttat samverkansprojekt mellan akademi och samhälle. Utvärderingarna visar på ömsesidiga vinster. Det lönar sig för både forskare och lärosäten att vara knuten till regionala samverkansprojekt.
– De forskare som är kopplade till sådana initiativ presterar bättre och publicerar fler vetenskapliga artiklar. Vi ser också att forskarmiljöerna utvecklas och får tillgång till nya nätverk på ett effektivt sätt, säger Göran Andersson, handläggare på Vinnova.
Även företagen som medverkar ser vinster i form av starkare utveckling vad gäller omsättning, antalet anställda, produktivitet och export.
– Vi ser de största effekterna hos de företag som medverkar återkommande. Samverkan stärker företagens FoU-arbete och själva rankar de FoU högre och även själva förmågan att samverka rankas högre. Det är också roligt att se att det mest är småföretag som deltar, konstaterar Göran Andersson.
För de stora lärosätena är frågan om personrörlighet viktig. Johan Blaus vid KTH:s avdelning för näringslivssamverkan berättar att lärosätet primärt arbetar med att få personer utifrån att komma till KTH. Däremot har man inte gjort så mycket när det gäller utåtgående rörelser.
– Hur får man akademiker att vistas viss tid i organisationer utanför akademin? Och hur kan man utveckla kombikarriärer där man kan gå fram och tillbaka mellan forskarvärlden, näringslivet och offentlig sektor?
En faktor som man ser närmare på är meritering av personrörlighet – vad det skapar för värde. Goda exempel från Stockholms stad och Scania lyftes, där personutbyten givit positiva effekter på både utbildning och forskning, men även lett till fortsatt samarbete.
KTH deltar i ett nationellt initiativ för att jobba mer proaktivt och strategisk med dessa frågor, KLOSS. I KTH:s fall har det främst handlat om att stärka relationen med de elva strategiska partnerskap som lärosätet har, där storföretag som Ericsson och ABB ingår men även Stockholms Stad och Stockholms läns landsting.
– Projektet är inte avslutat men det vi kan analysera så här långt är att det har bidragit till att ledningen fått verktyg att använda för att skapa ökad rörlighet, säger Johan Blaus.
Innovation som drivkraft för kärnstäder
Ett annat exempel finns i Örebro där satsningen på Alfred Nobel Science Park initierades då industrin såg behov av fler civilingenjörer.
Anna Ragén, chef externa relationer, vid Örebro universitet pekar på att det krävs tre komponenter för att bygga en innovativ miljö.
– Det måste finnas en kritisk massa av kunskap, både höjd och bredd, aktiviteter för att främja och stödja innovationsutveckling och bolagsbildning. Och miljöer där man kan mötas. För att få till detta måste man dela på ansvaret.
Redan 2011 gjordes en avsiktsförklaring och i höst har den första kullen börjat på universitetet. Det är en del i en större satsning på ett nytt innovationsekosystem
Alla parter bidrar. Stora jättar som Saab och små spjutspetsföretag som Lasertech satsar egna resurser, regionen och kommunerna tar parallellt ansvar för Örebro Science Park. Universitetet ansvarar för utbildningen.
En utmaning för hela utbildningssystemet är att arbetsmarknaden förändras snabbt och ställer nya krav, något som Västerås och Eskilstuna tillsammans med Mälardalens Högskola försökt möta genom initiativet Samhällskontraktet. Sara Hägglund, universitetsadjunkt på Mälardalens Högskola, berättar om projektet Elverket, och frågar sig vilka kompetenser dagens förstaklassare behöver i ett framtida arbetsliv? Hon talar om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och vikten av att elever och lärare samverkar med omgivande samhälle.
– Samverkan är svårt. Skolan har inte den traditionen. Att jobba med entreprenörskap ställer andra krav på skolan och kräver ett annat pedagogiskt förhållningssätt. Det finns goda exempel på skolor som verkligen tar in företagen innanför skolans väggar och får ett fantastiskt utbyte.
Samtidigt påpekar hon att en fjärdedel av eleverna i gymnasieskolan inte fullgör utbildningen av olika anledningar. Något som beräknas kosta samhället cirka 260 miljarder kronor per årskull.
– Det handlar om att utveckla nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende hos eleverna. Och ha en omvärldsanalys kring vad som finns utanför skolan. Hur hjälper vi eleverna att välja bland alla de tusentals yrken som finns, undrar Sara Hägglund.
Modeller för samverkan – en förutsättning?
Några röster från dagens erfarenhetsutbyte förespråkade en mer aktiv roll från politik, men också från myndigheter i att stimulera samverkansmodeller och skapa en incitamentsstruktur. Koordinerande aktörer har även visat sig vara nyttiga länkar mellan de samverkande parterna, dock med betoning på att kommunernas självständighet inte får kompromissas bort.
Uppsala län har två universitet, SLU och Uppsala universitet. Uppsala Universitet Innovation har tillsammans med Regionförbundet utarbetat en systematiserad samverkan och kunskapsuppbyggnad mellan akademi och de små och medelstora kommunerna i Uppsala län.
– Med KOM FRAM har vi velat ta tillvara all den akademiska kunskap vi har runt hörnet och förmedla den på ett sätt som stärker styrning och ledning av de små och medelstora kommunerna och stimulerar att tänka nytt utifrån en evidensbaserad grund, berättar Anna Grönberg Uppsala Universitet Innovation.
– Vi har lärt oss att gå takt i takt med politiken, så att vi kan planera och diskutera i fas med besluten. En annan viktig lärdom är att inte skapa strategier för ”småkommuner” där en klumpar ihop alla. Kommuner skiljer sig åt oavsett storlek och har olika förutsättningar och behov, modeller för samverkan måste ta hänsyn till detta och det har vi försökt göra i KOM FRAM.
Vad vill politiken få? Vad kan de ge?
Resultat av samverkan mellan universitet och samhälle har pekat på utvecklat jämställdhetsarbete, förbättrade beslutsunderlag och gemensam förståelse och kunskapsbas för politiker och tjänstemän. Men hur kan detta arbete systematiseras för att utveckla regionen?
Talla Alkurdi (S), Stockholms läns landsting, påpekar vikten av att skapa rätt förutsättningar för samverkan och tar landstingets it-system som ett exempel.
– Forskning och näringsliv skulle kunna ta del av data och information från landstinget för att utveckla nya innovationer men då måste datan vara tillgänglig och där brister det idag. Det krävs ett bättre sammanhållet it-system.
Karl Henriksson (KD), Stockholm läns landsting, talar om en väg in.
– Hur samlar vi kunskapen? Det är uppenbart att det finns ett myller av aktörer inom de 21 högskolorna i Stockholm-Mälarregionen. På andra sidan har vi också ett myller av aktörer när högskolorna ska ha kontakt med kommuner och landsting. Men vem ska man prata med? Här måste vi bli bättre om vi ska vi kunna utnyttja regionens potential som innovationsmiljö.
Talla Alkurdi påtalar också vikten av att få ut akademin ut i samhället.
– Vi måste väcka intresse för forskning från tidig ålder ute i skolorna. Men det handlar också för exempelvis vårdpersonal att kunna kombinera forskning och jobb och göra det till en karriärmöjlighet.
Karl Henriksson uppmanar tjänstemännen i kommuner och landsting att tänka i nya banor när det gäller samverkan.
– Vi ser massor av områden där vi behöver bli bättre och där vi kan göra saker på ett annat sätt. Tänk om, tänk nytt, var inte nöjd, säger han. Vi måste också våga se och samarbeta över länsgränser för att möta gemensamma utmaningar, avstånden är inte stora.
Göran Andersson från Vinnova skulle gärna se att myndigheten nyttjades i större grad av politiken för att skapa samverkansformer för innovation inom kommuner och landsting.
Hur går vi vidare?
Dagens diskussioner bidrog till bred kunskapsspridning och skapade en god plattform för vidare arbete. Vikten av samverkan lyftes unisont, dock fanns även synpunkten att samverkan tappar sin effekt om den saknar konkreta mål och inte har ett nyttoperspektiv. Hur uppnår vi samverkan 2.0 mellan universitet och samhälle?
– Det jag tar med mig från dagens diskussioner är framförallt viljan att effektivisera samverkan, men också att det kräver långsiktighet och tydliga mål. Det var även tydligt att Vinnova såg en stor vinst med sitt deltagande på seminariet och sträckte fram en hand till politiken på kommunal och regional nivå. Det får vi se till att följa upp från Mälardalsrådets sida, säger Tiina Kikerpuu, processledare för Kunskaps- och kompetensförsörjningsfrågor.
– De exempel som idag lyftes på att integrera forskning och innovation i den kommunala eller regionala verksamheten visar att det har stor potential, men också att det fortfarande är en utmaning. Att som idag ge utrymme åt regionens aktörer att lyfta och diskutera konkreta exempel och använda varandras erfarenheter och kunskap till att hitta nya lösningar, tror jag kan bidra till bättre förutsättningar för samverkan mellan, kommuner, regioner – omgivande samhälle och akademin.
Presentationer från dagen: Relaterade publikationer:
VINNOVA Effektanalys av Vinnväxt-programmet
AkUt_KTH Rapport – KLOSS projektet
KOM FRAM_ Uppsala universitet Innovation
Entreprenöriellt lärande_ Mälardalens högskola
Infrastruktur för att främja innovation_ Örebro universitet