Järnvägens kompetensförsörjning är högaktuell hos Trafikverket

20 december 2022
Järnvägen behöver mer utbildad arbetskraft, något som uppmärksammas allt oftare. Stockholm-Mälarregionen saknar helt utbildningsplatser för flera järnvägsyrken, trots att stora infrastrukturinvesteringar görs i regionen. Ett stort hinder är avsaknad av övningsanläggningar där studenterna kan genomföra praktiska moment. Mälardalsrådet har intervjuat Hans Celander, chef för Järnvägscollege på Trafikverket, om deras arbete med kompetensförsörjning.
Hans Celander, Trafikverket

Järnvägens kompetensförsörjning är en högaktuell fråga. Hur arbetar Trafikverket med frågan?

Inom Trafikverket arbetar vi bland annat med Järnvägscollege som startades upp under hösten och som nu förbereder de första arbetsgrupperna. Först ut är signalteknikerrollen där vi tillsammans med branschen ska arbeta fram en nationellt likvärdig utbildningsplan. Denna ska bygga på en kompetensstandard vilken är utgår utifrån kunskaper, färdigheter och kompetenser en signaltekniker behöver. Dessutom planeras en kvalifikation inom ramverket Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF).

Inom ramen för Järnvägsbranschens Samverkansforum (JBS) arbetar vi med att öka attraktiviteten för att arbeta inom järnvägssektorn men även för att söka de utbildningar som finns. Vi driver i samverkan med järnvägsbranschen ”Kompetensgrupp järnväg” med KTH och LTH, vi har således även fokus på den akademiska nivån. Vi ser över om behovet av järnvägskompetens kan ingå som ett underlag till planeringen utav Nationell Plan.

En flaskhals som finns är övningsanläggningar och det handlar både om antalet men också om standard. Efter sommaren 2022 startades en utredning för att titta på var i landet branschen ser att det bör finnas övningsanläggningar. Vi försöker även se var det finns befintlig anläggning som eventuellt skulle kunna nyttjas. Syftet är att ge utbildningsanordnare och andra intressenter bättre vägledning kring järnvägsutbildningar.

Hur ser ni på den kraftsamling om övningsanläggningar och utbildningar som nio regioner gör inom ramen för Mälardalsrådets arbete?

Vi ser väldigt positivt på det engagemang och den kraft som de nio regionerna inom ramen för Mälardalsrådets arbete lägger ner. Frågornas komplexitet och storlek kräver, för att de ska kunna lösas, att flera intressenter är med och bidrar – tillsammans. Det skapar en tydligare röst i dialogen med näringslivet och synergier kan hittas som annars hade varit svår att finna. Dessutom är det mer effektivt att gemensamt arbeta med utmaningarna istället för att respektive region arbetar var för sig.