Nyheter

Jenny Nordström, Norrtälje kommun: ”En stor utmaning att rekrytera till glesbygd”

I Mälardalsrådets arbete med Stärkt lärarförsörjningen har en ledningsgrupp och referensgrupp bildats för att ge expertis och bidra till att få en så fullständig kartläggning som möjligt. 17 november är det dags för första referensgruppsmötet. Vi kontaktade Jenny Nordström, förvaltningsdirektör Barn- och utbildningsförvaltningen Norrtälje kommun för att höra om hennes förväntningar på arbetet.

Mälardalsrådets En Bättre Matchning har sedan hösten 2020 arbetat med att stärka lärarförsörjningen i Stockholm-Mälarregionen. Nu pågår en fördjupad kartläggning för att ta fram hur tillgången på lärare ser ut och varför.

Jenny Nordström är en av deltagarna i den nystartade referensgruppen som har som syfte att ge inspel för att få en så komplett kartläggning som möjligt. Vi passade på att fråga om hennes förväntningar på arbetet och om Norrtäljes framgångsrika arbete med att öka läsförmågan hos elever.

1. Hej Jenny, du representerar Norrtälje i referensgruppen för stärkt lärarförsörjning som nu ska ta fram en fördjupad kartläggning. Vad ser du fram emot i arbetet?

- Att spana på hur det ser ut med kompetensförsörjningen inom olika verksamheter och gemensamt söka svar på varför. Att få dela denna utmaning med andra är avgörande. Lärarförsörjning i framtiden kommer att handla om hur, huvudmän och lärosäten inom regionala kluster gemensamt kan samverka. På så sätt kan vi på kort och lång sikt ta fram strategiska kompetensförsörjningsplaner på lokal och regional nivå.

2. Vilka frågor inom lärarförsörjningen är särskilt viktiga att adressera i kartläggningen?

- Vi behöver ta reda på varför man söker lärarutbildningen och hur vi ska få fler att söka. Därefter hur de som blir antagna ska få bästa förutsättningarna för att bli bra lärare. En viktig del är hur vi hanterar den verksamhetsförlagda delen när vi tar emot studenter som huvudmän. Det är också viktigt att ta upp hur man kan utvecklas inom yrket och inom skolan och hur vi får bra lärare att stanna kvar. Samhället är en del av skolan och skolan är en del av samhället vilket gör professionen komplex och föränderlig. Vi måste sätta större fokus på hur vi ska få in fler i skolan som vill utvecklas i takt med samhällets utveckling.

3. Hur ser du på lärarfrågan? Upplever du brist på utbildade lärare och i så fall inom vilka områden/ämnen?

- Skolan har under en längre tid haft stora utmaningar med rekrytering. Det viktiga när vi lyfter rekryteringsfrågan är att vi inte bara tittar på bristen på utbildade lärare utan också hur många sökande vi har på varje tjänst och vilken kvalitet kandidaterna har.

I Norrtälje följer vi övergripande riksgenomsnittet för andel legitimerade och behöriga lärare. Vi upplever att rekrytering i de stora skolorna och i centralorten fungerar väl, med undantaget för moderna språk och yrkeslärare där det är svårare att rekrytera. Inom gymnasiesärskolan är antalet legitimerade och behöriga lärare dock väldigt låg. Skälet till detta är att särskolan har väldigt många undantag i lagen för behöriga och legitimerade lärare.

En stor utmaning för oss ligger i att rekrytera till glesbygd. Där finns det minskade möjlighet att hitta rätt kompetens. Om vi rekryterar de som bor i centralorten innebär det istället långa resvägar. På glesbygden finns också fler mindre skolenheter, vilket gör att det är svårt att få ihop tjänstefördelningarna. Det ställer ännu högre krav på att vi säkrar kompetens hos den enskilda individen.

4. Utbildningsminister Anna Ekström (S) besökte Norrtälje den 6 oktober för att ta del av kommunens arbete med resultatuppföljning och hur detta har förbättrat läsförmågan hos eleverna. Kan du berätta lite om ert arbete?

- Vi fick mycket glädjande möjlighet att med Utbildningsministern, tjänstemän och politiken gemensamt samtala om systematiskt kvalitetsarbete och resultatuppföljning grund- och gymnasieskola i Norrtälje kommun.

Vi har under läsåret 20/21 satt stort fokus på läsning och matematik i grundskolan. Vi startade med årskurs 1-3 där vi kvartalsvis följer upp resultat i läsning och matematik. Det var viktigt att använda enkla och tidsekonomiska verktyg. När det gäller matematik har vi använt Skolverkets diagnosinstrument Diamant. Valet för att följa upp läsningen föll på Läsutvecklingsschemat (LUS) som är utvecklat på Stockholms universitet. Lärarna fick fortbildning och inrapporteringen skedde september, december, mars och maj. Utfallet blev mycket gott. Till exempel i årskurs 3 där kravnivån var LUS-punkt 15 (läsa flytande) så hade 24,7% hade uppnått kravnivån i september 2020, i maj 2021 var siffran 63,6%. Resultaten visade också att 88,1% i maj 2021 hade nått LUS-punk 13 (läser nästan flytande). Lärarna i åk 4 fick ett sk ”learning income” och kunde fortsätta att jobba med dessa elever utifrån detta värde. Till sommaren 2022 kommer de elever som under förra året gick i år 1 och 2 lyftas på samma sätt inför årskurs 3. Effekten handlar också mycket om de ökade diskussioner i skolorna om olika elevers behov, omfördelning av lärarkapacitet och tid, innehåll på lektioner och hur man ska dela med sig av framgångsrika koncept. Inför läsåret 2021/22 kommer vi jobba vidare med LUS på mellanstadiet, åk 1-6. Detsamma gäller Diamant där vi kommer att utveckla arbetet.

Det viktiga med projektet är att vi följer upp resultaten och använder oss av dem under läsårets gång. Vår devis är att en kunnig elev är en trygg elev. Läsning är grunden till all inlärning, även för matematiken. Det innebär att elever som går igenom skolan med goda kunskaper kommer tillgodogöra sig mer kunskaper och får ökad möjlighet att bli behöriga till gymnasiet men också klara av studierna. På så sätt får vi till ett agilt lärande där vi kan arbeta proaktivt och möta olika nya situationer.

På gymnasiet har resultatanalysen synliggjort att bedömningarna av elevernas kunskapsmål skiljer sig från exempelvis hösten till våren. Vi lyfter fram orsaker som att elever väntar med att lämna in uppgifter vilket innebär utmaningar med att göra ändamålsenliga anpassningar. Att detta synliggjorts har gett positiva effekter på skolenhetens systematiska kvalitetsarbete. Även här har det handlat om att med hjälp av diskussion och systematisk analys av resultaten se mönster som kan hjälpa lärare och elever i sitt fortsatta gemensamma arbete.

Läs mer om Mälardalsrådets arbete med stärkt lärarförsörjning här.