Motståndskraft i fokus på Reglabs årskonferens
För femtonde året i rad samlades representanter från regioner, myndigheter och forskarvärlden för att diskutera aktuella frågor inom regional utveckling. Värdarna, Jasenko Omanovic (S), vice ordförande för Regionala utvecklingsnämnden, och Märta Molin, regional utvecklingsdirektör i Region Västernorrland, inledde konferensen.
– Med tanke på det rådande världsläget och på temat motståndskraft vill jag särskilt betona tilliten i ett samhälle. Ni som är här idag spelar en mycket viktig roll i det arbetet. Tillsammans kan vi alla bidra och skapa den tillit samhället behöver, säger Jasenko Omanovic (S).
Socialt kapital som skydd i kris
Malin Eriksson, professor i socialt arbete vid Umeå universitet, berättade om värdet av socialt kapital som ett skydd i kristid och förklarade sambanden mellan socialt kapital, hälsa och social hållbarhet. Hon beskrev hur vi kan skapa förutsättningar för att stärka socialt kapital i våra samhällen. Bland åtgärder som kan främja socialt kapital finns planering av områden som attraherar en blandning av människor, främjande av flöden av människor mellan områden, skapande av sociala mötesplatser, satsningar på grönområden samt att tillgodose behovet av trygghet och förbättra ryktet för eftersatta områden.
– Att grannar pratar med varandra, är beredda att hjälpa och bry sig om varandra, samt är engagerade i frågor som rör sitt bostadsområde, är alla faktorer som stärker socialt kapital, säger Malin Eriksson.
Vad gör Sverige till ett land med starkt socialt kapital?
Jan Torége, utredare på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), ställde frågan om varför Sverige har ett starkt socialt kapital. Han beskrev de tre viktigaste faktorerna för ett starkt socialt kapital.
– Långvariga stabila, rättvisa och rättssäkra samhällsinstitutioner, en hög och likvärdig utbildning för alla samt samhällets förmåga att kombinera en hög grad av jämlikhet med individens frihet, är de tre mest avgörande faktorerna för att skapa ett starkt socialt kapital, säger Jan Torége.
Diskussion om regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik
Under konferensen diskuterades även om Sverige ska fortsätta ha två separata politikområden för regional utvecklingspolitik och landsbygdspolitik. Martin Olauzon, utredare vid Utredningen för Sveriges sammanhållna utveckling (Svesam) medverkade i ett särskilt seminarium för att berätta om utredningen och ge möjlighet för deltagarna att lämna medskick om hur landsbygdsutveckling och regional utveckling kan samverka samt om det ska vara ett eller två politikområden. Slutbetänkandet om landsbygdspolitiken ska presenteras i juni 2026, efter ett delbetänkande i juni 2025.
Innovationsekosystem för regional utveckling
Under 2023 startades ett samarbete mellan fem regioner – Västerbotten, Skåne, Värmland, Örebro och Östergötland – tillsammans med Vinnova för att undersöka regionala innovationsekosystem. Projektet har identifierat regionala indikatorer från offentlig och privat sektor och utvecklat en mätmodell, METRIC (Measurement of Regional Innovation Capacity) som ger användaren en samlad bild av prestationsförmågan i regionala innovationsekosystem.
Regionerna delade med sig av sina erfarenheter och framhöll att METRIC kan användas för att se helheten, motverka att alla springer åt samma håll, få beslutsunderlag för prioriteringar, göra mer riktade insatser samt följa utvecklingen över tid.
Värdskapet för Reglabs årskonferens roterar. Nästa år kommer konferensen äga rum i Stockholm med Region Stockholm som värd.
Eva Getzman, strateg på Förvaltning regional utveckling i Region Örebro län, var en av deltagarna på Reglab.
– Det är alltid givande att besöka Reglab och diskutera regional utveckling med kollegor från hela landet. Att utbyta erfarenheter och kunskap ger nya perspektiv och inspiration som vi kan ta med oss hem i vårt arbete, säger Eva Getzman.
Mälartinget i Örebro 8-9 maj
Under Mälardalsrådets årskonferensen Mälartinget i Örebro 8-9 maj kommer flera regionala utvecklingsfrågor diskuteras med särskild bäring på det storregionala. Programmet tar upp gemensamma storregionala frågor inom infrastruktur, transporter och kompetensförsörjning och arbetet för en fortsatt stark och hållbar utveckling. Läs mer om Mälartinget på Mälardalsrådets hemsida.