Mycket att lära från Fehmarn-Bält och Hamburg

19 februari 2026
Stockholm-Mälarregionen utvecklas i mötet med andra konkurrenskraftiga storstadsregioner. Genom att lära och inspireras av omvärlden får vår region bättre verktyg att se möjligheter och möta utmaningar inför framtiden. Som en del av detta arrangerar Mälardalsrådet vartannat år en studieresa. I år gick resan till Hamburg och 45 ledande representanter från politik, akademi och näringsliv deltog.
Mälardalsrådets delgation togs emot av Melanie Leonhard (SPD), senator ekonomi, arbetsmarknad och innovation Hamburgs stad, tillsammans med representanter från staden och näringslivet.

– Det var en väl genomförd resa som gav oss alla väldigt mycket att ta med hem i lärdomar och i nya kontakter. Vi fick bland annat en infrastrukturgenomgång av den viktiga Fehmarn Bält-förbindelsen och dess betydelse för Sverige som exportnation. Vi har träffat högskolor och universitet i Hamburg och tagit del av hur man jobbar med kompetensförsörjning för att svara upp mot arbetsmarknadens behov. Det var också inspirerande att se den stora stadsomvandling som pågår och de metoder som man använder, inte minst digitalt, för att få en bra stadsplanering som också är hållbar, summerar Jens Sjöström (S), ordförande Mälardalsrådet och delegationsledare.

Fehmarn-Bält ett av Europas största infrastrukturprojekt

Besök vid Fehmarn-Bält.

Studieresan inleddes med ett besök vid tunnelbygget vid Fehmarn-Bält där Skandinavien växer samman med norra Europa. Förbindelsen mellan Danmark och Tyskland blir världens längsta väg- och järnvägstunnel och är ett av Europas största och mest komplexa infrastrukturprojekt under de senaste decennierna. Med ett visionärt system för väg- och järnvägstransporter kortas restider och godsflödena underlättas. Delegationen togs emot av Stig Römer Winther, Managing Director Femern Belt Development.

– Fehmarn-Bält-förbindelsen är det största byggprojektet i Danmarks historia. Planeringen började redan 2008 och har omgärdats av en gedigen politisk och juridisk process i de två länderna. 2019 kunde spaden äntligen sättas i jorden och nu står vi redo att påbörja nedsänkningen av de första tunneldelarna. Idag är det 4000 medarbetare som arbetar med projektet. Förbindelsen ska vara klar i slutet av 2030 eller i början av 2031, sade Stig Römer Winther.

Mycket att tjäna på att koppla oss samman

På plats i Hamburg mötte Melanie Leonhard (SPD), senator för ekonomi, arbetsmarknad och innovation Hamburgs stad, delegationen tillsammans med representanter från staden och näringslivet för en introduktion och presentation om stadens utveckling, satsningar, samarbete mellan näringsliv och politik samt relationerna till Sverige och länderna kring Östersjön.

– Vi har flera styrkeområden och ni är en region med starkt innovativt driv och ledande lärosäten. Vi har mycket att tjäna på att koppla samman oss, och med Fehrman Belt blir det verklighet, sade Melanie Leonhard (SPD).

Hamburgs hamn är ett av Europas viktigaste logistiknav. Den rankas vanligtvis som den tredje största hamnen i Europa efter Rotterdam och Antwerpen.

– Vår hamn ligger mitt i staden och kan inte expandera geografiskt. Det som kan göras är att effektivisera flödena. Därför satsas mycket på ”Smart port” och ”Green port”. Handelsflödena går mot Kina, men våra stora produktionsbolag har helt andra marknader: primärt i EU, men även länder som Kanada och Singapore, berättade Kolja Harders, chef för internationell handel vid ministeriet för ekonomi, arbetsmarknad och innovation Hamburgs stad.

Gemensamma biljettlösningar och autonoma transporter är framtiden

Hamburg utvecklas snabbt med nya bostads- och näringslivsområden. Det främsta exemplet är stadsutvecklingen i HafenCity, Hamburgs gamla industrikvarter. Staden växer med kollektivtrafiken som grund och ett helhetsperspektiv där tillgängligheten i metropolregionen och de internationella godstransporterna spelar viktiga roller.

Jens Sjöström (S) och Anjes Tjarks (Bündnis 90/Die Grünen), transport- och mobilitetslösningar.

– Gemensamma biljettlösningar och autonoma transporter är receptet för framtiden. I Hamburg samarbetar vi med grannområdet kring en gemensam biljett och till det kommer Tysklandsbiljetten. För autonoma fordon finns det flera teststräckor och målet är att 500 autonoma fordon ska gå i linjetrafik 2030. Kollektivtrafiken ska vara till för resenärerna, nyttan för klimatet och företagen följer som en logisk effekt, sade Anjes Tjarks (Bündnis 90/Die Grünen), senator för transport- och mobilitetslösningar i Hamburg.

Alexandra Hagen, VD White Arkitekter och Mikael Klintberg, Örebro universitet.

– I HafenCity har vi bland annat fått höra hur Hamburg satsar på att bygga attraktiva och vackra städer som får invånarna att välja hållbar mobilitet, gång, cykel och kollektivtrafik. Det gör vi naturligtvis också i Mälardalsregionen, men vi har mycket att ta med oss och lära av Hamburg, säger Alexandra Hagen, VD White Arkitekter som deltog på resan.

 Regioner och kommuner samarbetar i Metropolregion Hamburg

Som en del av studieresorna görs jämförelser med andra liknande samarbeten som Mälardalsrådet, i det här fallet Metropolregion Hamburg. Tillsammans med omkringliggande regioner och kommuner bildar Hamburg en funktionell bostads- och arbetsmarknadsregion med över 5 miljoner invånare. För att underlätta frågor inom bland annat utbildning och infrastrukturutveckling samverkar regionerna och kommunerna i Metropolregion Hamburg. Samarbetet omfattar fyra federala stater, 17 kommuner och tre städer. Under de senaste åren har även sju handelskamrar och tre hantverkskammare anslutit till samarbetet.

– Den administrativa fragmentiseringen i vår del av landet har framhållits som en utmaning av OECD. Här fyller vår storregionala organisation och plattform en viktig roll. Grunden i vårt arbete och DNA är det goda samtalet och den samverkan som vi möjliggör över regiongränserna. Inom områden som innovation, näringsliv och klimatutveckling stannar inte potentialen vid kommungränsen, berättade Yvonne Brodda, deputy director Hamburg Metropolitan Region.

Universitetet i framkant inom digitalisering och gröna frågor

En man framför en power-point.
Hauke Hereeken, rektor Hamburgs universitet.

Delegationen besökte även olika universitet, däribland Hamburg universitet och det tillhörande Science City Bahrenfeld med bland annat partikelacceleratorn DESY där start up:s verkar vägg i vägg med universitets laboratorium och lärosalar. Rektorn för Hamburgs universitet, Hauke Hereeken, tog emot delegationen.

– Hamburgs universitet grundades av staden 1919 för att stärka Hamburg som kunskapsregion och är idag en viktig motor för det innovativa ekosystemet i regionen. Med ett nära samarbete med näringslivet och stadens stiftelser för främjande av entreprenörskap. Jag är särskilt stolt över att universitetet ligger i framkant inom digitalisering och gröna frågor, sade Hauke Hereeken.

Utbildningssystemets närhet till arbetsmarknaden en framgångssaga

Michaela Beck, Hamburgs Handelskammare.

Bristen på yrkesutbildade är stor i Hamburg. Med stora pensionsavgångar kommande år väntas läget förvärras ytterligare. Enligt Handelskammarens uppgår utbildningsbehovet till över 150 000 personer fram till 2040. För att möta utvecklingen finns ett etablerat lärlingssystem där elever som går yrkesförberedande utbildningar varvar undervisning i skolan med betald praktik i näringslivet.

– Utbildningssystemets närhet till arbetsmarknaden är en framgångssaga. Genom att utgå från kompetensförsörjningen i utbildningsplaneringen har arbetslösheten hållits låg. Idag uppgår den till 6 procent i Tyskland. Förutom att sammanställa prognoser för behoven ansvarar Handelskammaren för att följa upp att yrkeselevernas arbetsplatser håller hög kvalitet, berättade Michaela Beck, biträdande chef för Hamburgs Handelskammares kompetensförsörjningsarbete.

Hierarkiskt samhälle begränsar innovationskraften

Elja Nordlöf, Alleima och Ninni Löwgren Tischer, Tysk-Svenska Handelskammaren.

En särskild programpunkt på resan tog upp skillnader mellan affärskulturen i Sverige och Tyskland. Ninni Löwgren Tischer, affärsområdeschef Tysk-Svenska Handelskammaren, bidrog med exempel där svenska organisationers konsensusinriktade arbetssätt, informella kommunikation och flexibilitet kontrasterar tydligt mot tyska aktörers mer hierarkiska, strukturerade och beslutsfasta processer.

Elja Nordlöf, kommunikationschef för industriteknikföretaget Alleima, gav sina perspektiv på Tyskland, näringslivsklimatet och hur det är att gå från svensk flexibilitet till ett mer hierarkiskt arbetssätt i Tyskland.

– Läget i ekonomin har varit svårt under de senaste åren, men nu pekar mycket på en positiv BNP-utveckling. Rädslan för att göra fel och det hierarkiska samhället begränsar innovationskraften, sade Elja Nordlöf.

Erfarenheter och lärdomar tas vidare i Greater Stockholm Network

Mälardalsrådets studieresor har sedan starten varit en viktig inspiration till det gemensamma arbetet att utveckla Stockholm-Mälarregionen. Årets resa var den tolfte i ordningen och arrangerades den 4-6 februari. Den avslutades med gemensamma reflektioner kring erfarenheter och lärdomar som kan tas vidare i Greater Stockholm Network, rådes strategiska samarbete över sektorsgränserna i Stockholm-Mälarregionen.

Bilder från studieresan till Hamburg 2026 finns på Mälardalsrådets Facebook-sida.