Panel på Mälartinget diskuterade följderna av regeringens infrastrukturplan

Anders Selström, regional direktör för Trafikverket Mellersta, beskrev planen som historiskt stor med investeringar på totalt 1 171 miljarder kronor. Han berättade också om Trafikverkets omfattande förändringsarbete för att öka nyttan och genomförandeförmågan.

– Det är först när vi har en väg att åka på som vi gör nytta. Vi behöver ställa oss frågan om vi gör rätt saker och är organiserade på rätt sätt för att möta utmaningarna, sade han.

En huvudfråga i diskussionen om planen var balansen mellan nya investeringar och behovet av underhåll och robusthet i det befintliga systemet. Anders Selström lyfte intressekonflikten mellan punktliga tåg och en järnväg som tillåts stängas av för underhåll eller utbyggnad.

– Ju mer punktlig trafiken är desto mindre tid har vi att underhålla, konstaterade han men nämnde samtidigt att många mindre underhållsåtgärder kan ge stor effekt.

”Behöver se över var och när vi kan påverka”
Oron över att viktiga projekt förändrats eller lyfts ur den nationella planen var en central fråga under samtalet – inte minst när det kommer till Ostlänken och Stockholm C/Tomteboda. Mälardalsrådets ordförande Jens Sjöström (S) menade att kommuner och regioner måste få vara med i processen när det sker så stora förändringar, eftersom den nationella planen påverkar stora och långsiktiga stadsutvecklingsprojekt.

– Det här är ganska allvarligt och jag ser med skräckblandad förtjusning på Trafikverkets omorganisation. Jag förstår att de inte vill att projekt ska ligga kvar i många år utan att genomföras. Samtidigt investerar både kommuner och näringsliv i långsiktiga processer som tar många år, sade han.

I diskussionen efterlyste Anders Selström både förståelse för rollfördelningen mellan regering och myndighet, men också en samverkan mellan Trafikverket och övrig offentlig sektor.

– Det är viktigt att hålla isär vad Trafikverket beslutar och vad regeringen beslutar. Trafikverket behöver också den här tydligheten och långsiktigheten för att möta kraven ute i regionerna. Vi måste hjälpas åt i det. Mälardalsrådet gör redan vårt jobb lättare, det ska ni fortsätta med, sade Anders Selström.

Nina Höijer (S) regionråd i Region Örebro län efterlyste en bredare översyn på flera nivåer.

– Vi måste se över hela processen: var i beslutsgången vi påverkar, vad vi kan vara med och påverka och inte. Det här är otroligt stora och viktiga samhällsinsatser. Vi behöver också analysera och våga konstatera varför vi inte når ända fram i vissa projekt.

Linköpings arbete efter nya beslut om Ostlänken
Regeringsbeskedet att Ostlänken inte längre ska hela gå vägen fram till Linköping var ett konkret exempel som diskuterades av panelen. Stefan Erikson (M), kommunalråd i Linköping, beskrev hur förändringen i den nationella planen skapat en osäkerhet för både investeringar och fortsatt stadsutveckling i Linköping. Samtidigt menade han att alla måste bidra till att inte förvärra skadan.

– Staten har kommit till kommunen och meddelat var stationen ska ligga. Därefter har vi planerat stadens utveckling utifrån det, sade han. Nu måste vi prata med näringslivet om vad det här nya beskedet betyder. Vi har hittills haft en god samverkan med Trafikverket om Ostlänkens dragning. Nu är det viktigt att tilliten inte skadas för mycket av det här, utan att vi stärker samtalen och samverkan mellan stat, region och kommun. Hur ska Sverige öka sin kapacitet inom infrastruktur med det här nya beslutet? Det är en viktig nationell fråga.

Ny teknik och bättre användning av befintlig infrastruktur blev också ett viktigt tema under samtalet. Kristina Nyquist, vd för Siemens Mobility Sverige, menade att det offentliga behöver ta vara på teknikföretagens kompetens för att förbättra järnvägsnätet. Inte minst genom signalsystemet ERTMS.

– Vi har spår som vi kan använda bättre. Dagens system är att jämföra med en knapptelefon medan ERTMS är som en smarttelefon, sade hon. Halva tekniken sitter också i tågen och där kan regionalpolitiker driva på styrningen genom upphandling av regiontrafiken.

Programpunkten avslutades med inspel från deltagarna i publiken, som bland annat lyfte behovet av större långsiktighet i statliga beslut, snabbare genomförandeprocesser och ännu tätare samarbete mellan offentlig sektor och näringsliv.