Omställningen av godstransporterna har flera utmaningar
Björn Garberg är nationell sjöfartssamordnare och berättade om vad som hittills uppnåtts och vad som planeras framåt i arbetet för fler godstransporter på vattnet.
– Behovet av ökade godstransporter på vattnet kommer av ett konkret behov av att övervinna dagens transportbegränsningar. Godstransporterna kommer att öka med 19 procent fram till 2045 och hur man än vrider och vänder på det så är landkapaciteten begränsad. Järnvägen och sjötransporterna ska inte konkurrera. De ska stödja varandra. Sedan är de klimatmässiga effekterna av fler tunga transporter på sjön mycket positiva, säger Björn Garberg.
Avgiftsstrukturer och konkurrensförhållanden står dock i vägen för att dra bättre nytta av sjöfarten.
– Varuägarna och transportköparna bestämmer och där är man ekonomiskt rationell. Det måste finnas ett mervärde om man ska testa nya transportvägar, som närsjöfarten. För 130 miljoner kronor skulle farledsavgifterna kunna sänkas till en konkurrenskraftig nivå. Det är stora belopp, men måste ställas i relation till övriga kostnader för infrastrukturen och potentialen i att frigöra kapaciteten för landinfrastrukturen, säger Björn Garberg.
Andreas Andersson är VD för Mälarhamnar, som samlar hamnarna i Västerås och Köping. Mälarhamnar har länge arbetat för bättre förutsättningar för inlandssjöfarten.
– Vi vet att vi har stora kapacitetsbrister på landinfrastrukturen till och från Stockholm, både när det gäller väg och järnväg. Om vi ser till Mälaren så nyttjar vi enbart 40 procent av det utrymme som medges genom vårt miljötillstånd. Frågan är vad vi ska göra för att öka transporterna? På infrastruktursidan måste farleden genom Södertälje och Hjulstabron lösas. Kapacitetsbegränsningar leder till att vi inte kan lasta så tungt som vi vill och därmed blir det dyrare för transportköparna. Kapade farledsavgifter skulle innebära en minskning med tusentals kronor för våra kunder och definitivt bidra till att fler tog steget till våra transportlösningar, säger Andreas Andersson.
Hur ser vägen mot gröna vägtransporter ut?
Lejonparten av inrikes godstransporter går på vägarna, och lastbilstransporternas andel av godsflödena har ökat stadigt sedan 1960-talet. Vägtransporternas omställning uppmärksammades i ett samtal med Elin Swedlund, ansvarig för transport- och infrastrukturfrågor Skogsindustrierna, Jim Andersson, transportchef ICA och Anders Josephsson, näringspolitisk expert Transportföretagen.
– Vi löser transportsektorns utsläpp om transportköparna är redo att betala för omställningen. Idag är 770 av 86 000, mindre än en procent, av lastbilarna som går på de svenska vägarna drivna av el. Våra medlemmar är aktiva och driver på för omställningen, men det kommer inte att gå över en natt. Skiftet kommer att ta tid och går genom alternativa drivmedelskällor som HVO, säger Anders Josephsson.
– Jag håller med om att det tar tid. Det är fortfarande svårt att få ihop kalkylerna för de totala ägandekostnaderna. Det finns vissa statliga stöd, men de är utformade så att de gynnar mindre aktörer särskilt. Det finns säkert en tanke med det, men det skulle skynda på omställningen om de större aktörerna fick samma förutsättningar i sina investeringar, säger Jim Andersson.
Elin Swedlund beskrev utmaningarna och framstegen för transporterna inom skogsindustrin.
– De internationella transporterna är en utmaning. 80 procent av vår produktion går internationellt och eftersom vi redan säljer en fossilfri produkt får vi inte extra betalt för klimatsatsningar på själva transporterna. Vi har dock en bra dialog med transportörer och fordonsproducenter i Sverige och har just nu ett forskningsprojekt med 12 eldrivna timmerbilar. Majoriteterna av våra timmerbilar går kortare distanser och våra beräkningar pekar mot att ellastbilar kan fungera i 75 procent av vårt vägnät. Vårt mål är att hälften av de nyinköpta timmerbilarna ska gå på el 2030, säger Elin Swedlund.
Godstransportrådet för Stockholm-Mälarregionen
Arbetet för mer effektiva och klimatsmarta godstransporter fortsätter i Godstransportrådet för Stockholm-Mälarregionen, som drivs av Mälardalsrådet tillsammans med Trafikverket. Läs mer på Mälardalsrådets hemsida.