Seminarium i Almedalen: Nationell plan kräver nya arbetssätt hos Trafikverket
– Mälardalsrådet välkomnar att regeringen har gått vidare med flera viktiga projekt i Stockholm-Mälarregionen. Det här är satsningar som vi sju regioner länge har drivit gemensamt och varit överens om. I Stockholm-Mälarregionen arbetspendlar 850 000 personer över en kommungräns och vi har dessutom 222 miljarder i samhällsnyttor på de olika objekt som vi gemensamt prioriterat. Om Sverige ska fortsätta utvecklas så är det också nödvändigt att Mälardalsregionens trafiksystem och infrastruktur fortsätter utvecklas, säger Jens Sjöström (S), ordförande Mälardalsrådet och investeringsregionråd Region Stockholm.
Trafikverkets överdirektör Francisca Ramsberg och HR-direktör Henrik Dider fanns på plats för att beskriva hur Trafikverket tar sig an genomförandet av planen.
– Vi satsar stenhårt på att förbättra vår produktivitet och produktionsförmåga i underhållsarbetet. Och vi ser faktiskt resultat redan, där nio av tio tåg går i tid och robustheten ökar i systemet. Vi har också tagit till oss att vi inte kan genomföra den nya transportplanen med befintligt arbetssätt. Vi måste ändra oss, stärka vår leveransförmåga och ha en bättre dialog med kommuner, näringslivet och våra resenärer för att hitta smarta lösningar. Men några av utmaningarna är till exempel överklaganden som skapar oförutsägbarhet och fördröjningar, och ändringar i lagstiftning där högre miljö- och klimatkrav ökar kostnader och förlänger tidsplaner under projekttiden, säger Francisca Ramsberg.
Kompetenssituationen akut fråga för planens genomförande
Trafikverket beskriver i sitt förslag till nationell infrastrukturplan 2026-2037 kompetenssituationen som en akut fråga för planens genomförande. Kompetensbrist kan leda till att åtgärder i nationell plan inte kan genomföras så som tänkt. I Mälardalsrådets kompetensförsörjningssamarbete En Bättre Matchning sker ett långsiktigt arbete i frågorna.
– Vi behöver fler samhällsbyggare som genomför sin utbildning och kommer ut i arbete. Ersättningsnivåerna för utbildningsanordnare behöver matcha kostnaderna för att starta, driva och utveckla investeringstunga utbildningar. En fråga som vi driver sedan länge är behovet av en järnvägsteknisk övningsanläggning i vår del av landet så att man får närmare till utbildning, säger Therez Almerfors (M), kommunalråd Uppsala kommun och vice ordförande, En Bättre Matchning.
Trafikverket har sedan årsskiftet fått ett tydligare utpekat ansvar för järnvägens kompetensförsörjning från regeringen.
– Vi har ett uppdrag att främja järnvägsbranschens kompetensförsörjning. För oss börjar det med att det måste finnas ett tydligt behov av hur mycket kompetens och vilken sort. Det är fokus på de praktiska yrkena för att hålla anläggningen igång och underhållsskulden nere. För tre år sedan tog ungefär 140 personer yrkesexamen inom BEST-yrkena och förra året var det 240, så det går stadigt uppåt. Men de närmaste 10-20 åren har vi en utmaning. Både vår egen kompetens och branschens kommer behöva utvecklas kraftigt. Planeringsarbetet är igång och det kommer behöva göras mer, bland annat inom gymnasiesektorn, samt att vi behöver se på vad vi behöver komplettera med, gällande övningsanläggningar, säger Henrik Dider, HR-direktör Trafikverket.
Alternativa former behövs för finansiering och genomförande
Mikael Damsgaard (M), riksdagsledamot, lyfte i seminariet fram betydelsen av alternativa former för finansiering och genomförande för att få en ökad takt och effektivitet i utbyggnaden av infrastruktur i Sverige. Som exempel nämnde han stråket Stockholm-Oslo som består av flera delar där olika former av lösningar kan skynda på utbyggnaden.
Från riksdagen medverkade även Åsa Karlsson (S), Trafikutskottet, som betonade värdet av storregionalt politiskt samarbete.
– Det är ett jättebra samarbete i Mälardalsregionen och det skulle nog underlätta om ett sådant samarbete fanns även på andra ställen i Sverige. Ni är en förebild för övriga. I stället för att bråka mellan länen om vilka satsningar som man ska ha så är det bra att kunna enas. Man kommer bättre framåt om man har en gemensam strategi, säger Åsa Karlsson (S).
Från näringslivet deltog Maria Signal Martebo, vd Alstom Sverige, som talade om flera viktiga satsningar som nu ska bli verklighet och betydelsen av dessa för regionförstoringen. Hon poängterade även behovet av långsiktig planering från Trafikverkets sida gentemot leverantörerna.
Paul Pettersson, vicerektor, Mälardalens universitet tog upp frågan om regeringens minskade forskningsanslag till Trafikverket med cirka 3,4 miljarder, och att detta försämrar lärosätenas möjligheter att erbjuda forskning och utbildning inom transportsektorn. Han betonade att det berör flera politikområden, transporter och järnväg men också exempelvis digital infrastruktur.
Seminariet kan ses i efterhand på Mälardalsrådets Youtube.
Klicka här för att se bilder från dagen på Mälardalsrådets Facebook-sida.