Regeringens utredare: höjda krav på framtidens lärare
– Jag utreder en bredd av frågor inom skolans område, där lärarförsörjningen är en avgörande och utmanande del. Idag är det för låga antagningskrav till lärarutbildningen och många lågt motiverade som går utbildningen. Flera av de som påbörjar sin utbildning avbryter den snabbt och det förekommer avhopp även i senare led. Lärarutbildningen klarar inte av att rekrytera motiverade studenter och den bilden delas av de lärarstudenter vi har talat med, säger Peter Honeth, regeringens särskilda utredare.
Mälardalsrådet har lämnat en skrivelse till utredningen
Mälardalsrådet har i tidigare utredningar framhållit lärarutbildningarnas genomströmning som avgörande faktor för att lösa lärarbristen. I Mälardalsrådets kompetensförsörjningssamarbete En Bättre Matchning har lärosäten, kommuner och regioner deltagit i en kunskapsserie för att både diskutera samverkansmöjligheter kring frågorna och lämnat medskick till regeringens arbete. En särskild skrivelse har lämnats till Peter Honeths utredning.
– Genom vårt arbete har vi sett att lärarförsörjningen måste gå i samklang med den regionala arbetsmarknadens behov och de inomregionala skillnader som finns. Närheten till ett lärosäte är avgörande för att en student ska påbörja en utbildning, men vi tittar även på vad som behövs för att personen ska gå klart utbildningen. Vi är glada att vi har goda kontakter med regeringskansliet och regeringens utredare för det fortsatta arbetet. Givetvis tillsammans med riksdagsledamöterna i utbildningsutskottet, säger Irén Lejegren (S), Region Örebro län och ordförande En Bättre Matchning.
– Utredningen kommer att innebära svåra frågeställningar för oss i Mälardalsrådet. Det är svåra frågor mellan partierna, men även mellan kommunerna runt om i regionen. Jag vill slå ett slag för vår rapport om lärarbristens förklaringsfaktorer, som visar på bredden av utmaningar när det kommer till lärarutbildningen. Det ser så olika ut från ort till ort. Jag ser positivt på höjda antagningskrav, men det måste finnas stöd till lärarstudenterna under hela utbildningen. Både från lärosätena och från kommunerna där lärarna sedan ska verka, säger Therez Almerfors (M), kommunalråd Uppsala kommun och vice ordförande En Bättre Matchning.
Lärcentrum en positiv reform
Per Larsson (KD), regionråd Region Östergötland och Charlotta Englund (C), regionråd Region Örebro län tryckte på värdet av samverkan mellan lärosätena och kommunerna. Både kring mottagandet av lärarstudenterna i deras blivande arbetsmiljö och när det kommer till att göra det enklare att utbilda sig nära där man bor, exempelvis genom lärcentrum om högskolan ligger långt bort.
– För att bli en bra lärare måste man tränas i en fysisk miljö. Både i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på skolorna och på ett lärosäte eller lärcentrum. På lärosätet kan studenterna uppleva biblioteket, laboratoriet och mötesplatser mellan studenterna, som t.ex. en kafeteria, där erfarenheter och råd kan diskuteras, säger Lena Hübner, docent, Stockholms universitet.
– Vi kommer att lyfta fram lärcentrum som en positiv reform. Det är ett utmärkt exempel på bra samarbeten mellan kommuner och lärosätena och vi kommer att återkomma med någon typ av riktade incitament för att stimulera för dessa, säger Peter Honeth.
”Språket är den främsta nyckeln till en bra utbildning”
Lärarutbildningen är och ska vara en högt kvalificerad utbildning, men utredningen har konstaterat att många som söker sig till lärarutbildningen har begränsade kunskaper i svenska. Det blir en utmaning när lärarstudenten kommer ut till sina blivande arbetsplatser.
– Vi har uppmärksammat att flera nyutexaminerade lärare har bristande kunskaper, framför allt när det kommer till svenskan. Det är en ny utmaning för oss, säger Metin Hawsho (L), ledamot i kommunstyrelsen Södertälje.
– Den största utmaningen är att många som söker sig till lärarutbildningen har begränsade kunskaper i svenska. Språket är den främsta nyckel till en bra utbildning och när det kommer till att bli en framgångsrik lärare. Fungerar inte svenskan kan man inte lära ut svenska och i andra hand blir det svårare att lära ut i andra ämnen. Vi kommer att föreslå höjda kunskapskrav i svenska för att kunna påbörja lärarutbildningen, säger Peter Honeth.
”Storregionala plattformar behövs”
I ett avslutande samtal diskuterades lärarutbildningens attraktivitet och hur de senaste årens minskade barnkullar påverkar lärarförsörjningen på kort och lång sikt. Behoven är skiftande mellan regionens kommuner och inom årgångarna. Närheten till ett lärosäte är avgörande för lärartätheten i en kommun, men för att kunna svara upp kring behoven av exempelvis ämneslärare kommer det att krävas samverkan mellan både lärosäten, regioner och kommunerna.
– Utredningen kommer inte att peka på vilka lärarutbildningar som ska bedrivas på vilket universitet. Detta måste i stället lärosätena själva komma överens om. Då behövs storregionala plattformar och samarbeten där frågorna kan avgöras. Jag ser Mälardalsrådet som ett sådant exempel och det finns motsvarigheter även i andra delar av landet, säger Peter Honeth.
Mälardalsrådet kommer att fortsätta följa frågorna. Läs mer om kompetensförsörjningssamarbetet En Bättre Matchning på Mälardalsrådets hemsida.
Läs mer och anmäl dig till Mälardalsrådets lunchwebbinarium den 15 oktober: Ny STEM-strategi för Sverige – vad innebär det och hur kan Stockholm-Mälarregionen bidra i utvecklingen?