Trafikverkets utredning klar: Vi vill ta mer ansvar för järnvägens kompetensförsörjning
– Mälardalsrådet har i utredningar och debattartiklar påtalat järnvägens personalbrist. I en ny kompetenskartläggning har vi tittat på kritiska yrken och vad som behöver göras för att vända utvecklingen. Det saknas fysisk tillgång till järnvägstekniska övningsanläggningar i vår del av landet. Flera utbildningsinitiativ tas idag på den lokala nivån för att svara upp mot kompetensbehovet, men i slutändan är det ändå staten som måste ta det övergripande ansvaret, säger Jenny Landernäs (M), vice ordförande Mälardalsrådets kompetensförsörjningssamarbete En Bättre Matchning och regionråd Region Västmanland.
Järnvägsbranschen är stor och omfattar många olika yrkesroller. Från ingenjörer till signaltekniker och tågmekaniker. För att svara upp mot det stora behovet efterfrågar Mälardalsrådet en bredd av utbildningssatsningar. Bland annat i form av järnvägstekniska övningsanläggningar där blivande järnvägstekniker kan träna sig i sitt yrke. I dag finns enbart en skola med fullskalig övningsanläggning etablerad i Sverige och det är Trafikverkets skola i Ängelholm i Skåne.
Behoven inom BEST-yrkena är ett välkänt faktum
I december 2024 gav regeringen med infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Trafikverket i uppdrag att föreslå åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen inom järnvägsområdet. Utredaren Terje Johnsson presenterade utredningens slutsatser på webbinariet.
– Utredningen har tittat på vilka insatser som är mest centrala och vilken roll Trafikverket ska ha i kompetensförsörjningen. Till det kommer frågan om vilka kompetensbehov som behöver säkerställas på längre sikt. Behoven av arbetskraft inom BEST-yrkena (ban, el, signal och tele) är ett välkänt faktum. Här måste utbildningssidan utvecklas. Utredningens förslag är att regeringen justerar Trafikverkets instruktion, så att Trafikverket får ett tydligt och långsiktigt uppdrag att agera proaktivt. Även om det finns många olika aktörer som verkar inom samhällsbyggnad är det Trafikverket som har ansvaret för statliga järnvägsinfrastrukturen i landet och behöver kunna arbeta mer förebyggande och långsiktigt med olika delar inom kompetensförsörjningen, tillsammans med branschen och utbildningsanordnare, säger Terje Johnsson.
Henrik Dider är HR-direktör på Trafikverket och ser fram emot att omsätta utredningens förslag i praktiken. Ett av förslagen är att Trafikverket ska höja sin blick mot den strategiska och långsiktiga kompetensförsörjningen. Men för att ta det steget efterfrågas ett förtydligat uppdrag från regeringen.
– Trafikverket har redan idag ett uppdrag om att bidra till att avhjälpa brister i kompetensförsörjningen här och nu, men nu söker vi efter genomförd utredning ett förtydligat uppdrag från regeringen om att ta en mer proaktiv roll. Vi behöver inledningsvis tillsammans med branschen få en överblick över vilken kompetens som behövs och med vilken tidshorisont. Den nationella planen för transportsystemet är en given utgångspunkt som kommer att behöva utökas med dialoger med de större aktörerna, så att vi kan få en helhetsbild över behoven. Stockholm-Mälarregionen står för en stor del av landets befolkning och resenärer och Mälardalsrådets underlag blir en viktig del i arbetet, säger Henrik Dider.
Lokala initiativ bidrar till kompetensförsörjningen
Järnvägens bristyrken finns på alla utbildningsnivåer, från högskola och YH till gymnasium. I Stockholm-Mälarregionen pågår olika lokala initiativ, däribland Hallsbergs kommun och Nyköpings kommun, som på olika sätt bidrar till kompetensförsörjningen inom järnvägen. Magnus Andersson (S), kommunstyrelsens ordförande i Hallsbergs kommun och Ahmad Eid (M), vice ordförande i kommunstyrelsen i Nyköpings kommun berättade om sina satsningar och stödbehov från Trafikverket.
– Vi i Hallsberg tar vårt ansvar genom att utveckla RailCenter Hallsberg, som växer fram som ett viktigt kluster för Järnvägssverige. Det lättillgängliga läget i järnvägsknuten Hallsberg är ett plus när människor ska resa till och från våra utbildningar. Jag är säker på att vi kan lösa järnvägens kompetensförsörjning tillsammans, säger Magnus Andersson (S).
– I Nyköping erbjuder vi redan idag landets första signaltekniska distansutbildning. Vi har bra kontakter med Järnvägscollege och Trafikverksskolan i Ängelholm och fortsätter vårt arbete för att utveckla Nyköping till ett modernt utbildningscentrum med goda kommunikationsvägar. När Ostlänken står färdig kommer miljoner människor kunna nå Nyköping inom en timmes resväg, säger Ahmad Eid (M).
Både Hallsberg och Nyköping konstaterar att det saknas järnvägstekniska övningsanläggningar i Stockholm-Mälarregionen. Även om lokala initiativ tas, faller finansieringsansvaret tillbaka på den nationella nivån. En enskild kommun kan inte finansiera kilometer med järnvägsspår, växlar och annat som behövs i utbildningsmiljön.
– Diskussioner om järnvägens kompetensförsörjning landar ofta tillbaka i frågan om järnvägstekniska övningsanläggningar. Här måste vi exempelvis fortsätta utreda om det behövs en fullskalig övningsanläggning i Stockholm-Mälarregionen. Underlag från Trafikverket pekar på det. Men vi måste även se på alternativa lösningar, som att olika utbildningar på olika orter kan bidra till en större helhet. Här har Järnvägscollege också gjort ett arbete de senaste åren som ger värdefulla bidrag i det fortsatta arbetet, säger Henrik Dider, HR-direktör Trafikverket.
Initiativet tillbaka hos politiken – fortsatt diskussion i Almedalen 26 juni
Jenny Landernäs (M) avslutade seminariet med att sammanfatta Mälardalsrådets arbete för att fortsätta driva på i frågorna. Med Trafikverkets uppmaning till regeringen går initiativet tillbaka till infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) och den politiska processen. Kompetensförsörjningen som en förutsättning för genomförandet av infrastruktursatsningar och underhåll blir ett viktigt tema för Mälardalsrådets seminarium i Almedalen den 26 juni. Seminariet sänds även digitalt på YouTube. Läs mer på Mälardalsrådets Almedalssida.