Utan samhällsbyggare, ingen transportinfrastruktur
– Stockholm-Mälarregionen växer och det som händer i regionen påverkar hela landet. Både när det kommer till arbetsmarknadsfrågor, transporter och kompetensförsörjningen. I våra län skapas hälften av Sveriges BNP och 8 av 10 tåg i Sverige startar eller slutar i Stockholm. Men regionen står inför flera stora utmaningar som riskerar att hämma tillväxt och omställningen, sade Jens Sjöström (S), regionråd Stockholm och ordförande Mälardalsrådet, när han inledde seminariet.
I Mälardalsrådet samarbetar kommunerna och regionerna för bättre transporter och utbildningar. Seminariet i Almedalen var ett sätt att knyta samman frågorna och tydliggöra behovet av en strategi för kompetensförsörjningen av samhällsbyggare, en av de stora flaskhalsarna för framtidens transporter.
– I vårt transportpolitiska samarbete En Bättre Sits arbetar sju regioner för att tillsammans skapa en bättre infrastruktur i Stockholm-Mälarregionen och i förlängningen Sverige. Utgångspunkten är de funktionella sambanden i de stora transportstråken, inte kommun- eller länsgränserna. Genom vårt breda samarbete med 70 politiker kan vi förankra och prioritera. Det ger en tydlighet när staten överväger vilka spår, farleder och vägar som ska rustas upp. Nu pågår arbetet för att uppdatera och utveckla våra prioriteringar, sade Kristoffer Tamsons (M), regionråd Stockholm och ordförande En Bättre Sits.
– Arbetsmarknaden i Stockholm-Mälarregionen är sammanlänkad över kommun- och länsgränserna. Samtidigt är det tydligt att personer framför allt utbildar sig nära bostadsorten. Därför behöver vi samhällsbyggnadsutbildningar och lärmiljöer i vår vältrafikerade del av landet. Behovet av övningsanläggningar inom järnvägen är en del av pusslet, sade Therez Almerfors (M), kommunalråd Uppsala kommun och vice ordförande i Mälardalsrådets kompetensförsörjningssamarbete En Bättre Matchning.
Trafikverket har ett uppdrag från regeringen att arbeta med kompetensförsörjningen inom samhällsbyggnadssektorn. På seminariet deltog Henrik Dider, HR-direktör Trafikverket, för att berätta om arbetet, där Järnvägscollege är en del av lösningen.
– Järnvägscollege ska samordna järnvägsutbildningar och arbeta för att öka kvaliteten och attraktiviteten på både utbildningarna och yrkena. Inom Järnvägscollage beräknas just nu etableringskostnader kring övningsanläggningar. Vi kommer ha prisbilden klar till hösten, sade Henrik Dider.
Både näringslivet och akademin är engagerade i arbetet för fler samhällsbyggare. Inom de högre utbildningarna efterfrågas ingenjörer och projektledare. Inom YH finns flera av de järnvägstekniska yrkesgrupperna. Här ökar ständigt kompetenskraven i takt med att arbetsmetoderna digitaliseras.
– En övergripande utmaning är att landets utbildningsresurser stadigt sjunkit under de senaste decennierna. Sedan är det ett problem att 50 procent av studenterna på ingenjörsutbildningen inte fullföljer studierna och att så få kvinnor väljer att utbilda sig inom sektorn. Ingenjörer som blir färdigutbildade lämnar i vissa fall sektorn, eftersom arbetsmarknaden inte är attraktiv. Här har arbetsgivarna ett ansvar, sade Johan Schnürer, rektor Örebro universitet.
– Vi i branschen har ett stort behov av samhällsbyggare, och en central fråga för oss som företag är att skapa en attraktiv och inkluderande arbetsplats. Vi rekryterar allt från ingenjörer till elektriker och med våra behov är en utvecklad transportinfrastruktur mycket viktig. Ju lättare vi kan resa i regionen, desto större ytor kan vi rekrytera från när arbetsmarknadsregionerna ökar, sade Kristina Nyquist, VD Siemens Mobility.
Från riksdagen deltog Ulrika Heie (C), ordförande Riksdagens trafikutskott och Marie-Louise Hänel Sandström (M), ledamot Riksdagens utbildningsutskott. Båda delade bilden av behovet av en kompetensförsörjningsstrategi för samhällsbyggare.
– Jag har suttit i riksdagen sedan 2006 och kompetensförsörjningsfrågorna blir viktigare för varje år som går. Särskilt i Trafikutskottet. Jag tror att man måste komma in tidigt och visa ungdomarna att samhällsbyggnad är både viktigt och spännande. Här finns digitaliseringen och den gröna omställningen, sade Ulrika Heie (C).
– Vi behöver se över olika utbildningsformer och olika vägar in till samhällsbyggnadsutbildningarna. Tekniksprånget är ett konkret och positivt exempel på det som kan göras från kommunal nivå för att lyfta frågorna. Sedan tror jag på goda förebilder. Vi behöver en Zlatan inom plåtslagaryrket som kan inspirera ungdomar, sade Marie-Louise Hänel Sandström (M).
Mälardalsrådets ordförande Jens Sjöström (S) avslutade seminariet.
– En kompetensförsörjningsstrategi behövs och det har vi vetat ganska länge. Inom vissa yrkesgrupper utbildar vi 50 personer per år och förlorar 350 personer. Vi behöver återupprätta en nationell politik för att landet ska fungera och hur vi ska kompetensförsörja våra behov. Vi behöver ändra finansieringssystemet för hur utbildningarna fungerar. Övningsanläggningar inom järnvägen är ett exempel. Vi måste se över hur det fungerar med att locka folk till branschen och vilka krav vi ställer för antagningar, sade han.
