Mälartinget 2026: Konkurrenskraft, samverkan och framtidstro i en osäker tid
Mälardalsrådets ordförande Jens Sjöström (S) tog i välkomsthälsningen upp både det osäkra omvärldsläget och betydelsen av fortsatt storregional samverkan.
– Vi tvingas förhålla oss till omvärldsläget och dess konsekvenser, med större osäkerheter för bland annat infrastruktur och konkurrenskraft. Då är det särskilt viktigt att kunna samarbeta över parti, kommun- och regiongränser så som vi gör i Mälardalsrådet.
En ny global spelplan
Inledningstalare var Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungl.Ingengörsvetenskapsakademien (IVA) som i sitt anförande beskrev en värld som snabbt förändras. Geopolitik, teknikutveckling, klimatförändringar och förändrade maktförhållanden skapar en ny verklighet för både Europa och Sverige.
Sylvia Schwaag Serger betonade att Europa behöver stärka sin strategiska förmåga och bli tydligare kring vilka områden man ska vara globalt konkurrenskraftig inom.
– Vågar vi transformera eller blir vi transformerade av världen? frågade hon deltagarna och lyfte vikten av att se regioner och platser som förändringsmotorer.
Norden som styrka i en osäker värld
Historieprofessorn Dick Harrison placerade dagens frågor i ett historiskt perspektiv. Han argumenterade för att Norden behöver tänka mer långsiktigt kring samarbete i en tid där Europas säkerhetspolitiska och ekonomiska förutsättningar förändras.
– Läget tvingar oss att tänka i samarbetstermer. Små demokratier är bra, en stor demokrati är bättre.
I det efterföljande panelsamtalet diskuterades vilken roll Stockholm-Mälarregionen kan spela i ett starkare Norden och Europa. Flera deltagare lyfte fram regionens geografiska läge, innovationskraft och betydelse som ekonomiskt centrum.
– Vi är de facto mitten av Norden, rent geografiskt och ekonomiskt. Vi behöver äga den tanken och bära det ledarskapet, sade Aida Hadžialić (S), finansregionråd i Region Stockholm.
Samtalet kretsade också kring transportinfrastruktur, internationell tillgänglighet och behovet av långsiktiga strategiska beslut för att stärka regionens konkurrenskraft.
Infrastrukturfrågorna fortsätter dominera
Programmet belyste även aktuellt arbete inom Mälardalsrådets två huvudområden: infrastruktur och kompetensförsörjning. När Mälardalsrådets generalsekreterare Maria Nimvik Stern presenterade organisationens arbete under året påminde hon om regionens betydelse för Sveriges utveckling och vikten av fortsatt gemensamt påverkansarbete.
– Åtta av tio tåg börjar eller slutar i Stockholm, och 850 000 arbetspendlar dagligen över en kommungräns. Siffrorna är betydelsefulla när vi vill få gehör från nationella nivån för satsningar i vår del av landet, sade hon.
Den nya nationella planen för transportinfrastruktur 2026–2037 blev föremål för en omfattande diskussion. Trafikverkets regiondirektör för Mellersta regionen, Anders Selström, redogjorde för planens huvuddrag och Trafikverkets arbete framåt. Han beskrev planen som historiskt stor med ett värde om 1 171 miljarder kronor, varav 52 till utveckling av infrastruktur och resterande till underhåll. Han betonade samtidigt att ekonomiska medel i sig inte räcker.
– Det är först när vi har en väg att åka på som vi gör nytta. Vi behöver ställa oss frågan om vi gör rätt saker och är organiserade på rätt sätt för att möta utmaningarna.
I det efterföljande panelsamtalet uttryckte flera deltagare oro kring förändringar i planerade projekt, bland annat kopplat till Ostlänken och Stockholm C/Tomteboda. Diskussionen handlade inte bara om investeringar utan också om tillit, långsiktighet och behovet av en bättre samverkan mellan stat, regioner, kommuner och näringsliv.
Kompetensförsörjningen pekas ut som en nyckelfråga
Inom kompetensförsörjningsområdet gavs en uppdatering av hur Mälardalsrådets arbete om stärkt lärarförsörjning och samhällsbyggare har utvecklats under året. I det efterföljande panelsamtalet diskuterade representanter från Trafikverket, kommuner och näringslivet hur bristen på rätt kompetens riskerar att bromsa framtida infrastruktursatsningar och därmed kommunernas och regionernas fortsatta utveckling.
– Den största utmaningen vi har framåt är kompetens och människor. Ska vi klara framtidens investeringar i järnväg och transportinfrastruktur behöver vi säkerställa att systemet fungerar, sade Ahmad Eid (M), kommunalråd i Nyköpings kommun.
Diskussionerna handlade bland annat om utbildningskapacitet inom järnväg och signalteknik men också om behovet av livslångt lärande och bättre regional samordning. Kompetensförsörjning kan inte längre ses som en separat utbildningsfråga, utan som en central del av regionens konkurrenskraft och tillväxtförmåga.
Motståndskraft och återuppbyggnad i krigets Ukraina
Dagen avslutades med ett perspektiv på robusthet och motståndskraft genom ett samtal med Ludvig Ramestam, grundare av hjälporganisationen Operation Change. Han beskrev bland annat hur människor och företag i Ukraina organiserar sig för att hålla samhället fungerande trots återkommande ryska attacker mot elförsörjning, transporter och andra kritiska samhällsfunktioner.
– Vi behöver värdesätta vår frihet. Men det ger mig också hopp att se hur vi kan gå in i Ukraina med ganska små medel och ändå göra stor skillnad.
Vikten av att mötas
Christoffer Öqvist (M) regionstyrelsens ordförande i Region Sörmland och Urban Granström (S)
kommunstyrelsens ordförande i Nyköpings kommun betonade i avslutningen värdet av att fortsätta bygga samarbeten över parti-, organisations- och regiongränser, inte minst genom fysiska mötesplatser.
– Om man ska få till samarbete så måste man träffas, och här fyller Mälartinget en viktig funktion, sade Urban Granström (S).
Nästa års Mälarting kommer att äga rum i Västerås den 13-14 maj 2027 med Västerås stad och Region Västmanland som värdar.
Klicka här för att se bilder från Mälartinget på Mälardalsrådets Facebook-sida.