”Godstransporterna allt viktigare för Sveriges utveckling”
– Välfungerande godstransporter är helt avgörande för Stockholm-Mälarregionens utveckling. Fungerar inte godset så fungerar inte andra delar av samhället. Från mjölkpaketet som ska till affären till högteknologiska beställningar som ska till vår industri. Det är viktigt att vi kan ses och samlas på detta sätt, ta del av nya rön, diskutera och landa i tydliga prioriteringar, säger Kristoffer Tamsons (M), regionråd Region Stockholm och ordförande i Mälardalsrådets infrastruktursamarbete En Bättre Sits.
För att utveckla Stockholm-Mälarregionens godstransporter har Mälardalsrådet och Trafikverket bildat ett storregionalt godstransportråd som samlar ledande företrädare för regionens politik, akademi och näringsliv i arbetet för effektiva och hållbara transporter. Rami Yones, regional direktör Trafikverket Öst och vice ordförande i Godstransportrådet hälsade välkommen till Godsdagen tillsammans med Kristoffer Tamsons (M).
– Trafikverket har i uppdrag att upprätthålla och utveckla ett hållbart och internationellt konkurrenskraftigt transportsystem. Det gör vi både genom att utveckla det befintliga nätet med ny infrastruktur och att arbeta smartare med det vi har. Nu är vi inne i en ny planeringsomgång för den långsiktiga infrastrukturutvecklingen och den kan kritiseras för mycket, men den vilar på en systematik som ger tydlighet, förutsägbarhet och som lyssnar på alla parter och behov, säger Rami Yones.
Ny plan med prioriteringar för transportinfrastrukturen Mattias Lundberg är ansvarig för Trafikverkets så kallade inriktningsplanering och beskrev den process som kommer att leda fram till en ny plan med prioriteringar för transportinfrastrukturen 2026-2037. Han tackade för de inspel som Mälardalsrådet och andra parter lämnat som underlag till Trafikverket.
– Inriktningsplaneringen börjar med ett inriktningsunderlag och det är utifrån den som regeringen formar sin infrastrukturproposition. Underlaget är Trafikverkets chans att sammanställa de ekonomiska förutsättningarna, måla vår bild av transportsystemet med breda penseldrag men också föra fram frågor av avgörande betydelser och uppdatera tidigare underlag. Mot bakgrund av en osäker omvärld och den ekonomiska krisen kommer godsprognoserna revideras, säger Mattias Lundberg.
Genom sin placering i centrala Skandinavien har Stockholm-Mälarregionen en viktig funktion i det transeuropeiska transportsystemet (TEN-T). Förutsättningarna för godstransporter i andra delar av Europa påverkar ett litet export- och importberoende land som Sverige. Här måste planeringen hänga med och ta höjd för förändrade trafikflöden. Ett exempel är Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland, som Europeiska Kommissionen har lyft fram som ett konkret exempel på vad som behöver göras för att nå den gröna omställningen.
– Europeiska Kommissionen har både lyft fram och satsat stora resurser på sträckan. När Fehmarn Bält-förbindelsen är färdig 2029 kommer transporttiderna mellan Köpenhamn och Hamburg minska drastiskt och skapa förutsättningar för flera gröna transporter. Det kommer i sin tur att leda till kraftigt ökade godsflöden på järnvägen i norra Europa, där nya flaskhalsar riskerar att uppstå i Danmark och södra Sverige. Kapaciteten är nyckeln. Hur kan vi nyttja kapaciteten? Det gäller samtliga transportslag. Det kan handla om att förändra transportrutter, tider och eventuellt utveckla det vi har som längre tåg, säger Linda Thulin, Trafikverket och ordförande för den europeiska Godskorridoren ScanMedRFC.
Godstransporternas potential och utmaningar
I ett panelsamtal diskuterade Linda Thulin godstransporternas potential och utmaningar med Joakim Weijmer, VD Train Alliance och Joachim Wiberg, branschföreträdare Sveriges Åkeriföretag.
– Vi har huvudkontor i Hallsberg och sköter rikskombiterminalen i Rosersberg. Jag har ett tydligt medskick och det är att vi måste förstärka järnvägens kapacitet. I Rosersberg satsar vi själva på att bygga ut vår räls så att tågen kan parkeras där tills vi kan köra godset på natten. Vi måste se till att alla delar av logistikkedjan kan fungera tillsammans. Lastbilen har flexibiliteten, men järnvägen har potentialen att hantera de stora volymerna, säger Joakim Weijmer.
– Inom åkerinäringen följer vi den gröna omställningen noga. Frågan är vilken teknik våra medlemmar vågar satsa på. Inköpspriset för en ellastbil är dubbelt så stor om man jämför med priset för en lastbil som drivs med diesel. Nu kämpar branschen med inflation och fastighetssektorns utmaningar. 50 procent av åkerinäringen är knuten till den här sektorn och påverkas inte lika mycket av långväga transporter, säger Joachim Wiberg.
Karolina Boholm, Director Public Affairs på AB Volvo, presenterade lastbilsjättens steg mot gröna transporter och en ny lastbilsflotta inom en bredd av sektorer.
– Det finns tusentals olika lastbilar och Volvo är starkt engagerat i omställningen. Lastbilar som drivs på batterier, vätgas och grön diesel kommer alla att vara viktiga delar av framtidens godstransporter. Vi har bra data som visar var transporterna går i landet och vilka sektorer som kommer att nyttja respektive drivmedel. Vi beräknar att ca 20 procent av lastbilsflottan kommer att vara elektrifierad till 2030, vilket ställer stora krav på laddinfrastrukturen. Här måste det offentliga svara upp, säger Karolina Boholm.
Elektrifiering och modalt skifte
För att möta utvecklingen inom elektrifieringen av godstransporterna och det modala skiftet som följer med den gröna omställningen har Godstransportrådet fokuserat på de två frågorna under det senaste året. Under Godsdagen rapporterade Christian Mineur, Trafikverket och Erik Johansson, Region Västmanland från arbetet med modalt skifte, där en kartläggning av regionens godsnoder presenterades. Från elektrifieringsgruppen deltog Mikael Hjorth, Electrification Hub, med en presentation av prognosen för laddinfrastrukturbehovet i ett 2030- och ett 2040-perspektiv.
Som avslutning på dagen rapporterade Victoria Barrsäter, näringspolitisk expert på Transportföretagen, om det senaste från flygfraktens nya segment drönare. Under de senaste åren har det skett en stark ökning av godstransporter med drönare. Drönarna kan underlätta transporter i otillgängliga miljöer och snabbt frakta högvärdigt gods med låga klimatavtryck. Ett exempel på användningsområde är inom sjukvården, där drönartransporter bland annat testas av Region Stockholm.
– Värdet i godstransporterna med drönare är att tekniken möjliggör snabba och smidiga transporter. I Stockholm-Mälarregionen är potentialen stor. Utmaningen är att fler inom transportsektorn från näringsliv till offentlig sektor behöver få grepp om frågorna. Drönare måste ses som en naturlig del i både den kommunala och regionala planeringen. När vi ses för Mälardalsrådets Godsdag 2024 tror jag att vi kommer att se kommersiella drönare som en naturlig del i transportsystemet, säger Victoria Barrsäter.
Läs mer om Mälardalsrådets och Trafikverkets Godstransportråd på Mälardalsrådet hemsida.
Bilder från Godsdagen 2023 kan ses på Mälardalsrådets Facebook.