Hur ser regionens innovationssystem ut?
Ett väl fungerande innovationssystem förutsätter ett nära samspel mellan marknad, produktion, akademi och politik. Innovations begreppet har utvecklats från en syn där innovation främst förknippades med teknisk FoU vid universitet och i företag. Till ett synsätt där innovation ses som en utveckling av nya idéer och tillvägagångssätt som vinner insteg i ett samhälle och får spridning, och som inkluderar sociala innovationer och större samhälleliga utmaningar. Hur kan samarbeten mellan universitet och det offentliga bidra till samhällsutmaningarna och den regionala utvecklingen har vi frågat oss, och börjat identifiera aktörer och samarbeten.
I Stockholm-Mälarregionen har kartläggningen identifierat 10 Science parks, dessa finns utspridda i samtliga län. I 7 av parkerna finner man stad, kommun eller region som delägare och delfinansiär i parkerna. Kartläggningen har identifierat 11 inkubatorer i regionen, minst en i varje län och flest i Stockholm. 8 stycken har något slags ägarskap av lärosäten, och 2 inkubatorer ägs bland annat av den kommun de är lokaliserade i. 3 av inkubatorerna har delvis finansiering av offentlig aktör som regionförbund.
Inkubatorer i regionen:
- Transit kulturinkubator, Stockholm
- SU inkubator, Stockholm
- STING, Stockholm
- Karolinska Institutet Innovations AB, Stockholm
- Serendipity, Stockholm
- SH Innovation, Stockholm
- SSE Business lab, Stockholm
- Create Business Incubator, Sörmland, Västmanland
- SLU Holding, Uppsala
- Uppsala Innovation Center, Uppsala
- Inkubera, Örebro
I Stockholm-Mälarregionen finns 5 av de 7 innovationskontor som inrättades vid ett antal svenska lärosäten 2009. Bakgrunden finns i propositionen ”Ett lyft för forskning och innovation” (Prop. 2008/09:50) där regeringen gjorde bedömningen att sju namngivna lärosäten skulle ges möjlighet att utveckla ett innovationskontor. I innovationskontorens uppgifter ska ingå att ge kvalificerat stöd i frågor om nyttig-görande av forskningsresultat.
Innovationskontor i regionen, med lite olika inriktning:
- Karolinska institutet, Innovationskontoret vid Karolinska institutet
- Kungliga Tekniska högskolan, InterAct
- Stockholms universitet
- Sveriges lantbruksuniversitet
- Uppsala universitet, UU Innovation
Universitetens och akademins roll i innovationssystemet kan förstås inte underskattas. Här krävs att man klarar att leva upp till kraven på en stark och dynamisk forskningsmiljö. Detta är sannolikt viktigast främst ur ett långsiktigt rekryteringsskäl. Ur innovationssystemperspektivet är funktionerna kring samspelet mellan akademin och näringslivet respektive politiken sannolikt viktigare. I Stockholm-Mälarregionen finns 21 universitet, högskolor. I kartläggningen begränsade vi det till 10 lärosäten och såg på hur dessa samarbetar med stad, kommun, region. Kartläggningen har lyft fram formaliserade, avtalsbaserade samarbeten. Mest framträdande är KTHs partnerskap och Samhällskontraktet på Mälardalens Högskola.
I kartläggningen ville vi även se på de aktörer som koordinerar och driver projekt inom de innovationsstödjande systemen, som har som främsta uppdrag att bygga nätverk och främja samverkan inom och mellan aktörer. Hit räknar vi dels regionala utvecklings- och tillväxt aktörer som regionförbunden, länsstyrelsen, dels stiftelser som exempelvis STUNS i Uppsala och Kista Science City, samt vissa av de verksamheter som bedrivs vid lärosäten. Andra aktörer är exempelvis SLL Innovation och Karolinska sjukhusets Innovationsplats.
Den 11 februari kommer Mälardalsrådet tillsammans med KTH presentera mer av kartläggningen och diskutera samverkan på Reglabs årskonferens i Halmstad under titel City-University partnerships. Vi vill öppna för en diskussion om olika samarbeten – framgångsrika och mindre framgångsrika. Hur bidrar universitetssamarbeten till regional utveckling?