Vilken arbetsmarknad vill vi bygga i regionen?
Under seminariet presenterade Amelie von Zweigbergk från Teknikföretagen delar av utredningen Välja yrke. Amelie inledde med att peka på den största utmaningen just nu, att den så kallade ”Matchningstriangeln” – arbetsmarknadens behov, elevernas efterfrågan och utbildningsutbud, inte hänger ihop i Sverige idag. Triangeln som ska symbolisera samarbete har istället planat ut och blivit ett ensamt streck. I Sverige tas ingen hänsyn till arbetsmarknadens behov. Se Amelies presentation Yrkesprogramsutredningen.
Smala bristyrken, som svetsare och plåtslagare, har problem med kompetensförsörjningen. Yrkesutbildningar för smala bristyrken faller bort när kommunerna prioriterar. Det rör sig om utbildningar som kan vara dyra, med lågt elevunderlag och som sällan erbjuds som yrkesvux. Ett exempel som lyftes var Emmaboda kommun som står ensamma med att erbjuda landets enda utbildning för automationstekniker, och förser därmed hela Sveriges behov av dessa. Utredningen menar att en del av lösningen kan vara att samla smala utbildningar på nationella branschskolor och starta en gymnasial utbildning tillsammans med branschen för mindre yrkesområden. Utredningen pekar även på samverkan för att underlätta att hitta en kommun som utbildar samtliga i ett län inom ett bristyrke.
Emil Lindqvist från KSL berättade om hur man i Stockholms län sedan länge samarbetar inom den gemensamma gymnasieregionen och även inom Sfx – svenska för yrkesutbildade. KSL driver även arbetet med att skapa en gemensam vuxenutbildning. Det handlar om att invånarna ska kunna välja ur hela länets utbud av vuxenutbildning och att utbildningsutbudet ska ha ett arbetsmarknadsperspektiv. Olika verktyg har identifierats för att underlätta ett samarbete. Se Emils presentation KSL – vuxenutbildningsregion.
Har yrkesutbildningen en regional roll?
I utredningen finns förslag för samordning på regional nivå för att möjliggöra regionala behovsanalyser, bredare utbildningsutbud och bättre arbetsmarknadsanknytning. Panelen diskuterade hur och var samverkan borde ske.
”Sfx är ett bra exempel på samverkan, men det handlar inte bara om vilka områden vi samarbetar inom. Det handlar även om att de utbildningar vi har ger rätt kompetenser, exempelvis inom vård och omsorg”, Emilia Bjuggren (S) Stockholms stad.
”Inom Stockholms län har vi skapat en fungerande gymnasieregion och en framgång i skapandet av den var en gemensam prislista för utbildningarna i regionen. Gemensam prissättning är en nyckel för bättre samverkan regionalt”, Anna-Lena Johansson, KSL.
I utredningens förslag om ett villkorat statsbidrag för yrkesvux, där minst tre kommuner samarbetar ansågs att Stockholms stad har ett stort underlag att utgå från och att ett krav på samverkan kanske blir mer av ett hinder. Byggbranschen var ett område som lyftes där samordning på regional nivå skulle kunna underlätta för fler elever att studera, och därmed möta efterfrågan på kompetens och byggandet i Stockholm.
”Flyktingtillströmningen är en viktig fråga. Det är viktigt att vi tar tillvara på kompetens – koppla SFI till yrkesutbildningarna. Solklart att vi i denna fråga måste ha ett regionalt perspektiv.” Anna-Lena Johansson, KSL.
Vad har näringslivet för roll?
Amelie presenterade siffror på anställda inom industrin (Teknikföretagen) och jämförde med antalet utbildningar. Där var antalet anställda i Stockholms län många fler än antalet utbildningsplatser – 46 000 anställda och 7 utbildningsanordnare.
”I Västra Götaland till skillnad från i Stockholms län utbildar man efter den arbetsmarknad man vill ha. I Stockholm verkar det som att man väntar på marknadsmekanismerna och utbildar först när företagen börjar skrika efter kompetens”, Amelie von Zweigbergk, Teknikföretagen.
”Planera strategiskt och fundera på vad för arbetsmarknad ni vill bygga i er region”, blev Amelies medskick.
Som avslutning på seminariet fick politikerna sammanfatta sina tankar och uppmaningar på 140 tecken, kolla in #yrkesutb
Det här har hänt:
Den 16 november 2015 överlämnades Välja Yrke (SOU 2015:97) till regeringen. Utredningen konstaterade bland annat att yrkesvux har en mycket viktig roll för att minska matchningsproblemen på arbetsmarknaden. Bland annat efterlyses regionala behovsanalyser och en utvecklad samverkan.
I regeringens kunskapslyft pågår en satsning på yrkesvux och yrkeshögskolan. Syftet är bland annat att skapa ett stort antal nya permanenta utbildningsplatser. Den 29 februari ska remissvaren vara inlämnade.