Anna Ragén – Ett universitet måste verka tillsammans med sin omgivning
Den 2 September arrangerar Mälardalsrådet ett seminarium om samverkan mellan universitet och samhälle. Till detta välkomnar vi aktörer som samverkar i Stockholm-Mälarregionens innovationssystem att dela med sig av sina egna erfarenheter och lyssna till andras lärdomar. En av deltagarna är Anna Ragén, chef för externa relationer på Örebro universitet, vi har ställt henne några frågor om hur hon ser på samverkan.
Örebro Universitet är ett ungt och modernt universitet som bildades 1999. Det har cirka 17 000 studenter och ungefär 1 300 anställda. Både nationella som internationella samarbeten och samverkar aktivt med näringsliv, landsting, kommuner och andra organisationer.
Hej Anna!
Hur ser du på samverkan på Örebro Universitet
– All vår samverkan utgår ifrån lärosätets två huvuduppgifter: grundutbildning och forskning. Vi arbetar inom områdena 1. Studentsamverkan: särskilt med a) grund-gymnasieskolan, b) arbetsmarknad och c) entreprenörskap. 2. Forskningssamverkan: särskilt med uppdragsutbildning, uppdragsforskning samt konsult- och experttjänster.
Därtill arbetar vi med universitets särskilda uppdrag, att genom forskning- och utbildning verka för folkbildning, spridning och nyttiggörande av kunskap.
Nationellt samarbetar vi med en mängd olika statliga myndigheter. Därtill samarbetar vi nära flera andra lärosäten. Regionen och dess kommuner viktiga samarbetsparter, liksom de företag (såväl stora som små) som finns i regionen. Internationellt arbetar vi t ex med organ inom EU och FN och inte minst andra lärosäten över hela världen.
Varför är det viktigt?
– Ett universitet måste verka tillsammans med sin omgivning. Utbildning och forskning har på kort och lång sikt ett symbiotiskt förhållande till alla samhällsnivåer och typer av aktörer. Detta har förstärkts under senare delen av 1900 talet och framåt då fler och fler utbildningsområden och professioner hamnat inom högre utbildning.
Vad har ni uppnått genom samverkan?
– Etableringen av läkarutbildningen och civilingenjörsprogrammet är ett direkt resultat av vår samverkan med offentlig sektor, samt näringsliv kring det som berör vårt framtida behov av kompetensförsörjning för en hållbar välfärd och tillväxt. När regionen är överens om vad vi vill göra gemensamt så kraftsamlar vi och går åt samma håll. Jag tror att det är ett resultat av många faktorer. Bland annat att regionen är lagom stor, vi har korta beslutsvägar, bra fungerande infrastruktur (E18 och E20), geografin. De här två utbildningar attraherar lärar- och forskarkompetens och blir en bra grund för att också bygga en innovativ miljö.
Vilka utmaningar ser du i samverkan?
– Vi är efterfrågade och vi har begränsat med resurser för att arbeta med samverkansuppdraget, vilket innebär att vi inte når ut till alla intressenter, vi får tacka nej till samarbeten. Vi har inte brist på idéer, vi har brist på tid och resurser till att arbeta med att skapa värde för samhället. Uppföljning är viktigt och ska göras, men det måste finnas tillit till professionen. Jag är förvånad över att vi lägger så mycket tid på att beskriva hur bra vi är med olika nyckeltal, det bästa är när de som vi har samverkat med säger att vi har gjort skillnad!
Det är också en utmaning i att olika aktörer konkurrerar om resurser och ser varandra som hot i stället för en tillgång.
Universitet och samhälle i samverkan
Vill du veta mer om hur samverkan mellan universitet och offentlig sektor kan göras effektivt och få exempel på vad andra uppnått?