Samverkan resulterade i Sveriges första Teknikcollege!

Skolorna, företagen och de teknikintresserade ungdomarna. Under lång tid höll de på att glida isär helt och hållet. 2004 skapades industrirådet för att gemensamt ta sig an utmaningen. Resultatet blev idén om kompetenscentrum för industrirelevant utbildning – Teknikcollege. I Mälarregionen var man tidigt ute och drev på regional samverkan för bättre utbildningar och kompetensförsörjning inom teknik och industri, och Örebro län certifierades redan 2006 som landets första Teknikcollege region.  

Teknikcollege är idag Sveriges största samverkansplattform för kompetensförsörjningsfrågor för svensk industri. Syftet är att öka statusen och kvaliteten på de industrirelevanta utbildningarna och skapa den så viktiga matchningen mellan utbildningssystemet och de behov av kompetens som Sveriges industriföretag har. Arbetet växte fram på industriorter som kände av ungdomarnas allt svalare intresse för teknik- och yrkesutbildningar. Bland annat i Lindesberg kommun i Örebro län där Anders Ceder (S) var kommunstyrelsens ordförande.

– Vi hade problem att få eleverna att söka till industriprogrammen. Så vi laborerade med utbildningarna och gjorde olika kombinationer av verkstadstekniska och tekniska linjer, säger Anders Ceder, som idag jobbar som regionråd i Örebro län.

Vi sitter i soffan på regionrådet Irén Lejegrens (S) kontor på Eklundavägen i Örebro. Utanför virvlar de sista höstlöven på grusgångarna i Sveaparken och några kvarter längre bort förbereder sig stadens fotbollslag för säsongens sista hemmamatch på Behrn arena.

Som ett svar på det växande ointresset förstärkte Lindesberg sitt lärcentrum för mer praktiskt orienterade gymnasieelever. På Masugnen, inrymt i den gamla hyttan, bereddes plats för elever med större aptit på praktiska studier.

Något liknande pågick i Örebro sex mil söderut. Kommunen hade börjat rusta upp Tullängsgymnasiet och ville göra något extra för eleverna. Irén Lejegren (S), som då var skolborgarråd, sökte med ljus och lykta efter sätt att uppmuntra teknikintresset och fingerfärdigheten hos eleverna i mellan- och högstadiet.

– På den här tiden pratade man inte om kompetensförsörjning på samma sätt som idag. Men det fanns ett allt tydligare behov av att kunna locka alla slags människor till industrisektorn. Flickor sökte sig överhuvudtaget inte dit. Det var till och med svårt att locka folk till ingenjörsutbildningarna, säger Irén Lejegren.

Örebro kommun drog därför igång teknikskolan Komtek med program för fritidsverksamhet och aktiviteter på lov och helger.

Under början av 2000-talet blev behovet av nya teknikjobb allt tydligare i näringslivet. Industrin insåg att den traditionella tekniska utbildningen behövde breddas med programmering, it och språk. Det fanns därför ett växande behov av att söka samarbete och gemensamma lösningar på skolområdet.

Några år efter millennieskiftet växte det fram ett samtal mellan bland annat fackföreningen IF Metall och Teknikföretagen. De startade ett nationellt samarbete som fortplantade sig ut i organisationerna. Från sina olika utgångspunkter såg man en gemensam utmaning i kompetensförsörjningen av svensk industri.

Regional samverkan i Mälardalen

Mälardalsrådet, som politisk samverkansorganisation, var också mycket aktiv i detta skede. Mälardalsrådet arbetade för att stärka den politiska dialogen och stödet för samarbete för ett regionalt Teknikcollege. På organisationens rådsmöte i Örebro 2004 deltog 200 politiker som ställde sig bakom ett regionalt Teknikcollege Mälardalen. Det var dåvarande generaldirektören Johan Danielsson som föreslog att Anders Ceder och Irén Lejegren skulle jobba i den första regionala styrgruppen för Teknikcollege Mälardalen.

Många hade redan fått upp ögonen för vad som höll på att byggas upp på de lokala skolorna i länet.

– Vi blev det offentligas representanter i det här arbetet. Det var vi som pratade om vikten av att höja teknikintresset i våra politiska församlingar. Och vi märkte att det gick väldigt lätt att förklara när det väl kommit igång, nästan alla reagerade positivt, säger Irén Lejegren.

– Jag tror vi fick industrifolket att tänka mera på innehållet. De var ganska inriktade på att fixa nya fräscha lokaler men det räcker inte om du inte gör själva utbildningen mera attraktiv. Dessutom visste vi hur det stod till i kommunernas ekonomi och att vi inte alltid kunde kosta på oss allt detta, säger Anders Ceder.

Startfasen varade ett par år, det tog tid att rigga arbetet. Kommunerna i Örebro län hade byggt upp verksamheten från noll. Inga andra regioner hade gjort något liknande så det fanns egentligen ingen annan att fråga, berättar Irén Lejegren. I slutändan var det drivna tjänstepersoner och skolchefer som utformade verksamheten och år 2006 certifierades Örebro Län som landets första Teknikcollege-region.

Sedan tog det fart med certifiering av utbildningssamordnare och rekrytering av företagsombud. Idéerna och arbetsmetoderna spreds snabbt över landet. En viktig del vid etablering av Teknikcollege runt om i Sverige var det politiska engagemanget. År 2008 certifierades även Teknikcollege Mälardalen.

Livslångt lärande

Grundtanken med Teknikcollege är att sätta en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag genom samverkan ökar attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar.

Idag tio år senare finns inom Teknikcollege 25 regioner över hela landet med 150 certifierade utbildningssamordnare och 900 företagsrepresentanter som är med och påverkar såväl utbildningarnas omfattning och inriktning som utformning och innehåll. Genom samverkan har man bland annat påverkat enskilda utbildningssamordnare att erbjuda en viss inriktning. Till exempel att man på Teknikprogrammet erbjuder produktionsteknik för att det är ett behov som efterfrågas av företagen.

– Teknikcollege är idag, år 2016, Sveriges största samverkansplattform för frågor rörande kompetensförsörjning för svensk industri. En viktig grundtanke har hela tiden varit att ge de samverkande företagen inom konceptet en möjlighet att påverka de politiska besluten och utbildningarnas innehåll. Allt för att det ska matcha företagens framtida behov av kompetens, berättar Per Hidesten, VD Industriarbetsgivarna och Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer, båda ledamöter Riksföreningen Teknikcollege Sveriges styrelse.

De båda regionråden Anders Ceder och Irén Lejegren har sedan länge släppt det operativa arbetet, men ser till så att Regionen i Örebro fortsätter att finansiera det regionala arbetet inom Teknikcollege Örebro län.

– Näringslivet har verkligen ställt upp. Vi var i ett ganska dåligt läge när det här startade och hade tappat kontakten med många företag. Nu har Teknikcollege blivit en förebild för samarbeten på många områden, till exempel inom vård- och omsorg, säger Irén Lejegren.

De är båda förvånade över hur snabbt arbetsmodellen spreds över landet och är nöjda med hur organisationen ”satt sig”. Egentligen har hela skalan av tekniska skolor och yrkesutbildningar förbättrats, anser de. Ändå är de inte riktigt nöjda.

– Vi har inte nått ända fram. Så är det ju. Fortfarande är det alldeles för få som söker sig till de tekniska gymnasieutbildningarna. Även om vi gjort mycket för att motarbeta ointresset och för att dra in företagen i utbildningsarbetet, säger Anders Ceder.

Den viktigaste frågan de närmaste tio åren handlar enligt dem om digitalisering. Teknikcollege måste fortsätta att utveckla arbetet och lyfta frågan om företagens och utbildningarnas digitalisering. Och skolcheferna måste fortsätta att möta företagen för att få till förbättringar i hela utbildningskedjan.

– Kanske är etableringen av civilingenjörsutbildningen i länet den enskilt viktigaste frågan just nu. Vi vet inte exakt hur framtidens produktion kommer att se ut. Men skolorna måste jobba ihop med industrin för att få till detta, säger Irén Lejegren.

Anders Ceder säger att man inte får glömma bort principen om det livslånga lärandet. Det är inte fel med ingenjörer som sitter inne med både det gamla och det nya, både teori och praktik. Arbetslivet innebär enligt honom ett konstant lärande med vidareutbildning och högskola och tillbaka till arbetsplatsen.

– Det är fortfarande lättare att locka lite äldre ungdomar till yrkesutbildningarna. De inser att det är sådant som efterfrågas. Alla kan ju inte bli skådespelare, journalister och jobba på tv. Utan man måste få ner fötterna på jorden, säger Anders Ceder.

Den 16 november 2016 går Teknikcollege jubileumskonferens av stapeln, passande nog i Örebro. Det är 10 år sedan den första regionen certifierades och det kommer firas denna dag!

 

Bakgrund och fakta

Teknikcollege 2016:

• 3000 företag är med och samverkar
• 16 000 studerande
• 150 certifierade utbildningsanordnare
• 25 certifierade regioner
• 180 kommuner
• 900 företagsrepresentanter i regionala samt lokala styrgrupper.

Källa: Teknikcollege www.teknikcollege.se

 

Regional samverkan för stärkt kompetensförsörjning – Teknikcollege Mälardalen!

I november 2004 beslutade regeringen att bevilja 1,5 milj. kronor till partnerskapet Teknikcollege Mälardalen. Mälardalsrådet stod som formell mottagare av medlen som fördelades av Teknikcollege Mälardalens styrgrupp. Den regionala styrgruppen bestod av Teknikföretagen, Allmänna Industrigruppen och IF Metall, samt Mälardalsrådet som hade två politiska representanter Anders Ceder (S) och Irén Lejegren(S), samt tjänstepersoner knutna till styrgruppen.

Mälardalsrådet arbetade för att stärka den politiska dialogen, uppmärksamma behovet av samverkan för bättre teknikutbildningar och stärkt kompetensförsörjning och stödet för samarbete för ett regionalt teknikcollege. Teknikcollege Mälardalen drev på och stod för kunskapsöverföring och verkade som ett eget referensprojekt mellan åren 2004-2007.

Källa: Mälardalsrådet

 

Komtek

Komtek (kommunala teknik- och entreprenörsskolan) är en landsomfattande teamskola för teknik. I Örebro startade verksamheten 2003. Här ordnas fritidsaktiviteter för barn och ungdomar, till exempel fritidskurser och aktiviteter på lov och helger

På regionrådets Irén Lejgrens kontor i Örebro ligger en grön borste som hon tillverkade tillsammans med eleverna på KOMTEK för över 10 år sedan. Den är självgående och rör sig långsamt över bordet när man trycker på en knapp på skaftet.

”Det var en tekniklärare som kläckte idén och sedan jobbade jag enträget för att få borsten att röra sig framåt. Barnen byggde egna borstar” säger Irén Lejegren.

 

”Masugnen” i Lindesberg

Masugnen är ett kommunalt lärcentrum i Lindesberg som startade 1998. Här finns utbildningar på alla nivåer, vuxenutbildning, yrkesutbildning och högskoleutbildning. Lärcentret har hela tiden jobbat nära industrin och varit lyhörda för deras behov. Ett exempel är inrättandet av ett praktiskt introduktionsår där eleven testas om den valda inriktningen verkligen passar.

 

Statistik

Antalet sökande till tekniska eller yrkestekniska utbildningar i Örebro län 2005-2016 (Källa Skolverket)

                      2005               2007               2009               2011               2013               2016

Bygg              108                 165                 110                 311                 226                 265

El och Energi 137                 174                 188                 158                 183                205                

Fordon           296                 133                 142                 235                 245                 203

Industri          43                   73                   62                   55                   62                   30

Teknik (TE)    135                 191                 218                 261                 281                 326