Systembild tas fram för En Bättre Matchning

Sju län tar gemensamt fram en översiktsbild av den storregionala arbetsmarknaden och dess kompetensbehov – med sikte på ett nytt storregionalt samarbete liknande En Bättre Sits, Mälardalsrådets väletablerade infrastrukturella samarbete. Vi behöver hjälpas åt och vi behöver höja tonen och överföra ny kunskap om hur det här ser ut och fungerar, säger Irén Lejegren (S), ordförande styrgruppen En Bättre Matchning.

De regionalt utvecklingsansvariga i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Gävleborgs, Örebro, Sörmlands och Östergötlands län driver tillsammans arbetet med att ta fram en gemensam systembild med sikte på 2035.

– Genom att kartlägga hur man rör sig och utbildar sig i regionen får vi ett verktyg att använda i det kommande arbetet, förklarar Thomas Lundberg, strateg vid Region Gävleborg.

Målet är att lättare kunna se vilken roll Stockholm-Mälarregionen kan och bör ha i kompetensförsörjningsfrågan.

– När man som region- och kommunpolitiker möter näringslivet så får man ständigt höra att de inte kan hitta rätt arbetskraft och att matchningen inte fungerar. Jag har funderat på om vi inte skulle göra på samma sätt som för infrastrukturen där vi startade En Bättre Sits, det vill säga att arbeta ihop för att försöka få ihop våra universitet och högskolor och för att klara försörjningen av högutbildade människor på ett betydligt bättre sätt, säger Viking Jonsson (S), ordförande Regionförbundet Sörmland.

– Högre utbildning är en nationell angelägenhet, men det finns också starka inomregionala samband i vår region. Mellan 60 och 83 procent av de som jobbar i Mälardalen bodde också här innan de påbörjade sina studier, konstaterar Anna Knutsson, strateg vid Regionförbundet Sörmland.

För att förstå hur man ska arbeta med kompetensfrågan måste det framgå vad som är nationella ärenden, och vad som är lokalt.

– Mycket av kompetensförsörjningen handlar om små kalibreringar som måste göras på många olika knappar i det här stora systemet. Börjar man röra i en del så är det något annat som påverkas. Vi behöver få mer kunskap på en högupplöst nivå så att vi kan se nyanser och se skillnad på vad vi kan göra nationellt, regionalt och storregionalt, säger Karina Uddén, tillväxtdirektör Länsstyrelsen Stockholm.

– Regionerna har den dubbla situationen att vi dels ska tänka på kompetensförsörjning för vår egen verksamhet och att vi dels har jobbar med frågan ur ett utvecklingsperspektiv, säger Jenny Lundström (MP) regionråd Region Uppsala.

Kompetensfrågans stora stötesten är matchningen till behovet på arbetsmarknaden.

– Det är samma logik som i En Bättre Sits som ligger bakom En Bättre Matchning – ett långsiktigt generöst utvecklingstänk. Vi måste hjälpa universitet och högskolor att tänka mer storregionalt, över gränserna, säger Anders Härnbro (S), regionråd Region Östergötland.

Närheten till utbildningen spelar roll.      

­Kön och socioekonomisk bakgrund spelar stor roll när det gäller val av utbildning. Bland lågutbildade finns också en större benägenhet att studera i den egna regionen. Samband mellan närhet och studier ser också lite olika ut beroende på vad man utbildar sig till. Lärare utbildar sig i hög utsträckning i hemregionen och jobbar också lokalt. Sjuksköterskor har ett lite större omland för utbildningen och även när det gäller val av arbetsplats. Civilingenjörer har en större arbetsmarknad och även en större geografi när det gäller val av utbildning och jobb. Men även i det sista fallet är sambanden i Mälardalen starka.

– Jag ser vikten av hållbarhet i det här. Om våra universitet och högskolor skulle få ett uppdrag att samarbeta, så skulle vi kunna bestämma att olika specialistutbildningar distribueras mellan högskolorna och upprätta ett system där studenterna får säkrade praktikplatser hos arbetsgivare i hemregionen för att klara kompetensbehoven i hela Mälarregionen, säger Denise Norström (S), regionråd Region Västmanland.

Tommy Berger (S), regionråd Region Gävleborg instämmer.

– Ska vi var och en säkerställa vår efterfrågan gentemot de enskilda högskolorna så kan det bli lite smått och futtigt, men genom samarbete kan vi bättre säkerställa kompetensbehovet i regionen, säger han.

Arbetsgruppen tittar också på vad det är som styr utformningen av den högre utbildningen.

– Studenternas efterfrågan är den starkaste styrningen, men en sanning är också att högskolorna erbjuder utbildning inom dem områden där de har personal och därmed forskning, säger Thomas Lundberg. Därför behövs en tydlig kartläggning av utbildningssystemet i Stockholm-Mälarregionen.

– Det är en systembild som vi tar fram för att försöka förstå hur det här systemet fungerar. Mälardalsrådet är en medlemsorganisation och vi gör det som medlemmarna vill att vi ska göra, säger Johan Örjes (C), Ledamot Mälardalsrådets styrelse och vice ordförande styrgruppen En Bättre Matchning.

Den gemensamma systembilden ska presenteras i Visby vid Mälardalsrådets seminarium under Almedalsveckan i juli.