Amy Loutfi: ”Sverige kan leda AI-utvecklingen”

16 maj 2025
AI är här för att stanna och Sverige har goda förutsättningar att ta en ledande roll i utvecklingen. Men det kräver politisk styrning, samverkan och en bred kompetenssatsning. Det var budskapet från Amy Loutfi, professor i datavetenskap, under hennes föredrag på Mälartinget. Från Strängnäs och Sollentuna gavs exempel på hur AI används som en given del i kommunernas verksamhet.
Amy Loutfi på Mälartinget 2025. Foto: Pavel Koubek/Mälardalsrådet.

– Vi är inne i en ny fas där AI inte bara analyserar data, utan även skapar den. Det förändrar hur vi ser på kunskap, arbete och utveckling, säger Amy Loutfi, professor i datavetenskap vid Örebro universitet och Linköpings universitet, när hon intog scenen på Mälartinget. Hon målade upp både en ögonöppnande nulägesbild och en vision för framtiden. Utifrån aktuella AI-rankningar har Sveriges position varierat över tid och beroende på vad som mäts. Sverige ligger högt vad gäller forskning (plats 12 globalt), men halkar ner till plats 57 när det kommer till politisk strategi.

Amy Loutfi.

– Det här betyder inte att vi gör fel. Vi har varit bra på att organisera oss själva och driva på utvecklingen. Men vi behöver också gemensamma målsättningar och en tydlig styrning, betonade Amy Loutfi.

Massiv kompetensinjektion på arbetsmarknaden 
Amy Loutfi beskrev det svenska AI-ekosystemet som en styrka, där universitet, myndigheter, företag, regioner och kommuner tillsammans kan bygga en infrastruktur för AI – både tekniskt och kunskapsmässigt. Själv leder hon det nationella forskningsprogrammet WASP (Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program), med en budget på 6,5 miljarder kronor och målet att utbilda 600 doktorander.

– Det är en massiv kompetensinjektion som kommer att märkas på hela arbetsmarknaden de närmsta fem åren. Men för att nyttja den fullt ut måste vi också satsa på digital infrastruktur, datahantering och policyutveckling där etik och teknik går hand i hand, säger Amy Loutfi.

Hon tryckte särskilt på att AI inte får reduceras till en teknisk fråga. Utvecklingen kräver tvärvetenskapliga perspektiv.

– Om vi bara ser AI som en programmeringsfråga riskerar vi att skapa en generation som inte kan hantera dess konsekvenser för samhället. Vi behöver också ledare med en bakgrund inom samhällsvetenskap och humaniora som förstår och kan nyttja AI på ett bra sätt i verksamheten, understryker Amy Loutfi.

AI i praktiken 
I ett efterföljande samtal delade Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande i Strängnäs kommun och Anna Juhlin (C), ordförande i kompetens- och arbetsmarknadsnämnden i Sollentuna kommun med sig av exempel på hur AI används i praktiken:

Jacob Högfeldt (M).

– Vi använder AI i allt från att analysera orosanmälningar till att effektivisera äldreomsorgen och förbättra lästräning i skolan. För vår kommun handlar det mycket om att våga testa, ställa krav på leverantörer och se data som en strategisk resurs, säger Jacob Högfeldt (M).

Anna Juhlin (C).

– För oss är AI ett sätt att frigöra tid och bli mer tillgängliga. Vi har lanserat en AI-robot, testat karriärverktyg baserat på AI och anordnat ett AI-hackathon för våra chefer som gav över 600 idéer, säger Anna Juhlin (C).

”Utveckla den egna kompetensen i takt med tekniken” 
Amy Loutfi påminde deltagarna om att tekniken bara är ett verktyg. Den verkliga utmaningen handlar om människorna och hur vi utvecklar vår egen kompetens i takt med tekniken.

– Vi behöver inte alla bli ingenjörer men vi måste förstå vad tekniken innebär. Det handlar om att hålla sig ajour, vara nyfiken och hitta sätt att lära sig – även utanför formella utbildningar. Kompetensförsörjning är mycket mer än teknisk expertis. Vi behöver förstå hur AI påverkar våra yrkesroller, arbetsplatser och hela samhället.

Som avslutning riktade Amy Loutfi en uppmaning till deltagarna:

– Om du är rädd för AI – skaffa dig kunskap. Det är det bästa sättet att möta framtiden.