Norden behöver stärka samarbetet och tänka större i en orolig tid
Dick Harrison, författare och professor i historia vid Lunds universitet, väckte en hel del uppmärksamhet när han förra året presenterade idén om en ny union mellan Finland och Sverige. På Mälartinget utvecklade han sitt resonemang om vad Sverige och grannländerna kan vinna på fler och tätare samarbeten, inte minst när det kommer till ekonomi och administration. Han menade att Norden måste börja tänka mer strategiskt kring samarbete och integration – inte minst mot bakgrund av kriget i Ukraina, osäkerheten kring USA:s roll och den ökade globala konkurrensen.
– Läget tvingar oss att tänka i samarbetstermer. Små demokratier är bra, en stor demokrati är bättre. Tittar vi specifikt på Norden har vi möjligheter att skapa ett Kalmarunionen 2.0, sade han.
Vill riva nuvarande hinder
Dick Harrison påminde om att de nordiska länderna länge varit förenade genom historien och gav exempel på hur vi återigen närmat oss varandra, inte minst vad gäller arbetsmarknad, företagsetableringar och migration. Men fortfarande kvarstår flera praktiska hinder för att det nordiska samarbetet ska kunna växa sig starkare. Ett exempel är att tekniska och finansiella lösningar som Swish och Bank-ID enbart kan användas inom Sverige.
– På många sätt har vi reintegrerats de senaste 50 åren, sade han. Riv de här hindren och skala upp det till företagsnivå.
Med en utbyggnad av gemensamma, nordiska lösningar tror Dick Harrison att länderna kan stärka Nordens position i Europa och världen. Men han betonade också att det kräver ett långsiktigt ledarskap och modet att sätta tydliga visioner. Även om en verklig union mellan de nordiska länderna inte är att vänta i realiteten.
– I praktiken kommer detaljerna att blockera. Jag tror inte det blir verklighet under min livstid. Men jag efterlyser att vi sätter upp visionen på agendan. För vad händer utan en vision? Ska vi låta världen påverka oss eller ska vi arbeta för en större och stabilare demokrati?
Ledarskap och förändringskraft i fokus för panelsamtal
I ett efterföljande panelsamtal diskuterades vilken roll Stockholm-Mälarregionen kan spela i ett starkare Norden och ett starkare Europa. Aida Hadžialić (S), finansregionråd i Region Stockholm, menade att regionen redan idag har en central position i Norden.
– Vi är de facto mitten av Norden, rent geografiskt och ekonomiskt. Vi behöver äga den tanken och bära det ledarskapet, sade hon.
Hon lyfte samtidigt behovet av större strategiska infrastruktursatsningar och pekade på hur Köpenhamnsregionen arbetat långsiktigt med sin internationella positionering.
Katarina Tolgfors (M), riksdagsledamot, utrikesutskottet, menade att ett mer sammansvetsat Norden kan göra de nordiska länderna mer konkurrenskraftiga.
– Samarbete är den språngbräda som gör att vi kan komma framåt och stärka den nordiska utvecklingen, sade hon.
”Transporterna är avgörande”
Även transportinfrastrukturen återkom som ett genomgående tema under diskussionen.
Leif Gripestam (M), förste vice ordförande i Mälardalsrådet, betonade vikten av fungerande flyg- och tågförbindelser för regionens konkurrenskraft.
– Transporterna är helt avgörande, sade han och lyfte behovet av bättre kopplingar både inom Norden och internationellt.
Något som Katarina Tolgfors (M) också betonade. Hon lyfte bland annat Pågatågen i Skåne som ett gott exempel på hur man lyckats främja rörligheten i en region.
– Jag är en vän av flyget och vill inte ställa trafikslagen mot varandra men tågen måste fungera. Lägg till dimensionen att vi nu är medlemmar i Nato – det gör också att transport och trafik behöver fungera, sade hon.
Tor Bengtsson af Sillén, HR-chef Special Steels på SSAB, efterfrågade samtidigt snabbare processer och större förutsägbarhet för näringslivet.
– Vi måste knäcka myndighetshaverier och processer. Vi har kämpat i tio år för att få en kraftledning till Oxelösund. Vi ska självklart ha respekt för demokratiska processer, men så lång tid ska det inte behöva ta.
Flera paneldeltagare lyfte också sambandet mellan infrastruktur, energi, kompetensförsörjning och säkerhetspolitik – inte minst i ljuset av Sveriges Natomedlemskap och den gröna omställningen. Det rådde också en samsyn kring att Stockholm-Mälarregionen behöver fortsätta utvecklas som en sammanhängande tillväxtregion med stark internationell konkurrenskraft.
Sylvia Schwaag Serger, vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, återkom till behovet av visioner och förändringskraft.
– Vi har blivit en region som fokuserar mer på processer än på resultat. Processer är bra men ska vi rädda demokratin måste vi våga förändra den. Visioner mobiliserar.