Internationaliseringen diskuteras på HSS i Eskilstuna

17 maj 2013

Studieavgifter har medfört att antalet studenter från länder utanför EU/EES vid lärosäten i Stockholm-Mälarregionen har minskat dramatiskt. Samtidigt har det belyst de många hinder som finns för att attrahera kompetens till vår region.

På den nationella konferensen HSS – Högskola och samhälle i samverkan – som gick av stapeln den 17 maj i Eskilstuna tog Mälardalsrådet och Svenska institutet tillfället i akt att diskutera frågan med företrädare från akademi, näringsliv och politik. Panelen modererades av Damir Isovic från Mälardalens högskola och bestod av Niklas Tranæus, Svenska institutet, Åke Lindström, Kista Science City, Christina Murray, KTH, Jimmy Jansson, Eskilstuna kommun och Uliana Zakladna, Mälardalens Studentkår.

Ett referat av paneldiskussionen följer nedan.

Vad händer med internationaliseringen?

Mälardalsrådets rapport om internationalisering visar att införande av studieavgifter har lett till kraftig minskning av s.k. tredjelandsstudenter som läser hela program. Rapporten visar att många lärosäten är pessimistiska vad gäller möjligheter att på sikt öka antalet tredjelandsstudenter. Det finns ett antal andra hinder i form av regelverk, brist på bostäder och höga anmälningsavgifter, utöver själva studieavgifterna.

Vikten av att attrahera kompetens till Sverige för framtida export och tillväxt belystes. Flera undersökningar pekar på att barriärerna för att verkligen komma in i det svenska samhället är höga, vilket har negativ inverkan på landets förmåga att attrahera talang i form av studenter, forskare och annan kompetens. Utländska studenter vittnar själva om svårigheterna med att få bostad, lära sig svenska och att få karriärrådgivning eller stöd från fackförbund på engelska.

För universiteten är det mycket viktigt att kunna attrahera studenter från hela världen för att ha möjlighet att rekrytera till forskarutbildningar. Det gäller inte minst för KTH, eftersom intresset för ingenjörsstudier bland nationella studenter är otillräckligt. KTH har som mål att rekrytera 1000 betalande studenter till 2016 och därmed vara tillbaka på samma nivå som innan avgifterna infördes. Idag har KTH ca 400 betalande studenter.

Samverkan mellan näringsliv och högskola är också viktigt för att göra Sverige mer attraktivt som studiedestination. Samtidigt finns ett växande behov bland företag, t ex inom IT sektorn, för att rekrytera ingenjörer och projektledare internationellt. KTH för nära dialog med företag för att skapa möjligheter samverkan som gynnar båda parter och öppnar möjligheter till praktik också för internationella studenter.

Frågan om huruvida det är Stockholm-Mälarregionen eller Sverige som bör lyftas fram i marknadsföringen diskuterades också.