Judith Wolst om samhällsnyttan med AI

31 maj 2024
Vad väntar runt AI-hörnet? Och vad behöver vi ha koll på? Judith Wolst är digital strateg och trendspanare. På Mälartinget riktade hon särskilt fokus på potentialen i AI för den offentliga verksamheten. Flera goda exempel finns både i Stockholm-Mälarregionen och i andra delar av landet. Gemensamt för de framgångsrika exemplen är att det har funnits en nyfikenhet och en vilja att våga prova.
Judith Wolst, digital strateg och trendspanare. Pressbild.

– Den tekniska utvecklingen har alltid varit en paradox; den kommer med både utmaningar och nya typer av möjligheter. Detta bli extra tydligt inom området artificiell intelligens. Blickar vi framåt ser vi dels en rad demokratiska utmaningar, framför allt kopplat till det stora politiska valåret 2024. Men vi ser också helt nya typer av möjligheter som AI ger oss när det kommer till den gröna omställningen, säger Judith Wolst.

Forskningsresultat från Kungliga Tekniska Högskolan visar att 134 av FN:s 169 hållbarhetsmål kan uppnås snabbare eller med högre kvalitet med hjälp av AI. I Göteborg används AI-simuleringar för att förutse kraftiga skyfall och som ett stöd för att vidta åtgärder mot mer extremt väder. Verktyget kan också användas när man planerar nya bostadsområden. Judith Wolst ger fler exempel:

– Hela Sverige använder AI för att optimera energiförbrukningen. Genom att jobba smartare och mäta olika tillstånd med sensorer kan energi användas på ett mer resurssnålt sätt. I Västerås, till exempel, energioptimeras en ny stadsdel redan i planeringsstadiet.

En viktig aspekt av AI i offentlig verksamhet är dess förmåga att förbättra effektiviteten och kvaliteten på tjänster. Judith Wolst fortsätter att nämna flera goda exempel där Sverige nyttjar AI i offentlig verksamhet:

– Det handlar om allt från effektiv journalhantering på Akademiska sjukhuset i Uppsala, till att spåra utbredningen av granbarkborren. Det som är unikt med den tiden som vi lever i just nu är att vi befinner oss i en kritisk brytpunkt. Inte bara när det kommer till klimatet, utan också tekniken. Nu handlar det om att gå från att utveckla och testa till att implementera för att ligga i framkant i utvecklingen som ändå kommer att komma, säger Judith Wolst.

Judith Wolst ser AI som en hävstång, en förstärkt möjlighet för att lösa problem men som också kan åstadkomma stor skada. Desinformation, deep fakes och så kallade AI-agenter som sprider falsk information, är några av riskerna med den nya tekniken. Hon tror ändå starkt på den nya teknikens möjligheter och påminner om att det är dags att ta tillvara på dessa möjligheter och driva utvecklingen framåt för att skapa en hållbar och innovativ framtid.

– Glöm inte att vi befinner oss i 2024, vilket innebär att vi måste fokusera på implementering av AI. Det har gått två år sedan 2022, så AI-tekniken exploderade i samband med ChatGPTs lansering. Vi behöver inte uppfinna saker längre; AI som varken är svår eller dyr att använda finns redan tillgänglig och den kan skapa stor samhällsnytta, säger Judith Wolst.