Konkreta steg för fler behöriga lärare
Hur kan skolhuvudmän arbeta för att få fler obehöriga lärare i personalen att ta steget till att bli behöriga? Under våren har Mälardalsrådet samlat kommuner, regioner, lärosäten och andra intressenter till en workshopserie för att stärka behörighet och kompetens hos obehöriga lärare. Det första mötet hölls digitalt den 7 mars och samlade ett fyrtiotal representanter.
Från en rekryteringsutmaning till en kompetensutmaning
Skolverkets prognos är att 12 000 behöriga lärare kommer att saknas till 2035. Även om befolkningsutvecklingen med ett sjunkande barnafödande fortsätter är behoven stora. Givetvis finns skillnader mellan landets olika delar, både när det kommer till närheten till utbildning och hur samverkansarbetet fungerar. Men grundfrågan, att skolhuvudmännen måste gå från ett rekryteringsfokus till kompetensfokus är densamma över landet.
– Den största insatsen som kan göras för att öka andelen behöriga lärare är att tillvarata potentialen i den personal som redan finns i verksamheten. Här gör Mälardalsrådet ett viktigt arbete att både samla till en arena för spridande av goda exempel, samverka med lärosäten och för att lyfta frågorna med vetenskaplig grund och rapporter, sade Bodil Umegård, sektionschef Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
Politiskt ledarskap nyckel till framgång
Seminariet är den tredje delen i en serie som Mälardalsrådet arrangerat under våren. Fokus har varit hur olika aktörer kan arbeta och samarbeta för att öka kompetens och behörighet hos personer som arbetar som obehöriga lärare. Arbetet har bedrivits genom delning av goda exempel från aktörer som har hittat fungerande arbetssätt, dels genom diskussion och fördjupade kontakter kring möjliga gemensamma vägar framåt. Jens Carlenfors Linered processleder Mälardalsrådets En Bättre Matchning och summerade vårens erfarenheter.
– I de tidigare seminarierna har det politiska ledarskapet framhållits som en nyckel till framgångsrik kompetensförsörjning. Värdet av strategiska beslut och tydliga initiativ för att öka andelen behöriga lärare framhålls som framgångsfaktorer. Samverkan är centralt. Varken lärosäten eller skolhuvudmän kan lyckas på egen hand, men framgångsrik samverkan kräver ett kontinuerligt arbete och här kan lärcentrum fungera som en viktig intermediär, sade han.
Artiklar från seminarierna kan läsas på Mälardalsrådets hemsida:
7 mars
26 april
Insatser där någon enstaka kurs saknas för examen
I Region Värmland finns sedan 2018 ett framgångsrikt samarbete mellan kommuner, regionen och Karlstads universitet för att öka andelen behöriga lärare. Direkta kontakter har tagits med skolhuvudmännen i regionen för att kartlägga vilka medarbetare, ofta vikarier, som med små insatser kan ta de sista stegen mot att bli behöriga. Särskilda insatser görs där läraren har erfarenhet, men kanske saknar någon enstaka kurs för examen.
– Vi förstår att det är svårt för en obehörig lärare att gå ner i lön för att återvända till studierna. Därför är vi på kommunen redo att sponsra med motsvarande 50 procent av tjänstledigheten, om enstaka kurser saknas för examen, sade Johanna Zander, HR-specialist Barn och ungdomsförvaltningen, Karlstads kommun.
En av faktorerna bakom andelen behöriga lärare i en kommun är den geografiska närheten till ett lärosäte. I län och kommuner som har längre till ett lärosäte är andelen behöriga lärare också lägre. Lokala lärcentra kan därför vara ett verktyg för att möta utmaningen med lärarbristen. Men hur ser förutsättningarna ut för lärcentrum? Hur samverkar aktörerna och vilka är nyttorna? David Olsson, undervisningsråd Skolverket och Jesper Schönbeck, rådgivare Arbetsförmedlingen ingår i en arbetsgrupp som har tagit fram fem kartläggande förstudier med stöd av ESF.
– Det finns ett behov av stöd som kan användas av lokala och regionala aktörer för planering, utveckling och uppföljning. Lärcentrumets roll i utbildningskedjan behöver förtydligas. På en strategisk nivå finns dimensioneringsfrågor, men även hur lärosätena arbetar med lärocentrena samt att studie- och yrkesvägledning finns på lärcentrumet, sade David Olsson, undervisningsråd Skolverket.
Lärcentrum som funktion för att tillexempel tillgängliggöra lärarutbildning i flera kommuner kommer att bli ett tema för det kommande arbetet i En Bättre Matchning.
En Bättre Matchning
En Bättre Matchning är Mälardalsrådets kompetensförsörjningssamarbete och samlar nio regioner för att stärka Stockholm-Mälarregionens försörjning av högskoleutbildade genom dialog, opinionsbildning och kunskapsdelning. Här ingår lärare som en viktig del. Läs mer på Mälardalsrådets hemsida.