Underhåll, teknik och säkerhet centrala frågor för Godstransportrådet
– Vi är glada att kunna driva Godstransportrådet tillsammans med Trafikverket. Varje år fraktas 150 miljoner ton gods till, från eller genom Stockholm-Mälarregionen och behoven är mycket stora. Inte minst inom underhållet, som Trafikverket har tydliggjort som en kärnfråga för infrastrukturplaneringen, säger Kristoffer Tamsons (M), regionråd Region Stockholm och ordförande Godstransportrådet.
Nya basprognoser från Trafikverket
Under mötet presenterades Trafikverkets nya basprognoser för utvecklingarna av godsvolymerna fram till 2045. Väg- och järnvägstransporterna bedöms öka, medan sjötransporterna bedöms minska. En förklaring är att importen av råolja och andra fossila bränslen kommer att minska under kommande decennier. Inom flygfrakten förväntas minskade volymer, men kvarstående höga värden.

– Genom inriktningsunderlaget har Trafikverket presenterat de breda bilderna av transportinfrastrukturen och de behov som finns inom bland annat underhållet. Vi väntar nu på de ekonomiska ramarna, som kommer att anslås av regeringen under höstens infrastrukturproposition. Vår tydliga ingång är att underhållet behöver prioriteras. De ekonomiska ramarna skulle behöva öka med 20 procent för att komma i kapp med underhållet och att nya satsningar ska kunna göras. Vi har nått en gräns och rekommenderar att inte bygga nytt innan underhållet är hanterat, säger Helena Sundberg, regional direktör Trafikverket östra.

– Underhållsskulden är omfattande. Jag har följt frågan sedan 2014 och nu prognostiseras en systemkritisk hotande underhållsskuld. I inriktningsunderlaget talas det om kostnadsbehov om över 80 miljarder kronor, bara på järnvägen. Sedan kommer behoven från NATO. Det kommer inte komma några ytterligare resurser därifrån, så varje part måste prioritera själva och hårt på hemmaplan. De tydliga ställningstagandena i En Bättre Sits ger jag betyget mycket väl godkänt. Det finns mycket som andra delar av landet kan lära från det här arbetet, säger Tomas Arvidsson, ordförande Transportindustriförbundets Järnvägskommitté.
Regeringens arbete med godstransporterna
Regeringen har sedan tillträdandet tydliggjort att godsfrågorna är högt prioriterade och en förutsättning för den fortsatta tillväxten. Åsa Tysklind, senior rådgivare Trafikverket, har tidigare arbetat med det nationella Godstransportrådet. Hon fortsätter nu med regeringens godsarbete.

– Infrastrukturminister Anders Carlson (KD) har inrättat ett Godstransportforum för att upprätthålla kontinuerliga kontakter och avstämningar med branschen. Mot bakgrund av att transportsektorn står för en tredje del av utsläppen kommer klimathandlingsplanen att vara en viktig utgångspunkt för arbetet. Regleringar kring längre och tyngre fordon förbereds och den nationella samordningen för sjöfart och närsjöfart har fått ett förlängt uppdrag. På den europapolitiska nivån diskuteras kapaciteten på järnvägen och framtiden efter att godskorridorförordningen har upphävts, säger Åsa Tysklind.
Ställningstaganden för godset
Under året har politiker från sju län arbetat i tre temagrupper, där godstransporterna har varit ett temaområde. Arbetet har letts av Jan Owe-Larsson (M), Region Östergötland och Christoffer Öqvist (M), Region Sörmland. Gruppen har landat ner i fyra tydliga ställningstagandena som tagits vidare som viktiga utgångspunkter för arbetet med Systemanalys 2024.

– Godstransportrådet är resultatet av det långsiktiga arbetet i Mälardalsrådets En Bättre Sits och kom på plats som ett konkret resultat av den föregående systemanalysen. Under de senaste åren har systemanalysen uppdaterats och här har godset haft en central roll. Våra ställningstaganden handlar bland annat om att öka järnvägskapaciteten och att framtidssäkra transportsystemet så att godset även kommer fram även under störning, säger Jan Owe-Larsson (M), ordförande trafik- och samhällsplaneringsnämnden Region Östergötland och ordförande i gruppen Godstransporter.
Rapporten med ställningstaganden för godstransporterna kan läsas på Mälardalsrådets hemsida.
Lösningar för framtidens järnväg
Swedtrain är branschorganisationen för industrin och lärosätena som levererar lösningar för framtidens järnväg. Det finns stora skillnader mellan förutsättningarna för gods- och persontrafik i det svenska järnvägssystemet.

– Under de närmaste åren kommer det svenska signalsystemet på järnvägen ersättas av EU:s gemensamma system ERTMS. Här måste det till en ökad digitalisering på den svenska sidan för att kunna matcha, felsöka och hantera tågresor och tågtransporter. Det är ett ansvar som faller på både branschen och offentliga aktörer som Trafikverket. Möjligheterna är stora och alternativkostnadskalkylen är mångdubbelt större i jämförelse med att bygga nya banor. En grundutmaning är att kunskapen om förutsättningarna är begränsad. Med förseningarna av den svenska implementeringen av ERTMS riskerar systemet fört vara på plats på 2070-talet, säger Sverker Hoflin, sales manager Voith och styrelseledamot Swedtrain.
Fortsatt arbete med elektrifiering och modalt skifte
Som avslutning presenterade Ludvig Elgström, strateg Trafikverket och Christian Mineur, strateg Trafikverket det pågående arbetet inom Godstransportrådets fokusområden Elektrifiering av tunga transporter och Modalt skifte.
Läs mer om Godstransportrådet för Stockholm-Mälarregionen på Mälardalsrådets hemsida.