7 år med En Bättre Matchning för en stärkt kompetensförsörjning
Irén Lejegren (S) har som ordförande i styrgruppen lett arbetet i En Bättre Matchning sedan starten 2017.
– Jag är mycket stolt över vad En Bättre Matchning åstadkommit de här sju åren, säger Irén Lejegren.
I ett samtal på Mälartinget, där de första sju åren uppmärksammades, nämner hon särskilt hur man genom ökad kunskap och samarbete mellan Mälardalsrådet, lärosäten och regioner, har riktat fokus mot att matcha utbildningsutbudet med arbetsmarknadens behov, särskilt inom lärar- och samhällsbyggnadssektorn.
– Rapporter och samarbetsinitiativ har bidragit till en ökad förståelse för utmaningarna och behoven inom regionen, inklusive investeringar i järnvägstekniska utbildningar och infrastruktur, säger Irén Lejegren (S).
För två år sedan, på Mälartinget i Västerås 2022, stod Järnvägscollege högst upp på önskelistan för En Bättre Matchning. Redan samma år startades Järnvägscollege, som ska samordna järnvägsutbildningar och ta fram kvalitetskriterier tillsammans med branschen för att öka kvaliteten och attraktiviteten på både utbildningarna och yrkena. Ett viktigt steg för att knyta järnvägsbranschen närmare yrkes- och högskoleutbildningarna.
– Det är fantastiskt att det nu finns Järnvägscollege! Men det saknas övningsanläggningar i Sverige. Det finns en stor övningsanläggning i Ängelholm i Skåne, men det räcker inte för våra behov i Stockholm-Mälarregionen.
Irén Lejegren betonar att fortsatt tät dialog med myndigheter och aktörer är helt avgörande för att säkerställa långsiktiga satsningar och investeringar för utbildning och kompetensförsörjning i regionen.
Stärkt lärarförsörjning genom reform av lärarutbildningen
Nyligen lämnade de nio regionerna i En Bättre Matchning en skrivelse till regeringen om vikten av att stärka lärarförsörjningen.
– I våra län finns 35 av Sveriges 50 lärosäten och hälften av landets befolkning. När vi då går samman över parti- och länsgränserna och tydligt pekar ut lärarförsörjningen som ett fokus för oss så sänder det en signal som får andra att lyssna, säger Therez Almerfors (M).
På grund- och speciallärarutbildningen är det så få som 55 procent av de som påbörjar en utbildning som sedan avslutar den. Särskilt låg är andelen behöriga lärare för ämneslärare och grundskollärare inom årskurs 4-6.
– Vi vill att lärarutbildningen ska reformeras. Vi vill att dimensioneringen av lärarutbildningen ska planeras utifrån lokala behov. Genom att anpassa utbildningsplatserna efter de specifika behoven i varje region, kan vi säkerställa att det finns tillräckligt med lärare där de verkligen behövs, säger Therez Almerfors (M).
Ny rapport om behov och lösningar kring samhällsbyggarbristen
Inom Mälardalsrådet, pågår en kartläggning av samhällsbyggare inom infrastruktursektorn. Rapporten ska adressera utmaningar kring efterfrågan och tillgång på arbetskraft inom väg, järnväg, luftfart och sjöfart
– Arbetet syftar till att identifiera lösningar inom utbildningssystemet. Genom att kartlägga behoven, identifiera utbildningssystemets styrkor och svagheter samt peka på vilka förändringar som kan stärka kompetensförsörjningen i Stockholm-Mälarregionen hoppas vi att rapporten blir ett viktigt verktyg i arbetet med kompetensutmaningar, som kommer med en växande infrastruktur, säger Jens Carlenfors Linered projektledare kompetensförsörjning, Mälardalsrådet