Smartare välfärd med innovation i allmänhetens tjänst

Hur skapar vi en smartare välfärd? Frågan belystes på Mälardalsrådets innovationskonferens.

– Förändringsviljan sjuder i många delar av den offentliga sektorn, det är en kraft som vi måste ta tillvara, sa Christina Henrysson från regeringskansliet.

Innovation i allmänhetens tjänst och hur vi kan stärka innovationsförmågan i offentlig sektor var frågor på programmet under Mälardalsrådets innovationskonferens i Stockholm den 13 oktober. Bland de över hundra deltagarna fanns representanter från akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Erika Ullberg (S), Mälardalsrådet ordförande, såg innovation som en nyckel för att klara morgondagens utmaningar, med bland annat ökade miljökrav och en åldrande befolkning.

– Vi måste hitta nya vägar för att skapa förnyelse och innovation i allmänhetens tjänst, något som är särskilt utmanande när det gäller de ytterst bekanta kärnuppdragen som offentlig sektor levererat under många år, menade hon.

Christina Henrysson, enhetschef på finansdepartementet, lyfte fram delar av regeringens arbete på området, som särskilda samverkansprogram där näringsliv, akademi, myndigheter och civilsamhälle kan mötas. Innovationspartnerskap, bättre hantering av öppna data, mötesplatsen DigiGov och det nationella innovationsrådet är andra statliga initiativ.

– För att Sverige ska fortsätta att utvecklas som välfärdsstat måste vi våga bryta ny mark, utmana befintliga processer och hitta nya former för samarbete och utveckling. Vi måste bli modigare, vi kan inte bara utreda utan vi måste även våga experimentera och skapa arenor för de här experimenten, menade Christina Henrysson.

Frågan är då hur vi släpper loss innovationskraften i den offentliga sektorn. Mälardalsrådets nya rapport lyfter bland annat fram goda exempel från kommuner, landsting och regioner. Rapporten visar att ledarskap, samverkan och behovsdriven innovation är viktiga faktorer för att stärka innovationsförmågan.

Daniel Forslund (L), innovationslandstingsråd i Stockholms läns landsting, poängterade värdet av ett starkt ledarskap.

– Det är viktigt att lyfta fram innovation i den högsta politiska ledningen, det ska inte vara projekt ute i periferin. Vi som ledare på alla nivåer i offentlig sektor har ett ansvar att använda innovation som ett strategiskt reformverktyg för att utveckla och förnya välfärd och samhällsservice.

Stockholms läns landsting har infört särskilda innovationskontor som ger stöd till medarbetarna och även skapat en innovationsfond för att ge bättre möjligheter att utveckla nya idéer.

– Innovation är inget självändamål. Vi behöver utveckla våra verksamheter för en effektivare och smartare framtid för våra användare, patienter och medborgare, sa Annette Alkebo, tf innovationschef, Stockholms läns landsting.

Irén Lejegren (S), regionråd i region Örebro län, poängterade vikten av ett bra och tillåtande innovationsklimat.

– Vi är ganska besjälade vad gäller innovationsarbete i Mälardalen med Science parks, testbäddar, universitet med forskning och många bra projekt som bygger på tydlig samverkan. Det vi behöver jobba mer med är att skapa attraktivitet på arbetsplatserna, att som medarbetare få vara påhittig, sa hon.

Sollentuna kommun har genomfört ett framgångsrikt digitaliseringsarbete inom skolan och är ett av exemplen i Mälardalsrådets rapport.

– Det här är en fråga som vi har jobbat med i många år. En framgångsfaktor är att vi inte går in och detaljstyr. Det finns hinder, inte minst kring regelverket som skulle behövas ändras, menade Soley Aksöz Lithborn (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

Oxelösunds kommun har arbetat med idégenerering inom äldreomsorgen, bland annat genom att involvera brukarna, och är ett annat av exemplen i rapporten.

– Vi ser på lokal nivå att medborgarnas förväntningar och krav på välfärdstjänster ökar. Samtidigt lever vi i en tid där vi inte får ökade resurser, därför behöver vi bli bättre på innovation. Att prioritera detta i förhållande till kärnverksamheten kan bli ett pedagogiskt dilemma framöver, sa Catharina Fredriksson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Göran Marklund, tf innovationschef på Vinnova, pekade på de hinder som finns, bland annat i form av lagstiftning och finansiering, men såg även andra trösklar.

– Det finns ett antal gränser mellan landsting och kommuner och frågan är hur vi skapar kopplingar mellan olika aktörer. Mälardalsrådet har initierat en diskussion och det är en bra början för att sprida goda exempel och utbyta erfarenheter, menade han.

Även Erika Ullberg (S) poängterade vikten av kunskapsöverföring.

– Varje enskild skola eller vårdboende kan inte på egen hand uppfinna hjulet. Vi måste göra detta tillsammans och lära av varandra. Mälardalsrådet vill verka för detta och kan fungera som den storregionala mötesplats som vi tror att regionen behöver, sa hon.