Karolina Boholm: Viktiga frågor för Godstransportrådet

29 januari 2021
Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna och ledamot Godstransportrådet. Foto Björn Leijon

”Inom Stockholm-Mälarregionen finns många viktiga frågor som Godstransportrådet behöver adressera.” Karolina Boholm är transportdirektör på Skogsindustrierna och ingår i det nystartade Godstransportrådet. I en krönika skriver hon om sina tankar inför arbetet. Rådet samlar politik, myndigheter, akademi och näringsliv och hade sitt första möte den 29 januari.

Godstransporter skapar stora nyttor och betyder indirekt både arbetstillfällen och välfärd. Allt för ofta fokuserar vi på negativa frågor kopplat till godstransporter så som trängsel och utsläpp. Sverige är en innovativ industrination men utan godstransporter skulle inte det vara möjligt. Export och import förutsätter godstransporter. Företagen som har behov av transporter kallas varuägare eller transportköpare och de är deras försörjningskedja och behov av logistik som i grunden styr godstransporterna. För transportköparna står trafikslagen aldrig i konflikt eller konkurrens med varandra. Ofta behövs alla trafikslagen i ett system där alla delar måste fungera och vara effektiva. Trafikslagen kompletterar varandra.

Det är därför oerhört glädjande att politikerna i Stockholm-Mälarregionen har bestämt sig för att lyfta godstransporter tydligare genom skapandet av Godstransportrådet. Att det dessutom sker i samarbete med Trafikverket borgar för att viktiga frågor kan lyftas gemensamt.

Godstransporter är ett system som måste hänga ihop. Godstransporter är cirkulära flöden eftersom det kan ske transporter i båda riktningarna och ofta måste ske i båda riktningarna för att göra ett alternativt lönsamt. Vill politiken påverka systemet och önskar mer kapacitet i ena flödet måste de också tänka på returflödet. Ett tydligt exempel på cirkulära flöden och balanser är containertransporterna i världen. Att förändra flöden i godstransporterna görs främst med morötter istället för piskor. Politiken behöver fokusera på att göra det lättare för godset att ta andra vägar istället för att sätta upp hinder. Styrmedel och ökade kostnader är dock inte alltid svaret eftersom det försämrar konkurrenskraften för handel och industri. Bättre väg framåt är att istället gynna det önskade alternativet.

Inom Stockholm-Mälarregionen finns många viktiga frågor som Godstransportrådet behöver adressera inom alla trafikslag för att bidra till förverkligandet av regeringens Godstransportstrategi. Viktigaste frågan för alla transportköpare är tillförlitlighet, det vill säga att veta att godset kommer fram i rätt tid. Viktigaste frågan för att skapa tillförlitlighet är ett väl fungerande underhåll. Sverige har idag ett stort eftersläpande underhåll som måste adresseras och minimeras. Underhållsskulden är 66 miljarder idag och det kommer att leda till tillgänglighetsproblem utanför de största trafikerade stråken.

Andra åtgärder för godstransporterna är också att åtgärda flaskhalsar i järnvägsinfrastrukturen, till exempel med olika trimningsåtgärder. Implementeringen av ett så kallat BK4-vägnät är också en viktig pusselbit för att effektivisera lastbilstransporterna med sänkta utsläpp och färre lastbilar som följd. Det byggs mycket i regionen och även byggtransporterna skulle kunna effektiviseras om BK4 infördes på flera platser.

Elektrifieringen är självklart viktig framåt och borde kunna bidra till att sänka regionens utsläpp från vägtrafiken rejält. Vad gäller sjöfarten är isbrytningen en angelägen fråga där vi behöver se investeringar i en ny isbrytarflotta i kommande Nationell plan för infrastrukturen. Isbrytningen är en viktig tillgänglighetsfråga. Godstransportrådet skulle också kunna spela en viktig roll vad gäller att skapa nya sjöpendlar med gods som ska till och från regionen, kanske tillsammans med regeringens nationella samordnare för inrikes sjöfart.

Bästa hälsningar

Karolina Boholm
transportdirektör Skogsindustrierna och ledamot Godstransportrådet

Läs mer om Godstransportrådet här.